Tidigare tillfällen på populärvetenkskapliga caféet

På denna sida finns tidigare tillfällen av populärvetenskapliga caféet. Sidan uppdateras kontinuerligt.

 

PROGRAM FÖR DE POPULÄRVETENSKAPLIGA CAFÉERNA VÅREN 2018

JANUARI
Mode. Lyx. Film. Om den intima relationen mellan film och mode från sent 1800-tal fram till idag

Kort efter filmens födelse spelar historiska och samtida modeplagg en viktig roll för filmers representation, berättande och attraktionskraft. Filmindustrin och modeindustrin utgör båda ”drömfabriker”. Under hela 1900-talet blir Hollywood och dess kostymskapare viktiga modeaktörer och trendsättare, vilket utvecklas under 2000-talet. 

Louise Wallenberg är fil.dr. i filmvetenskap och docent i modevetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör främst representationer av kön, etnicitetet och sexualitet inom mode och film. Louise intresserar sig även för etiska spörsmål rörande faktiska arbetslivsförhållanden inom branscherna.

Onsdagen den 24 januari kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

FEBRUARI
Hur ska vi agera vid kriser och katastrofer?

En kris kan orsakas bl a av naturkatastrofer, tekniska fel eller brottsliga angrepp. Viktiga samhällsfunktioner såsom vård, vattenförsörjning, livsmedelsförsörjning, transporter eller elförsörjning kan slås ut. Oavsett vad som inträffar finns ett antal generella krishanteringsprinciper som vägleder oss i vad vi bör göra eller tänka på. Tillsammans kan vi undvika att en händelse eskalerar och där med lindra händelsens konsekvenser.

Joeri van Laere är lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Han har under de senaste tio åren tillsammans med forskarkollegor anordnat, genomfört och utvärderat över 140 krisövningar hos kommuner i Skaraborg. 

Se Joeri van Laeres presentation här.

Onsdagen den 21 februari kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

MARS

Hur kan Sverige ledas efter höstens riksdagsval?

Hur blir man vald till politiska uppdrag?  Hur klarar man ansvaret att leva upp till väljarnas förtroende – inte minst i tider med oroliga parlamentariska lägen? 

Jenny Madestam fokuserar i sin forskning på politiskt ledarskap och partiledar-skap, med frågor om hur den ideala ledaren ser ut, liksom vem som blir politisk ledare och hur. Jenny Madestam är lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola och disputerade i statsvetenskap 2009, på en avhandling om ledarideal i svenska partier. Hon är Expressen TV:s expert under valåret 2018.

Onsdagen den 21 mars, kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

APRIL

Kom kristendomen först till det medeltida Skaraborg – och sen?

Västergötland hade en särställning i det svenska riket under tidig medeltid. Mycket tyder på att här fanns de som kristnades först i det som skulle bli Sverige. Ett tecken på det är fyndet av Katas grav i Varnhem. I Västergötland fanns också det första biskopssätet. Men från att ha varit ett dynamiskt centrum blev Västergötland något av en politisk periferi från mitten av 1200-talet. Varför? Thomas Lindkvist kommer att belysa frågan utifrån Västgötalagen, som på många sätt visar på motstånd mot kungamakten - ett motstånd som bars upp av de mäktiga lag-männen.

Thomas Lindkvist är historiker, ursprungligen från Uppsala, men sedan 1999 professor i medeltidshistoria vid Göteborgs universitet. Han har främst forskat om medeltida jordbruks- och lantbrukshistoria samt om kristnandet och riksbildning i Sverige.

Onsdagen den 11 april, kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

MAJ

Vad ska vi ha konsten till – och finns det ”fin” och ”ful” konst?

Jörgen Svensson är bildkonstnär, pedagog, projekt- och installationskonstnär samt författare. Han har varit professor vid Konsthögskolan Valand i Göteborg och vid Konstakademien i Trondheim. Han har också varit konstkurator vid Värmlands museum i Karlstad och är nu chef för Dalslands konstmuseum. 

