– En av anledningarna till den kraftiga utbyggnaden av forskarutbildningen de senaste tio åren är, precis som Högskoleverket säger, att fler och fler av de forskarstuderande verkar utanför högskolan, säger Lars Niklasson, prorektor vid Högskolan i Skövde och ansvarig för Högskolans forskning.
I Högskoleverkets rapport konstateras alltså att cirka en tredjedel av de etablerade forskarutbildade verkar inom den privata sektorn, och att en hög andel, närmare bestämt också ungefär en tredjedel, av de forskarutbildade verkar inom högskolesektorn.
– Om till detta läggs den utredning som Högskoleverket presenterade häromdagen, vilken visade att cirka 10 000 av lärarna vid lärosätena saknade forskarutbildning, kan regeringens mål om ca 2500 examina inom forskarutbildning årligen förefalla vara i underkant, kommenterar Lars Niklasson vid Högskolan i Skövde.
Högskolan syns inte
Eftersom Högskolan i Skövde inte har examinationsrätt inom forskarutbildningen syns den inte i HSVs statistik.
– Detta är något Högskolan har ambition att förändra genom att erhålla examinationsrätt inom sina profilområden, säger Lars Niklasson.
För några år sedan satsade regeringen på en utbyggnad av forskarutbildningen för att bland annat få fler att arbeta inom näringslivet. Men det finns en stark tradition bland forskarutbildade att arbeta på högskolor eller universitet och uppföljningen av dem som examinerades 2000 och 2002 visar att cirka var tredje arbetar som högskolelärare. Många arbetar också inom övrig offentlig sektor, till exempel på myndigheter.
– Bara cirka 30 procent återfinns inom den privata sektorn, säger Anders Wiberg, utredare på Högskoleverket.
Forskarutbildade etablerar sig snabbt
Personer med en doktorsexamen etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Högskoleverket har i en tidigare rapport visat att ju högre utbildning desto starkare ställning på arbetsmarknaden. Humanister och naturvetare har dock svårast att få jobb medan forskarutbildade inom till exempel medicin, samhällskunskap och teknikvetenskap etablerar sig snabbare. Vid jämförelser mellan lärosäten och ämnesområden bör man komma ihåg att det finns flera faktorer som kan påverka hur snabbt man etablerar sig, till exempel ett varierat konjunkturläge eller om de forskarutbildade har fortsatt sin forskarkarriär med postdoktorala stipendier efter sin forskarexamen.
Ingen skillnad mellan män och kvinnor
Av dem som examinerades 2000 var 87 procent av männen och 82 procent av kvinnorna etablerade fem år efter examen. Av dem som examinerades två år senare, 2002, är andelen etablerade kvinnor och män i stort sett lika; 80 procent av kvinnorna och 79 procent av männen är etablerade på arbetsmarknaden.
Ungefär var tredje examinerad som är anställd vid högskolan har bytt lärosäte efter sin examen. Rörligheten varierar stort mellan högskolorna. I Lund, Stockholm och Uppsala är det störst rörlighet.
– Det kan förklaras med att det finns fler lärosäten i storstadsregionerna vilket ger större möjligheter, säger Anders Wiberg.
Kontaktperson Högskolan i Skövde:
Prorektor Lars Niklasson, 0500-44 83 37, 0703-33 03 65, lars.niklasson@his.se
Kontaktpersoner Högskoleverket:
Anders Wiberg
tfn 08-563 085 39, anders.wiberg@hsv.se
Cecilia Nordling
tfn 08-563 086 37, cecilia.nordling@hsv.se
Läs hela rapporten på www.hsv.se