Högre utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i svensk belysning

Bakgrunden till uppdraget, som gavs i april 2002, är det allt intensivare europeiska samarbetet kring högre utbildning. Framför allt är den s.k. Bolognaprocessen en stark drivkraft för många länder att reformera sina utbildningssystem. Bolognaprocessen syftar till att främja rörlighet och anställningsbarhet samt till att främja Europas konkurrenskraft och attraktionskraft som utbildningskontinent. Fyrtio europeiska stater deltar nu i Bolognaprocessen.

En viktig utgångspunkt för projektgruppens arbete har därför varit att öka de studerandes möjlighet till rörlighet såväl nationellt som internationellt, både under och efter studierna. Centrala faktorer i ett internationellt perspektiv är tydligheten i den svenska högskolestrukturen och förtroendet för kvaliteten i utbildningarna. Dessa faktorer är avgörande för såväl akademiskt som professionellt erkännande av studier och examina.

Projektgruppens huvudförslag är i korthet:

Utbildningsnivåer och examina

• Examina i den högre utbildningen delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
• Den grundläggande högskoleutbildningen delas in i grundnivå och avancerad nivå och samtliga kurser nivåbestäms.
• En masterexamen som kan omfatta 40 eller 80 poäng införs och magisterexamen avskaffas.
• För tillträde till program på avancerad nivå som leder fram till masterexamen krävs fullgjorda kursfordringar för kandidatexamen, yrkesexamen om minst 120 poäng, motsvarande utländsk examen eller motsvarande kompetens.
• För tillträde till studier på forskarnivå krävs fullgjorda kursfordringar om totalt minst 160 poäng, varav minst 40 poäng på avancerad nivå, eller motsvarande utländska studier.
• I projektgruppens uppdrag har ingått att utreda behovet av att fastställa principer för införande respektive borttagande av yrkesexamina. Principen bör vara att om ett yrke är reglerat i svensk lagstiftning, i EG-rätten eller i en majoritet av medlemsländerna inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) vad avser krav på examen, bör utbildningen till detta yrke avslutas med en yrkesexamen. En tillämpning av de föreslagna principerna innebär att vissa yrkesexamina ersätts av lämpliga generella examina.
• Mål som visar vilken kunskaps- och färdighetsnivå studenten skall uppnå vid examen formuleras för kandidatexamen, masterexamen och doktorsexamen. Yrkesexamensbeskrivningarna bör utvecklas och följa den struktur och nivåbeskrivning som föreslås för de generella examina.

Poängsystem och betyg

• Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) innehåller både studiepoäng och betygsskala. Sverige bör införa ECTS-poäng både i grundläggande högskoleutbildning och i forskarutbildning. Heltidsstudier under en vecka bör därmed motsvara 1,5 ECTS-poäng. Den sjugradiga ECTS-betygsskalan bör införas som huvudalternativ i högskoleförordningen (1993:100).

Information till andra länder

• Högskoleverket bör meddela föreskrifter om översättning av examen till Engelska.
• Till examensbevis som utfärdas för examina på forskarnivå bör fogas en bilaga (s.k. Diploma Supplement) som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet.
• Högskoleverket bör få i uppdrag att ta fram och regelbundet uppdatera en elektronisk svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen.

Hela rapporten

Källa: Utbildningsdepartementet