- Det beror på att läroböcker och examinationer endast kräver mekaniska kunskaper. Studenterna anpassar sig efter situationen, säger Kerstin Pettersson, nybliven doktor i matematik vid Högskolan i Skövde. Men avhandlingen visar också att studenter utvecklar även andra förhållningssätt till matematiken.
Kerstin Pettersson, universitetsadjunkt vid Högskolan i Skövde, har nyligen lagt fram en doktorsavhandling i matematik med titeln Algoritmiska, intuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel: En studie av hur studenter nyttjar sina begreppsuppfattningar inom matematisk analys vid Göteborgs universitet.
Hon har undersökt hur nybörjarstudenter uppfattar matematiken.
-Hur tänker studenten egentligen? Det är en fråga som intresserar mig. Min avhandling handlar om hur studenterna uppfattar den matematik de möter, säger Kerstin Pettersson.
Tre sätt att uppfatta matematik
Enligt Kerstin Pettersson finns det tre sätt att uppfatta matematiken. Ett sätt är att uppfatta matematiken algoritmiskt, det vill säga mekaniskt. Man lär sig att förstå en metod och använder sig av den utan att fundera så mycket på varför eller på hur helheten ser ut. Ett annat sätt är att ta till sig det formella språket, något som ofta är ett mål för matematiken. Ett tredje sätt är att ha en intuitiv uppfattning. Då kan man skapa en helhet av det man möter och få en djupare förståelse.
Växelverkan behövs
Kerstin Pettersson visar i sin avhandling att det finns en växelverkan, en dynamik mellan dessa tre förhållningssätt. Och för att bli en duktig matematiker, behöver man hitta ett bra samspel mellan dessa.
Algoritmisk uppfattning dominerar
De studenter som ingår i Kerstin Petterssons studier är blivande ingenjörer och studenter som går på matematikprogram. Studierna visar att studenter på de inledande universitetskurserna i matematik i hög utsträckning använder den algoritmiska uppfattningen.
- Man lär sig en metod, härmar och stoppar in i mekaniska procedurer, säger hon.
Undervisningen måste förändras
Hennes tes är att studenterna anpassar sig till den situation de befinner sig i.
- Tidigare forskning har visat att kurslitteratur och tentor endast kräver en algoritmisk uppfattning och studenterna anpassar sig till detta. Om man ska få studenterna att tänka på ett annat sätt, måste undervisningen förändras, menar hon.
Först med pedagogiskt fokus
Kerstin Pettersson är den första på matematikinstitutionen i Göteborg som lägger fram en avhandling om matematik-lärande. Kerstin Pettersson utbildade sig till ämneslärare i matematik och fysik och undervisade först på gymnasiet innan hon 1985 började som universitetsadjunkt vid Högskolan i Skövde. År 2001 inledde hon sina forskarstudier då hon antogs till en nationell forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Forskarskolan har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.
Sakna diskussionerna
Kerstin Pettersson kommer att sakna en del av tillvaron som forskarstuderande.
- Efter disputationen blir det tomt att inte lika ofta kunna träffa likasinnade att diskutera med, säger hon.
- Men samtidigt blir det mer tid för matematikdiskussioner med studenter!