Vad handlar vår forskning om?
Ett av våra forskningsområden är bakteriella infektioner. Projektet är ett samarbete med Skaraborgs sjukhus i Skövde och Karolinska Institutet där vi forskar på olika bakterier som i vissa fall kan vara livshotande vid en infektion.
Ett annat forskningsprojekt handlar om immunförsvaret där vi försöker förstå hur T-celler aktiveras av bakterier eller virus. Projektet drivs i samarbete med University of New South Wales i Australien och Oxford i England.
Ett nyligen uppstartat samarbete (oktober 2007) med Örebro Universitet handlar om Infektion, Inflammation och Immunologi. Vi kallar oss I3-gruppen och fokuserar vår forskning kring immunsystemets betydelse vid inflammatoriska tarmsjukdomar samt vad som sker i celler när kroppen upplever en inflammation. Dessa projekt kan ge viktiga ledtrådar till behandling av inflammation och autoimmuna sjukdomar.
Vi har även ett samarbete med Analycen i Lidköping där vi ska ta fram nya metoder för att detektera om grödor har blivit angripna av patogener samt med forskningsgruppen inom folkhälsa vid högskolan i Skövde och Sveriges Lantbruks universitet i Skara. I det sistnämnade projektet studerar vi "må-bra hormonet" oxytocins funktion hos männsikor och djur.
Systembiologi - ett gemensamt verktyg
Den gemensamma nämnaren för flera av våra forskningsprojekt ämnet systembiologi där man försöker förstå helheten av molekylära och cellulära mekanismer genom att skapa matematiska modeller över olika biologiska processer som simuleras i datorn. För att skapa en modell så krävs mycket rent experimentellt arbete i ett laboratorium som utgör grunden för våra modeller. T.ex. så kan vi mäta hur bakterier växer eller hur immunförsvaret aktiveras av bakterier. När vi vä vet tillräckligt mycket om hur det fungerar i den ”riktiga världen” så är nästa steg att utrycka de biologiska processerna m.h.a. matematiska ekvationer. När ekvationerna är på plats så använder vi datorprogram för att kunna simulera modellen för att på ett enkelt sätt förstå vad som händer i systemet. Vi kan då använda modellen för att t.ex. designa det optimala läkemedlet när vi väl förstår hur saker och ting hänger ihop. ´
När vi tror oss veta hur vi kan designa ett läkemedel så går vi tillbaks i labbet och testar om modellen verkligen stämmer. Denna typ av forskning är relativt ny där vår forskargrupp i Skövde hjälper andra forskargrupper på bl.a Karolinska instituten, University of Oxford eller läkemedelsföretag eftersom de saknar denna kompetens. Att kunna formulera en modell och sedan använda olika simuleringsverktyg har blivit allt viktigare eftersom biologin idag är så komplex, med så många olika celler, proteiner och gener, att det är omöjligt att förstå hur t.ex. människans celler fungerar. Kan vi inte förstå hur biologin fungerar så kan vi heller inte utveckla nya läkemedel.
Koppling mellan utbildning och forskning
Samtliga forskare undervisar på de kurser som ges av ämnet molekylärbiologi. På så sätt har vi en stark förankring mellan grundutbildning och forskning där våra studenter får insyn i den forskning som vi bedriver. Många av de projekt och examensarbeten som studenterna gör är därmed kopplade till vår forskning.