När ett så kallat vård- och omsorgssamtal mellan en handläggare och en äldre person blir för informellt, har den äldre personen svårt att ställa yrkesmässiga krav på handläggaren. Detta kan i sin tur påverka den äldres rättssäkerhet. Det visar bland annat Ulla Hellström Muhli, verksam vid Högskolan i Skövde, i sin avhandling framlagd vid Göteborgs universitet.
När socialtjänsten ska kartlägga, bedöma och besluta om en äldre persons behov av social omsorg eller andra insatser gör en av kommunens handläggare ett hembesök hos den äldre. Ulla Hellström Muhli har studerat fyra områden i samtalet mellan handläggaren och den äldre. Dessa är interaktion, kontext, tradition och handläggarens praktik. Med interaktion avses samspelet mellan parterna i mötet, kontexten beskriver sammanhanget, traditionen behandlar den historiska bakgrunden medan området handläggarens praktik redogör för hur han/hon leder samtalet.
Olika världar och perspektiv
I studien har 16 samtal mellan handläggare och äldre personer videofilmats.
– En analys av samtalen visar att olika världar och perspektiv möts, den äldre med det vardagliga perspektivet och handläggaren med det institutionella perspektivet, säger Ulla Hellström Muhli.
Kunskaper om de olika perspektiven har betydelse för hur äldre bemöts i samtalen och utgör ett starkt argument för kunskapsutveckling och professionalisering av det äldreinriktade vård- och omsorgsarbetet.
Tydliggöra rollerna
Av avhandlingen framgår att samtalen många gånger är inriktade på att vara informella trots att det finns en underliggande formell agenda. Den informella tonen används som ett redskap för att vinna tillträde till hemmet, där arbetsuppgiften ska genomföras.
– Studien visar att om samtalet blir för informellt har den äldre svårt att ställa yrkesmässiga krav på handläggaren, vilket i sin tur kan påverka den äldres rättssäkerhet och ställning. Samtalen borde istället vara inriktade på att tydliggöra handläggarens och klientens roller, då kan eventuella missförstånd eller otydligheter i samtalet upptäckas. Dessutom kan den äldre ställa krav på korrekta åtgärder och att handläggaren utövar sitt yrke på ett etiskt och professionellt sätt, förklarar Ulla Hellström Muhli.
Förmedla kunskap
Det är i mötet med handläggaren och andra professionella som äldreomsorgens politiska ambitioner och institutionens regelverk får sin praktiska innebörd för den enskilde äldre personen. Handläggarnas arbete kan ses som en politisk funktion som ska hanteras professionellt.
– Handläggarens huvuduppgift är att förmedla kunskap till den äldre utöver att bedöma behoven och göra det institutionella sammanhanget begripligt för den äldre, säger Ulla Hellström Muhli.
Resultatet visar att arbetet bygger på institutionella ideologiska normer, historisk tradition och pedagogiska kunskaper snarare än på kunskapsbaserat vetande.
Avhandlingens titel: Att överbrygga perspektiv – En studie av behovsbedömningssamtal inom äldreinriktat socialt arbete