Jörgen Svensson fick stor uppmärksamhet som rådgivare åt dåvarande kultur-minister Margot Wallström, ett uppdrag till vilket han förhöll sig till såsom till ett konstprojekt. Hans måleri är påverkat av uppväxten i svensk bruksortsmiljö och ligger nära textilkonstens formspråk.

Onsdagen den 2 maj kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

 

 

Program för höstterminen 2017


SEPTEMBER

Alternativa nyheter, källkritik, yttrandefrihet och demokrati
Ola Larsmo är författare och frilansjournalist, främst i Dagens Nyheter. Han belönades i början på 2017 med Lagercrantzen, DN:s kulturpris med motiveringen att han är ”en folkupplysare som inte väjer för historiens svartaste sidor – han vet att de måste exponeras för att vi ska förstå framtiden /… /Med en ständigt stark etisk ledton försvarar han det fria ordet och solidariteten med dem som utövar det”.

Ola Larsmo romandebuterade 1983 med kortromanen ”Vindmakaren”. Hösten 2017 kom romanen ”Swede Hollow” som handlar om en ravin i St Paul, där invandrade svenskar levde i slum vid förra sekelskiftet. Ola har även belönats med utmärkelser som Jolo- och Argusprisen. 

Ola Larsmo romandebuterade 1983 med kortromanen ”Vindmakaren”. Hösten 2017 kom romanen ”Swede Hollow” som handlar om en ravin i St Paul, där invandrade svenskar levde i slum vid förra sekelskiftet. Ola har även belönats med utmärkelser som Jolo- och Argusprisen.

Från 2009 till halvårsskiftet 2017 var han ordförande i Svenska PEN. Organisationen arbetar bland annat för förföljda författare i hela världen och slår larm om fall då författare fängslas, torteras, hotas, angrips eller dödas på grund av fredligt utövande av sitt yrke.

Tisdagen den 12 september kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

OKTOBER

Jubileumscafé:  Högskolan fyller 40 år
År 1977 slog Högskolan i Skövde upp sina portar och började utbilda sina första studenter. Det är alltså 40 år sedan, och under hela 2017 kommer jubileet att uppmärksammas och firas på olika sätt.

Vecka 40 är utsedd till den speciella jubileumsveckan då allt positivt som Högskolan i Skövde har åstadkommit visas upp. Det blir också fokus på vad som kan komma att hända på lärosätet i framtiden. Ett särskilt populärvetenskapligt jubileumscafé under jubileumsveckan uppmärksammar Högskolans egen forskning och forskare som utbildats på det egna lärosätet.

Onsdagen den 4 oktober kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

Den kulturella hjärnan – sambandet mellan kultur och hälsa
De flesta av oss har en uppfattning om vad vi menar med kultur och vad vi menar med hälsa. På senare tid har sambandet mellan kultur och hälsa börjat att utforskas. 

Gunnar Bjursell är professor emeritus vid Karolinska Institutet och koordinator för programmet Kultur och Hjärna med webbplatsen www.kulturellahjarnan.se

Sambandet mellan kultur och hälsa kan se ut på många sätt, beroende på vilket perspektiv som anläggs och kan därmed lära oss något mer om att vara människa, såväl som kultur- och som hälsovarelse. Till exempel kan man fråga sig vilka effekterna av sinnesstimulans genom olika kulturella aktiviteter är och vad dessa betyder för den mänskliga hjärnans formbarhet och läkningsförmåga.

Onsdagen den 25 oktober kl. 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

NOVEMBER

Snille och blixt – Skaraborgs Akademi utser 
Årets hedersskaraborgare, föreläser och delar ut pris 
 

Det har blivit tradition att Skaraborgs Akademi, med valspråket Snille och blixt, gästar Högskolan i november. Så även hösten 2017, De aderton ledamöterna är alla namnkunniga skaraborgare i förskingringen. Akademin har som syfte att ”sprida glans över den skaraborgska vitterheten samt främja en skaraborgsk identitet”.

