För att läsaren enkelt ska kunna gå till de källor du har använt, behövs en fullständig litteraturförteckning. Förteckningen ska ta upp all den litteratur som du refererar till eller citerar i den löpande texten. Litteraturförteckningen placeras i regel sist i ditt arbete. Sättet att utforma en litteraturförteckning kan variera, men en förutsättning för ett lyckat resultat är konsekvens och enhetlighet.
De anvisningar för vad som bör anges i upptagandet av böcker och artiklar i din litteraturförteckning, samt de exempel på referenser, som följer här efter, är hämtade från Maria Agdells och Jan Unenges skrift, Skrivredan. Anvisningarna anknyter till det så kallade Harvardsystemet.
Böcker
Följande uppgifter anges:
- Författarens efternamn och förnamnsinitialer
- Två författare: namnen åtskiljs med &
- Tre författare: de två första åtskiljs med kommatecken, de två sista med &
- Fler än tre författare: endast förste författaren anges följt av m.fl. eller et al.
- Är boken ett samlingsverk med redaktör anges dennes namn följt av (Red.). I engelsk text (Ed.) eller (Eds.) i pluralis
- Utgivningsåret inom parentes
- Bokens fullständiga titel kursiverad eller understruken
- Seriebeteckning inom parentes om boken ingår i en serie
- Upplaga - om annan än första - inom parentes
- Förlagsort (OBS! Ej tryckort)
Kan ibland vara svårt att fastställa. Det räcker då med förlagsnamnet.
- Förlag eller utgivande institution
- Om referensen gäller ett enskilt kapitel i ett samlingsverk skall, förutom kapitlets författare och titel, fullständiga uppgifter lämnas om samlingsverket, inlett med "I" eller "In" i engelsk text.
Exempel
Bok med två författare:
Allén, S. & Selander, E. (1985). Information om information. Lund: Studentlitteratur.
Bok med tre författare:
Bischofberger, E., Dahlqvist, G. & Elinder, G. (1991). Barnets integritet. Etik i vårdens vardag. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Bok med fler än tre författare:
Berry, J.W. et al. (1992). Cross-cultural psychology: research and applications. Cambridge: Cambridge University Press.
Bok utan författare:
Krukmakaren i Delfi. Om konsten att marknadsföra kultur. (1991). Stockholm: Statens kulturråd.
Bok i ny upplaga:
Liljeström, R. (1992). Uppväxtvilkor. Samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt samhälle. (4. uppl.) Stockholm: Publica.
Bok i serie:
Himanen, R. (1990). Kvinnliga ombudsmän och manliga sjuksköterskor. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 21) Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Samlingsverk med redaktör:
Berglind, H. & Kristenson, P-O. (Red.) (1991). Socialt arbete i utveckling. Stockholm: Allmänna förlaget.
Cashdan, A. & Jordin, M. (Eds.) (1987). Studies in communication. Oxford: Blackwell.
Enskilt kapitel i samlingsverk:
Alsmark, G. (1992). Landet lagom. Några aspekter på svensk kultur. I K-O. Arnstberg (Red.). Etnologisk samhällsforskning. Lund: Studentlitteratur.
Leprince, F. (1991). Day care for young children in France. In E.C. Melhuish & P. Moss (Eds.). Day care for young children. International perspectives. London: Routledge.
Doktorsavhandling:
Stigmar, M. (2002). Metakognition och Internet: om gymnasieelevers
informationsanvändning vid arbete med Internet. Diss. Växjö universitet. Växjö:
Växjö Univ. Press. (Acta Wexionensia; 15)
Tidskriftsartiklar
Följande uppgifter anges: - Författarnamn redovisas som vid böcker (se ovan)
- Utgivningsåret inom parentes
- Artikelns fullständiga titel
- Tidskriftens titel. Tidskriftsnamnet kursiveras eller stryks under
- Årgång/Volume (eng.) om den finns angiven i tidskriften
- Tidskriftens nummer inom parentes
- Sidhänvisning för artikeln. Ange första och sista sidan för artikeln
Exempel
Gabrielsson, G. (1991). Kulturkrockar och kreativitet.
Invandrare & minoriteter, 18, (2), 12-16 (årgång, nummer, sidor)
Lundqvist, U. (1991). Varför älskar alla Bert och Sune? Opsis Kalopsis, (3/4), 21-24.
Rocha, A.M. (1989). Höggudar och häxeri - mot en ny afrikansk världsbild?
Sociologisk forskning, 26, (1), 24-35.
Det är vanligt att vetenskapliga tidskrifter pagineras fortlöpande under ett utgivningsår så att varje nytt nummer fortsätter pagineringen där det förra numret slutade: i sådant fall förekommer det att numret inte anges.
Exempel:
Klopf, D.W. (1991). Japanese communication practices: recent comparative research. Communication Quarterly, 39, 130-143.
Tidningsartiklar
Artiklar ur dagstidningar kan anges enligt exemplet nedan:
Marton, F. (1992). Orimligt betygsförslag. Dagens Nyheter, 1992-08-18.
Forskningsrapporter
Följande uppgifter anges:
- Författarnamn redovisas som vid böcker (se ovan)
- Utgivningsåret inom parentes
- Rapportens fullständiga titel kursiverad eller understruken
- Rapportserienamn och rapportnummer inom parentes
- Utgivande institution
Exempel:
Larsson, S., Fransson, A. & Alexandersson, C. (1990). Vuxenpedagogisk vardag. Om undervisning i komvux. (Rapporter från institutionen för pedagogik 1990:11). Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik.
Elektronisk källa
Frågan om hur man ska förteckna elektroniska referenser åtkomna via WWW tas inte upp i Agdells/Unenges Skrivredan. De exempel som här följer är istället hämtade från Vägar till teknisk vetenskaplig information (Edvardsson; Kihlén; Lantz).
I en bibliografisk post för en elektronisk källa åtkomlig via WWW anges följande i referensförteckning:
Författare
Utgivningsår
Titel
Uniform Resource Locator (URL)
Datum för access
Uniform Resource Locator består av:
protokoll://server.dator.organisation.land:port/katalog/filnamn.suffix
Exempel:
Engle, M. (1996) Library Research at Cornell: A Hypertext Guide: Seven Steps to Effective Library Research. URL: http://www.library.cornell.edu/okuref/research/tutorial.html
(Acc. 040513)
Edvardsson, K. A., Kihlén, E.& Lantz, A. (1996). Vägar till teknisk vetenskaplig information. URL: http://www.bibl.liu.se/utbildning/TGV/Tgv.htm (Acc. 040513)