Socialpsykologi
Förordnad den 6 oktober 2004 att från den 1 nov november 2004 vara professor i socialpsykologi med inriktning mot identitets- och socialisationsprocesser.
Ämnesbeskrivning
Socialpsykologin har flera olika inriktningar. En av dem ligger i gränslandet mellan sociologi, utvecklingspsykologi och ”ren” sociapsykologi. Här finns empiriska fält som identitetsutveckling och socialisationsprocesser. Det senare begreppet används sällan idag. Under 70 och-80-talen fäste man dock stor vikt vid det. Den svenska barnomsorgen byggdes på de socialisationsteorier som då användes. Begreppet socialisation syftar på hur ”råmaterialet” homo sapiens blir en samhällsfungerande medborgare. Det är en anpassningsprocess som går i båda riktningarna: Individen anpassas till samhället, men samhället blir också förändrat av individer. Ett av Berg uppskattat citat som pekar på den dubbla processen är från en buddhistmunk: ”Mer än kalven längar efter att dia, längtar kon efter att ge di.” Översatt till socialisationsteorin: ”Man blir inte förälder främst genom att läsa böcker; en lärare utan elever är ingen lärare.”
Under 90-talet och i vårt eget decennium har den biologiska psykologin blivit allt starkare i samverkan med medicinsk läkarvetenskap. Berg menar att det finns mycket kvar att upptäcka i korsningen mellan socialisationsvetenskap och de nya stora kunskapstillskott som sker i psykobiologin och angränsande vetenskaper. Det finns dock tendenser till ämnesimperialism, och för närvarande har den biologiska inriktningen starkare status.
Människor står i relation till varandra, det är det som gör dem till människor. Detta gäller särskilt människans identitet, som är en produkt av språkliga möten. Människan kan inte bli medveten om sina individuella drag, om ingen bekräftar och/eller ifrågasätter dem för henne. Identiteten är till väsentlig del alltid ”virtuell”, i den bemärkelsen att det alltid är andra som bestämmer meningen i det vi gör. Detta är paradoxen med identiteten; den tycks peka på det mest indiviudella och privata, men den uppstår på ett mer socialt sätt än mycket annat i vår värld.
Studiet av identitet har inte underkastats en sådan konkurrens som socialisationsprocesserna, vilket är paradoxalt, eftersom identiteten uppstår ur just socialisationsprocessen. Men identitetsutvecklingen för människor i vårt samhälle blir allt mer problematisk, och detta är ett skäl till att identitetsstudier har blivit allt viktigare. Vi har en stark och snabb social mobilitet. Det påverkar socialisationen. Vi har en problematisering av genus och av sexualiteten. Förändring och rörlighet verkar överallt i vår psyko-sociala verklighet. Yrkeslivets nya rörlighet kan exemplifieras av att en och samma människa ofta gör sig kompetent till flera olika yrken under sitt arbetsliv. Allt sådant är råmaterial för identitetsforskning.
Forskningsinriktning
Berg har forskat kontinuerligt inom barndomens socialpsykologi. Som en röd tråd finns intresset för lekens olika former. Hans studier är förankrade i en tolkningsmodell som härstammar från en klassisk amerikansk tradition kallad ”pragmatism” och ”symbolisk interaktionism”. Intresset har i stor utsträckning varit att utveckla teorin och anknyta den till besläktade teorityper, bland annat inom psykologin (Den lekande människan. Studentlitteratur 1992/1996/2000). Empiriskt har Berg studerat barns lekar i olika miljöer. De senaste åren har forskningen riktats mot datorns roll i identitetsskapandet. Dessförinnan ägnade sig Berg under flera år åt leksakernas motsvarande betydelse hos förskolebarn.
Inom familjens socialpsyklogi har Berg studerat korsvägen mellan den privata familjen och den offentliga barnomsorgen i en studie av Öppna förskolan (Öppen förskola – lärorika möten. Studentlitteratur 1989). Skilsmässans, faderskapets och manlighetens socialpsykologi undersöktes (tillsammans med Thoms Johansson) i en studie av frånskilda fäder och deras barn (Den andre föräldern, Carlssons 1999). För närvarande deltar han också i en studie vid Karolinska Institutet, där han studerar identitetsprocesser hos lärare, med fokus på både berikande och utarmande processer som utbränning/utmattning. Berg verkar också i samarbete med andra lärosäten för att finna en plattform för att tillämpa sin teoretiska modell i vårdsektorn.
Åtskilligt av Bergs forskning inom både lekens och familjens socialpsykologi har publicerats i olika svenska och internationella tidskrifter och böcker.
Biografiska uppgifter
Lars-Erik Berg är född 1945 i Örebro. Han fick sin grundläggande akademiska utbildning vid Göteborgs universitet.
Filosofie doktor i sociologi vid Göteborgs universitet 1976.
Docent vid Göteborgs universitet 1993.
Universitetslektor vid Högskolan i Skövde sedan 1996.
Doktorsdisputation
1976 vid Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel är Människans födelse; en socialpsykologisk diskussion kring G. H. Mead och J. Piaget. Avhandlingen använde Piagets empiri för att pröva och förhålla sig till Meads pragmatiska sociala behaviorism. Syftet var också att utveckla och systematisera Meads teori, som hos sin upphovsman har en ofullgången/fragmentarisk form. Bergs tolkning av Mead har legat till grund för hans senare arbeten. Den har också genom pedagogiska insatser haft betydelse för att lyfta fram Mead och hans socialpsykologi i Sverige och Norden.
Övrig verksamhet
Lars-Erik Berg är ordförande i Lärarutbildningsnämnden. I den funktionen verkar han för att bygga upp ett pedagogisk och humanistiskt-samhällsinriktat forskningsnätverk tillsammans med andra västsvenska högskolor.
Personligt
Lars-Erik lever i den nya formen ”särbo” med Annelie, lärarutbildare vid Lärarhögskolan. (De träffades på ett seminarium om leksaker.) Fritiden ägnas åt att hålla den gamla bostaden i skogen i allt beboeligare skick, åt att spela fiol (klassisk- och folkmusik) samt åt naturen och skönlitteratur.´
Text från installationsskriften år 2007