Den här kvällen utser akademin Årets hedersskaraborgare och delar ut pris till den doktorsavhandling vid Högskolan som förtjänar särskild uppmärksamhet.
Flera av ledamöterna håller dessutom speciella föreläsningar under kvällen.

Torsdagen den 16 november kl 18.30, Högskolan i Skövde, sal G 110

DECEMBER

Högskolans experter förklarar traditionsenligt årets Nobelpris
Svenska Akademin. Vetenskapsakademin och Riksbanken är inspiratörer till höstens sista populärvetenskapliga café. Traditionsenligt presenterar och kommenterar Högskolans egna forskare årets Nobelpris, vinnarna och deras arbete. 

Tack vare deras inspirerande och pedagogiska presentationer är detta ett utmärkt tillfälle att förbereda sig för festligheterna i TV och förstå vad som egentligen ligger bakom världens finaste pris i litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi.

Onsdagen den 6 december, 18.30 Högskolan i Skövde, sal G 110

Program för vårterminen 2017

Januari

Vem i hela världen kan man lita på?
Minskad social tillit kan hota samhället
Hur är det medborgerliga engagemanget och vilken betydelse har det för föreningslivets påverkan i den kommunala politiken? Susanne Wallman- Lundåsen föreläser om social tillit och vårt intresse för frivilligarbete.

Susanne Wallman-Lundåsen är lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall, har en grundexamen från Bolognas universitet och doktorerade vid Åbo Akademi med en avhandling om samband mellan föreningsliv och valdeltagandet i svenska kommuner. Hon är bl.a. medförfattare till en rapport om medborgerligt engagemang till 2014 års Demokratiutredning samt till
boken ”Den svala svenska tilliten”.

Onsdagen den 25 januari kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

Februari

Är det rätt att följa sin intuition och magkänsla?
Hur fattar vi beslut av olika slag? Hur bestämmer vi oss för det ena eller det andra alternativet? Vilken roll spelar intuition eller magkänsla i våra beslutsprocesser – och kan vi lita på vår intuition?  Eller ska vi vara lite mer eftertänksamma innan vi fattar viktiga beslut?

Paul Hemeren är doktor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde. I sin forskning vill han visa på hur vi kan bli bättre och förnuftigare beslutsfattare.

Onsdagen den 22 februari kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

Mars

Motsvaras ”mänskliga rättigheter” av ”medborgerliga rättigheter”?
Vad innebär en kosmopolitisk respektive nationalistisk politisk inställning?
Sverige har godkänt såväl Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som FN:s flyktingkonvention. Men förra höstens flyktingström ställer frågor om vem som bör värna vad. Måste vi ta hand om alla dessa flyktingar?

Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, docent i praktisk filosofi och jur.kand. Hon forskar på detta ämne och på tidig modern politisk filosofihistoria med fokus på frihet och rättigheter. Hon är intresserad av hur moraliska begrepp figurerar i politisk teori och hur värderingar formar och formas av institutioner och samhällsförändring.

Onsdagen den 22 mars kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

April

Vem tog min tidning?
Utmaningar för den svenska tidningsmarknaden i allmänhet och de västgötska i synnerhet

Krisen på den svenska dagstidningsmarknaden är inget nytt fenomen. Vid ”Tidningsdöden” på 1950-talet lades en mängd tidningar ner. I Västergötland minskade antalet tidningar radikalt.
Dagens kris handlar om affärsmodellen som fått stora problem p g a internet. Annonsörerna kan skräddarsy sina budskap ”on line”, och läsarna väljer mer och mer att läsa tidningarna på nätet. Vad händer? Håller tidningarna på att dö?

Ingela Wadbring är professor i medieutveckling vid Göteborgs universitet och förestår Nordicom – Nordiskt center för medie- och kommunikationsforskning.
Hon har särskilt forskat på mediemarknadens långa utvecklingstrender.

