Nästan alla mindre högskolor fick besked om minskade resurser i den budget som regeringen presenterade härom veckan. Paradoxalt nog innebär nedskärningen att de mindre högskolorna nu utmanas att ytterligare höja kvaliteten. Vi måste helt enkelt bli bättre på forskning och utbildning inom våra respektive profilområden – samtidigt som vi utvecklar samverkan med andra lärosäten.
När regeringen häromveckan presenterade innehållet i budgetpropositionen bekräftades det som många tidigare hade befarat – Sveriges mindre högskolor får minskade anslag och går en osäker framtid till mötes. Högskoleplatser omfördelas från de mindre till de större, och flera av de mindre högskolorna får nu signaler om att de inte kommer att kunna finnas kvar i de former de finns i dag.
Ingen högskolerektor välkomnar stora sparkrav. Men en utveckling som innebär att de mindre högskolorna får ett vassare utbud med färre utbildningar är i förlängningen bra för både utbildningskvaliteten och forskningen. Om Sverige ska nå regeringens och utbildningsminister Jan Björklunds mål att bli en ledande forskningsnation krävs att alla högskolor och universitet blir ännu bättre på de områden de redan är bra på.
De mindre högskolorna spelar en viktig roll i Utbildningssverige. På många mindre högskolor finns unika kunskaper om viktiga framtidsområden. På Högskolan i Skövde har vi exempelvis landets bästa forskning och utbildning inom dataspel och datorsimulering, med resultat som bland annat används vid rehabilitering av strokepatienter och träning av rökdykare. En viktig förklaring till framgångarna ligger i att vi är ett mindre lärosäte, med närhet mellan såväl lärare och studenter som mellan forskning och näringsliv. På liknande sätt har andra mindre högskolor unika förutsättningar för att forska och undervisa inom sina respektive profilområden.
Den samverkan som finns på mindre lärosäten mellan högskola, företag och lokalsamhälle skapar en unik innovationsmiljö med ett stort kunskapsutbyte. Forskning och högkvalitativ utbildning i hela landet är viktigt för företagens tillgång till kompetenta medarbetare, vilket i sin tur är avgörande för företagens konkurrenskraft. Om forskningen skulle försvinna från de mindre högskolorna skulle det med stor sannolikhet innebära en minskad dynamik och en större likriktning av den samlade forskningen i Sverige. Det skulle också innebära att viktiga samarbeten mellan forskning och företag gick förlorade.
Vi vet också att de mindre högskolorna är viktiga för att personer från familjer utan studietradition ska utbilda sig. De söker sig sällan till de större högskolorna och universiteten långt från hemmet. Klivet är mindre till högskolan i den egna regionen. Detsamma gäller människor som har kommit en bit i yrkeskarriären och vill fortbilda sig. Om det inte hade funnits goda möjligheter att studera nära hemorten hade Sverige haft ett betydligt svagare kunskapskapital än i dag – med försämrad förmåga att möta ekonomiska kriser och globaliseringens effekter.
Ledningarna vid de mindre högskolorna har med regeringens politik ställts inför ett avgörande vägval: antingen anpassar vi oss till de mindre kostymerna, specialiserar oss ytterligare och utvecklar samverkan med andra lärosäten – eller så inväntar vi passivt nästa nedskärningsbeslut.
Nu krävs ett vidsynt och konstruktivt arbete som visar vägen till ett högskolelandskap som både klarar kraven från näringslivet och bidrar till att Sverige blir en ledande forskningsnation. På Högskolan i Skövde tillsätter vi därför en utredning med uppdraget att undersöka hur samverkan mellan Högskolan i Skövde och andra lärosäten ska bidra till att Sverige får en förstärkt akademisk kapacitet.
Genom att de mindre högskolorna samverkar med andra lärosäten och vässar sitt utbud kan människor i hela landet även i framtiden ha möjlighet att studera. Samtidigt kan utbytet mellan akademi och näringsliv utvecklas. Det bidrar till tillväxt i hela landet och till att Sverige kan bli en världsledande forskningsnation.
Sigbritt Karlsson
Rektor för Högskolan i Skövde