Boolska operatorer
De boolska operatorerna är AND, OR, NOT (eller OCH, ELLER, INTE). Med hjälp av dessa ord kan man raffinera sin sökning enligt följande exempel: söker du på Skövde OCH Bibliotek får du fram träffar som innehåller båda söktermerna. Byter du däremot ut OCH mot ELLER får du en större mängd träffar, ty då utgörs resultatet av träffar som innehåller antingen Skövde eller Bibliotek. Söker du på Skövde INTE Bibliotek, markerar du att du är intresserad av träffar som innehåller Skövde men inte Bibliotek.
Fulltextdatabas
Då man söker i en databas efter t.ex. tidskriftsartiklar är det vanligen så, att man får fram referenserna till de eftersökta artiklarna, d.v.s. man får veta vid vilken tidpunkt och i vilken tidskrift artikeln publicerats; uppgifter om paginering, författarens namn och titeln på artikeln framgår också av referensen. I vissa databaser får man emellertid inte bara tillgång till referensen, utan hela artikeltexten finns med. Det är då man har sökt i en fulltextdatabas. En fulltextdatabas är alltså en databas där hela artiklar finns lagrade och sökbara.
Fulltextindexera
När man t.ex. använder Google går det i regel till på följande sätt: man skriver in ett ord eller en fras. Därefter aktiverar man sin sökning. Därmed söker datorn igenom alla de dokument som finns lagrade i Googles databas, efter just de ord man har skrivit in. När det gäller Google är det så, att alla de ingående dokumentens alla ord genomsöks. Dokumenten är m.a.o. fulltextindexerade. Vissa sökverktyg indexerar bara sina dokument delvis. Det kan röra sig om de tio första raderna, eller kanske bara om titeln eller, om sådana finns i anslutning till dokumenten, nyckelord.
Indexera
För att en referens till ett verk i en databas ska bli sökbar utifrån sitt innehåll, krävs det att den är försedd med en uppsättning för ämnet representativa ord. När bibliotekarien registrerar en bok i bibliotekets katalog skriver hon dessutom in ett antal ord som beskriver bokens innehåll. Dessa ord är sökbara i katalogen och förenklar därmed ämnessökningar. Hon har m.a.o. indexerat boken.
Katalogpost (eller bara post)
Bibliotekets katalog kan sägas utgöra en mycket omfattande litteraturlista eller bibliografi, oftast i form av en databas. Varje förtecknat verk utgörs av en referens som är uppställd enligt ett visst mönster. Innehållet i referensen skall ge information om verket som referensen hänvisar till. Utöver uppgifter såsom titel och upphov, utgivning och omfång, brukar även uppgifter om var i biblioteket verket står att finna, finnas med. Alla dessa uppgifter om ett i en katalog ingående verk, brukar benämnas katalogpost.
Referens
Det svenska ordet referens är närmast besläktat med det latinska referre, "hänvisa, hänskjuta" (Hedberg, 1991, s. 7). Det är ett ord som kan användas i många sammanhang. I det här sammanhanget skall referensen utgöra en hänvisning till ett dokument. Din litteraturlista utgörs i själva verket av en mängd referenser, som innehåller information om de verk som förtecknats i litteraturlistan, nämligen information om författare, artikel- eller boktitlar, publiceringsdatum etc.
Referenshyllor
I regel de hyllor i ett bibliotek som innehåller uppslagsverk och lättillgängliga handböcker, till vilka man hänvisas för snabb och bred information.
Signum
Högskolebibliotekets böcker är indelade enligt SAB-systemet (Klassifikationssystem för svenska bibliotek). Det är indelat i 24 huvudavdelningar, som betecknas med stora bokstäver och de är i sin tur indelade i underavdelningar som betecknas med små bokstäver. Även siffror och andra tecken förekommer i dessa beteckningar. Beteckningarna kallas för Signum.
Standardverk
[jfr t. standardwerk, eng. standard work] (mönstergillt) grundläggande l. klassiskt skriftligt verk, (mönster gillt) huvudverk. Ur: Svenska Akademins Ordbok
Trunkera
Med hjälp av trunkering kan man vidga sin sökning. Är man t.ex intresserad av frågor som har med alkohol att göra, kan man, i de databaser där trunkering fungerar, skriva in ordet alkohol och förse det med tecknet för trunkering, vilket ofta är en asterisk (*), på det här viset: alkohol*. Då söker man efter alla ord som börjar på alkohol: alkoholism, alkoholfrågor, alkoholhaltiga o.s.v. Är man osäker på ett ords ändelse, kan det också vara lämpligt att trunkera. Den här typen av trunkering kallas för högertrunkering. Vänstertrunkering kan också förekomma, men är ovanligare.
Källor
Tryckta källor:
Agdell, M. & Unenge, J. (1992). Skrivredan: en liten handbok för den som skall skriva uppsats eller sammanställa projekt och utvecklingsarbeten.
Mullsjö: Ekbacken förlag.
Hedberg, S. (1991) Bibliografiska referenser. (SIS-STG handbok ; 165)
Stockholm: Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS)
Karlsson, U. & Wallin, M. (1985) Att söka i databaser. Interaktiv informationssökning: metoder och möjligheter. (Nordinfo-publikation ; 8)
Ballerup: Bibliotekscentralen
Elektroniska:
Edvardsson, K. A., Kihlén, E.& Lantz, A. (1996). Vägar till teknisk vetenskaplig information. URL: http://www.bibl.liu.se/utbildning/TGV/Tgv.htm (Acc. 021017)
Eland, Thomas W. (1999) What is a Scholarly Journal? URL: http://www.minneapolis.edu/library/tutorials/
infolit/tablesversion/lessons/lesson5/periodicals.htm (Acc. 050811)
Engle, M (1996) Library Research at Cornell: A Hypertext Guide: Seven Steps to Effective Library Research URL: http://www.library.cornell.edu/okuref/research/tutorial.html (Acc. 980624)