Havrebladlusen är ur en ekonomisk synvinkel en stor skadegörare på havre, korn och vete. Den kan orsaka stora förluster både direkt genom att suga växtsaft och indirekt genom att sprida virus. Då förekomsten varierar mycket mellan olika år och platser är det angeläget att i god tid förvarna om risker för angrepp.Simon Wetterlind, doktorand vid Högskolan, ska under sina forskarstudier bland annat kartlägga havrebladlusen och utveckla en modell som ska ge svar på när, var och hur mycket man bör bekämpa lössen för att det ska vara optimalt både ekonomiskt och miljömässigt.
På sju dagar kan havrebladlusen
tjugodubbla sig till antalet om
förhållandena är optimala.
Foto: Riccardo Bommarco
Orsakar stora skador
Havrebladlusen har en komplex livscykel. Äggen läggs under hösten på häggbuskar och där utvecklas under våren två till tre generationer bladlöss innan vingade löss flyger över till sädesfält eller till andra gräsmarker. Där livnär de sig på sin värdväxt och kan orsaka stora skador under ett bladlusår.
– Vid kraftiga angrepp kan mellan 30 och 50 procent av skörden gå förlorad, säger Simon Wetterlind.
Bladlusåren återkommer med tre till fem års intervaller och kan orsaka stora ekonomiska förluster.
Förutsäga angreppen
Havrebladlusens beteende styrs mycket utifrån väderleken. Från en klimatstation, belägen nära en försöksgård, har data samlats in om temperatur, vind, nederbörd, luftfuktighet och solinstrålning.
– Med hjälp av dessa parametrar går det sedan att skapa en modell över hur havrebladlusen uppträder vid olika väderleksförhållanden. På så sätt är det möjligt att förutsäga angreppens omfattning och när i tiden de kommer att inträffa.
Löss från Östeuropa
För att få maximal effekt gäller det att veta när det är dags att bekämpa bladlössen.
– Om man gör det för tidigt kanske inte lössen hunnit komma ut på fältet. Bekämpar man för sent kan lössen redan ha hunnit ställa till med stora skador.
Det har också visat sig att det under vissa år kan flyga in stora mängder vingade löss från Östeuropa som kan ge upphov till skador på säden i Sverige.
– År 2000 var ett sådant år. Då hade grödorna i Sverige inte kommit långt och var därför extra känsliga.
Variationer i sädesfältet
Med en modell som tar hänsyn till lokalklimatet och variationer inom sädesfältet, som till exempel grödans tillväxtstadium, är det möjligt att optimera bekämpningen.
– En möjlighet är att anpassa dosen bekämpningsmedel med avseende på variationer i fältet. Där grödan kommit längre i sin utveckling landar färre bladlöss. Dessutom förökar de sig långsammare och därmed behövs troligen mindre bekämpningsmedel, förklarar Simon Wetterlind.
För mer information kontakta Simon Wetterlind, tfn 0500-44 86 24, e-post simon.wetterlind@his.se