2005-03-16

Bättre amningsstöd leder till längre amning

Om personalen på MVC och BVC genomgår en utbildning som förbättrar samstämmigheten i deras amningsrådgivning kan det leda till kontinuitet i vården och en gemensam amningspolicy.

Det bidrar i sin tur till att mammornas självtillit växer och amningstiden blir längre. Det framgår i en doktorsavhandling av Anette Ekström, verksam vid Högskolan i Skövde. Avhandlingen läggs fram vid Karolinska institutet i Stockholm idag den 17 mars.

När amningsstödet ökar växer mammornas självkänsla och barnets förmåga lyfts fram, vilket bidrar till att stärka mammans känslor för barnet. En föräldrautbildning som sträcker sig från graviditeten och under barnets första år bör praktiseras för att stärka stödet till den blivande och nyblivna familjen.

Anette Ekström har i sina studier också funnit att om det nyfödda barnet ammas under sin första vakenhetsperiod ammas barnet en längre tid, än de barn som inte ammas under första vakenhetsperioden. Dessutom löper barnet mindre risk att matas med ersättning utan medicinska skäl.

Den tid som den nyblivna familjen får vara tillsammans efter förlossningen återspeglas senare i mammans trygghet och hur länge hon sedan ammar. Det bör finnas möjlighet till samvård på BB, det vill säga att mamman, pappan och barnet kan vistas tillsammans dygnet runt.
– För förstföderskor bidrar partnerns närvaro efter förlossningen till att amningstiden blir längre. Även mormödrarna har en positiv inverkan på amningen. Om mormodern har ammat länge kommer troligen dottern också att amma länge, säger Anette Ekström.

Resultatet i avhandlingen visar att vårdpersonalen på MVC, BB och BVC bör skaffa sig kunskap om kvinnornas bakgrundshistoria och sociala nätverk för att kunna individualisera sin rådgivning och fokusera på de kvinnor som löper risk att avsluta sin amning tidigt. De kvinnor som ammar en kortare tid är ofta rökare, yngre och har en lägre utbildningsnivå, jämfört med de kvinnor som ammar längre tid.

Tidigare studier har visat att amning har flera positiva effekter, bland annat minskar risken för barnet att drabbas av allergier, infektioner, cancer och diabetes.

Anette Ekströms avhandling är kopplad till Karolinska institutet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad.


Uppdaterad: 2009-12-03

Nyheter