Forsknings- och utbildningskansliet PRESSMEDDELANDE
Jessica Johansson 2004-02-04
Doktorsavhandling
Hypnos kan leda till ett förändrat medvetandetillstånd. Det är dock bara cirka fem procent av befolkningen som har en så hög mottaglighet för hypnos. Detta visar Sakari Kallio, verksam vid Högskolan i Skövde, i sin framlagda doktorsavhandling vid Åbo universitet.
Vid hypnos uppnår endast ett fåtal människor ett förändrat medvetandetillstånd. Det förändrade medvetandetillståndet kan visa sig genom att personen till exempel hallucinerar, tror att han/hon är någon annan eller har minnesbortfall. Dessa människor utgör endast cirka fem procent av befolkningen och benämns hypnosvirtuoser. Varför så få har en hög mottaglighet för hypnos finns idag ingen förklaring till. Det är en fråga som Sakari Kallio vill studera vidare. Ett mönster som dock kan urskiljas är att personer som har intresse för konst, teater eller musik eller har religiösa upplevelser har en högre mottaglighet för hypnos än personer som ägnar sig åt lagsport.
I avhandlingen presenteras också en ny teori om hypnos där det betonas att forskning om hypnotiska fenomen bäst undersöks genom att studera de så kallade hypnosvirtuoserna. Teorin kallas ”Altered State Theory of Hypnosis” och är framtagen av Sakari Kallio och hans forskarkollega Antti Revonsuo och har nyligen publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift.
Att drömma och att hallucinera är företeelser som påminner om varandra, enligt Sakari Kallio. De är båda exempel på fenomen som händer vid ett förändrat medvetandetillstånd. Alla kan drömma men endast fem procent av befolkningen kan få hallucinationer vid hypnos. Någon förklaring till detta finns ännu inte.
Sakari Kallio framhåller att alla har en förmåga att hypnotisera och att det är lätt. Hur det fungerar går att läsa sig till. Om en hypnotisering ska lyckas eller ej beror inte på hypnotisören utan på personens mottaglighet.
De fenomen som uppstår under hypnos går att studera genom att mäta hjärnans aktivitet. Genom att bland annat avläsa hur blodet strömmar i hjärnan går det att se i vilka områden aktiviteten förändras. Om en person med hög mottaglighet för hypnos till exempel blir hypnotiserad att se färger kommer centrat som representerar färgseende att få ökad blodtillströmning.
Trots att det finns stora skillnader i hur människor reagerar på hypnos anser Sakari Kallio att alla kan ha nytta av hypnos. Personer med specifika kunskaper i ett område kan använda hypnos för att uppnå ett visst syfte, exempelvis kan en psykolog använda hypnos i psykoterapi eller för att hjälpa en person att bli avslappnad inför en anställningsintervju. Ett annat exempel är att en idrottstränare kan hypnotisera spelarna att koncentrera sig på sin uppgift. Viktigt är att den som hypnotiserar har utbildning i det område där han/hon använder hypnos som ett hjälpmedel.
I avhandlingen presenterar även Sakari Kallio ett forskningsprogram som ska underlätta för hypnosforskningen att bli en del av den multidisciplinära forskningen, det vill säga forskning där flera områden samverkar. Vid Högskolan i Skövde kombineras filosofi och kognitiv neurovetenskap under benämningen medvetandestudier. Forskning inom området bedrivs vid både Högskolan i Skövde och Åbo universitet medan undervisning endast förekommer i Skövde.
Sakari Kallio har en magisterexamen i pedagogik från Åbo universitet. Samtidigt med dessa studier började han intressera sig för hypnos. Han läste ett antal böcker på fritiden och kom sedan att gå några kurser i ämnet. Sakari Kallio har sedan 1998 undervisat i kognitiv neurovetenskap inom programmet för Medvetandestudier vid Högskolan.
Avhandlingens titel: Hypnosis and altered state of consciousness
För mer information kontakta Sakari Kallio, tfn 0500-44 88 24 eller e-post sakari.kallio@his.se