Exjobbsförslag

Distribuerad systemutveckling & Open Source

När geografiskt utspridda systemutvecklare ska bedriva gemensamma projekt ställs nya krav på metoder och arbetsprocesser. Många Svenska företag är idag geografiskt distribuerade, genom att de bedriver verksamhet på flera orter. Det finns erfarenheter som säger att så korta avstånd som 30 meter (eller det faktum att två utvecklare har olika fikarum) avsevärt försvårar möjligheterna att kommunicera och koordinera arbetet i ett projekt. Denna komplexitet är mångfacetterad och det finns såväl tekniska, organisatoriska och sociala dimensioner av distribuerad systemutveckling. Metodstöd för distribuerad systemutveckling (däribland så kallade ”Agile methods”) är också viktigt i detta avseende och de metoder som passar i en centraliserad utveckling behöver anpassas till situationen.

En form av distribuerad systemutveckling som fått stor uppmärksamhet (i Europa och i Sverige) under de senaste åren är utveckling av system som görs tillgänglig som Open Source. Personer som bedriver sådan utveckling deltar i en ”virtuell organisation” som gemensamt samarbetar för att utveckla sådan programvara. Ofta är dessa personer utvecklare som är geografiskt utspridda och den utvecklingsmodell som används för utvecklingen beskrivs ofta som ”Agile”. Under senare år har många företag i Europa (och i viss mån även i Sverige) fått upp ögongen för att det går att utveckla affärsmodeller kring fenomenet Open Source. Då företag ger sig in på området Open Source så handlar det ofta om någon form av ”blandmodell” där verksamheten bedriver traditionell systemutveckling samtidigt som man är aktiva utvecklare av Open Source. Här handlar det om att tänka i nya banor och det finns exempel på företag i Sverige som byggt hela sin affärsmodell på att utveckla system (som man sedan släpper som Open Source) och istället tar betalt för annat (ofta någon form av tilläggsprogram eller tjänst kopplat till det utvecklade systemet).

Det bedrivs mycket forskning kring distribuerad utveckling och fenomenet Open Source. Det ska betonas att distribuerad utveckling inte alls behöver ha med Open Source att göra (men däremot är fenomenet Open Source i grunden en form av distribuerad utveckling). Här på Högskolan i Skövde är vi, tillsammans med 11 andra partner, involverade i EU-projektet CALIBRE (http://www.calibre.ie/) (www.his.se/calibre). Det finns också ett stort industriellt intresse för projektet inom Europa. I Sverige samarbetar vi i Skövde också med flera företag. Senast i november arrangerade CALIBRE-projektet två internationella konferenser i Haag som hade deltagare från ledande Europeisk industri (CALIBRE, 2004; CALIBRATION, 2004; Lundell, 2004).

Relaterat våra aktiviteter inom CALIBRE-projektet är jag intresserad av att handleda studenter i olika typer av projekt. Det finns möjlighet att göra projekt för studenter med olika typer av bakgrund. En dataekonom skulle, exempelvis, kunna fokusera en studie på organisatoriska uppfattningar och erfarenheter kring affärsmodeller kopplat till Open Source. En systemvetare skulle kunna studera Svenska företags uppfattningar och erfarenheter av distribuerad utveckling. En sådan studie kan ”ignorera” fenomenet Open Source, hålla sig neutral till fenomenet, eller rent av sätta den distribuerade utvecklingen av Open Source i fokus. Det kan nämnas att vi, genom vår inblandning i CALIBRE, har kontakter med flera företag (däribland Svenska) som har anställd personal som på betald arbetstid utvecklar system som sedan görs tillgänglig under Open Source. En mer tekniskt inriktad studie skulle kunna fokusera på arbetsprocesser (exempelvis – vad gör systemutvecklingsprocessen mer komplex när den sker distribuerat och vilka erfarenheter finns kring detta?). Detta kan göra på ”metodnivå” (exempelvis genom en fallstudie i en organisation som tillämpat RUP i en distribuerat systemutvecklingsprojekt), eller också som en serie öppna intervjuer (i flera företag) med fokus på framgångsfaktorer (eller svårigheter) som påverkar distribuerad systemutveckling. Det finns också möjlighet att närmare studera hur företag tänker när det gäller att ”dra nytta av” Open Source. En sådan studie skulle kunna göras brett (exempelvis genom intervjuer/enkäter till flera företag) eller som en mer fokuserad studie i en enskild organisation. Att själv ge sig in i ett enskilt Open Source projekt för att där, exempelvis, studera någon speciellt aspekt är också en möjlighet.

Hör av dig till Björn Lundell om du är intresserad av att göra något relaterat distribuerad systemutveckling eller Open Source.

Referenser:

Johansson, J. (2004) Högskolan medverkar i EU-projektet CALIBRE, Högskolan i Skövde, Pressmeddelande (2004-11-11).

Lundell, B. (2004) Report from the IST 2004 conference session “Free and open-source software in the Information Society”, In IST 2004 Event – Participate in your future, Hague 15-17 November 2004, “Netherlands Congress Centre”, The Hague, [ http://europa.eu.int/information_society/istevent/2004/cf/document.cfm?doc_id=1164 ]

CALIBRATION (2004) CALIBRATION: Industry Forum on Libre/Open Source Software Policy (OSS), [ http://bl.ul.ie/calibre//industry_forum.pdf ]

Det finns mänger med källor inom området distribuerad utveckling och en bra start för distribuerad utveckling är den workshop som Global Software Development som arrangerats under ett antal år. För Open Source, finns flera bra webbplatser (exempelvis den webbplats för Open Source som administreras av ledaren för en av de andra CALIBRE-noderna, Joe Feller, Univ. of Cork) administrerar för Open Source). Där finns bl.a. länkar till workshops inom Open Source (se denna länk för den senaste).


Nedan finns lite fler idéer (utkast till projektförslag):


Based
on the FLOSS study, do a limited update comparison for the Scandinavian perspective. Undertake an initial study in two companies followed by a survey of a number of major SMEs. The goal is to report on the current use of and perceptions of libre software products in Swedish organisations. Possible dimension is public versus private, in that each sector may give a different view.

Background: Systems analyst background preferred.
 
 

Investigate OSS/libre development of a libre product used for database modelling (e.g. Eclipse and/or Posseidon). Investigate changes in requirements and design fixes, and establish why these were undertaken and how they were handled. The goal is to understand libre software development and what influences the development of libre products. Influences may be external or come from the development community. For example, a new release of XMI is a technical reason for changing the product. How did they react to this change? We also would be interested in quality issues, such as validation of the libre product. A further example may be user feedback on the libre product (e.g. a reported problem with, or a suggestion for a new feature in, the libre product) stemming from a comment by a user in some company context. How did they respond to such an identified problem? In undertaking this project, the student would need to become a member of the libre product community monitoring its various communications channels.

Background: A student with a Software Engineering background may focus more on the technical influences, whereas a student with a systems analyst background may focus more on influences on the libre product.
 
 

A project could usefully investigate the use of agile methods in a distributed development environment. We will be interested in actual processes and how these are co-ordinated and how communication takes place between developers. The study would be undertaken as a case study, requiring interviews with a number of developers in a company and so demands good social and technical skills. The project may involved being attached to an on-going project, or alternatively will involve post-facto analysis of specific projects.

Background: A student with good understanding of systems development methods and an interest in agile methods.

 

 


Uppdaterad: 2008-11-27
Sidansvarig: Björn Lundell

Kontakt

Björn Lundell
Universitetslektor
Högskolan i Skövde
Kommunikation och information

0500 - 44 83 19