Debatt i Skaraborgs Allehanda, Skaraborgs läns tidning, Västgöta-Bladet, Falköpings Tidning 8 juli 2011:
”Även humanistiska utbildningar bör leda till jobb”
(Kenneth Krantz, regionchef på Svenskt Näringsliv på debattsidan)
Sigbritt Karlssons replik
Svenskt näringsliv bör anställa fler med högre utbildning
Det finns några problem med organisationen Svenskt Näringslivs syn på utbildningar och etablering på arbetsmarknaden.
Det går inte att rakt av, som de gör, jämföra brittiska och svenska utbildningar eftersom de brittiska är kortare. Svenska ungdomar är i regel 19 år efter tolv år i grundskola och gymnasium. Högre utbildning i Sverige är sedan 2007 internationellt anpassad med tre nivåer: grundnivå 3 år, avancerad nivå 2 år och eventuella forskarstudier 4-5 år. I den bästa av världar kan alltså etablering på arbetsmarknaden ske vid 22-24 år ålder utan forskarutbildning och cirka 29 år för disputerade. I jämförelse med Storbritannien där ungdomarna är 18 år när de påbörjar universitetsutbildning och forskarutbildningen är strikt 3 år. Jag har mött många utländska samarbetspartner genom åren och får i stort sett alltid höra att de svenska studenterna är mycket välutbildade, självständiga och produktiva. Det betyder att alla de erfarenheter som ungdomarna samlar på sig genom åren kommer till nytta, det vore bra om näringslivet också förstår sig på att uppskatta detta!
Många svenska ungdomar väljer också att ta en paus från utbildningen under ett eller flera år, orsakerna är många t.ex. en osäkerhet om inriktningen på utbildningen, en önskan att tjäna pengar och försörja sig själv eller att se världen. Här är förstås Svenskt Näringslivs rapport med förlorad livsinkomst en viktig slutsats att visa upp för ungdomarna när de står inför valet att direkt fortsätta till högre utbildning eller inte.
När det gäller genomströmning finns det igen flera orsaker till varför siffrorna ser ut som de gör. Inte minst har studieförsörjningssystemet mycket i övrigt att önska. Med maximalt lånebelopp blir ändå budgeten mycket snål för studenten, varför många väljer att arbeta vid sidan om på kvällar och helger med åtföljande lägre studietakt. Samtidigt behöver högskolorna bli mer tydliga om hur mycket tid som studenten behöver lägga på sina studier. Rapport efter rapport visar nämligen att många studenter inte ens lägger 40 timmar i veckan på studierna. Vilket naturligtvis leder till misslyckande och lägre studietakt.
Svenskt Näringsliv behöver arbeta med sina medlemmar för att dessa i högre grad ska anställa personer med högre utbildning. Från akademin möts vi ofta av en attityd om att en person med högskoleutbildning kräver lång träning i företagen innan de blir nyttiga, om företagen ens anser att de behöver människor med högskoleutbildning. Jag delar synen på att en humanistisk utbildning också bör leda till etablering på arbetsmarknaden i relevanta jobb, men igen hur stor är medvetenheten om olika utbildningar innehåll och nytta i det svenska näringslivet? Jag välkomnar en fortsatt diskussion och dialog kring olika utbildningars nyttighet och hur vi tillsammans kan stötta ungdomar att snabbt påbörja högre utbildning.
Sigbritt Karlsson, Rektor Högskolan i Skövde
Twitter: @SigbrittK