 Onsdagen den 5 april kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

Maj

Handens kunskap - ett kraftfullt verktyg för arkeologin

Ämnet arkeologi är redan idag en mångfacetterad vetenskap som främst bygger på tolkningar baserade på informationen från naturvetenskapliga, filosofiska och sociologiska kunskapsområden. Katarina Botwid, med rötterna i Skaraborg och bl a lärare på Hellidens Folkhögskola i Tidaholm, är doktor i arkeologi och yrkesverksam keramiker.

Hon visar hur kraftfullt ett verktyg som använder erfarenhetsbaserad expertis
kan vara. Helt nya resultat kommer fram, som hantverkverksskickliga barn under bronsåldern, konstnärsmaterial från järnåldern och nytolkningar av arbetets gång. Med en klar tvärvetenskaplig insats har hennes forskning väckt intresse inom flerafält både nationellt och internationellt.

Onsdagen den 3 maj kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

Program för höstterminen 2016

SEPTEMBER

Migrationslandet Sverige – utmaningar och möjligheter
Förra året sökte ett rekordstort antal människor skydd i Sverige. Lisa Pellings föredrag tar sin utgångspunkt i den globala migrationen, men landar i en analys av migrationslandet Sverige. Hur kan vårt land stärka det globala skyddet för människor på flykt? Ge människor, som fått skydd här, en möjlighet att andas ut, en känsla av tillit, framtidshopp och fäste i vårt samhälle?

Lisa Pelling är utredningschef på Arena Idé, en oberoende och progressiv tanke-smedja. Hon är flitigt anlitat av radio/TV och är också aktuell i podcasten Människor och Migration. Lisa Pelling har disputerat i statsvetenskap vid Wiens universitet med en avhandling om migration och transnationella band.

Onsdagen den 14 september kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

OKTOBER

Clinton eller Trump – vem blir USA:s president?
Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Hon har i många år undervisat i internationella relationer och internationell politik med särskilt fokus på amerikansk in- och utrikespolitik. Hon är sedan hösten 2015 knuten till
Svenska institutet för nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Frida Stranne var gästforskare vid American University i Washington DC    
2013 –2014 och följde då den politiska aktiviteten i Washington på nära håll. Hon skriver regelbundet debattartiklar och medverkar i tv, radio och tidningar.

Onsdagen den 12 oktober kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal D 105

Vad tänker robotar? Om artificiell intelligens med mera
Robotar blir allt vanligare. De har kommit in i vår vardag i form av dammsugare och gräsklippare, och de har länge varit en självklarhet inom industrin och militären. Moderna robotar blir allt duktigare på att interagera med människor. 

Kan vi bygga robotar som kan tänka och förstå som människor är detta inte längre ett ämne bara för science fiction-filmer. Idag finns det forskare som försöker efterlikna hjärnan när de bygger datorprogram för robotar.

Erik Billing, lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, ger en inblick
i de möjligheter som kommer med ny teknologi, och vad som inte är möjligt!

Torsdagen den 27 oktober kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

NOVEMBER

Ett säkrare Sverige? Vilka strategier ska vi ha?
Konflikter omger Sverige och delar av övriga Europa. Det betyder utmaningar. Hur stärka försvarsviljan? Med vilka bör vi samverka – Norden, Europa, Nato?  Snart får Sverige en nationell säkerhetsstrategi. Men vilken intressestrategi ska vi ha?

Detta är ämnet för den föreläsning som hålls av Björn Fägersten, seniorforskare och programchef vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Hans forskning berör europeisk integration, säkerhetspolitik och internationella institutioner.  

Björn Fägersten har en doktorsexamen i statsvetenskap och har innehaft gästforskarpositioner vid Harvarduniversitetet och Europauniversitet i Florens.

Onsdagen den 9 november kl. 19:00, Högskolan i Skövde, sal G 110

Snille och blixt
Skaraborgs Akademi utser
Årets hedersskaraborgare, föreläser och delar ut pris
 
Det har blivit tradition att Skaraborgs Akademi, med valspråket Snille och blixt, gästar Högskolan i november. De aderton ledamöterna är alla namnkunniga skaraborgare och akademin har som syfte att ”sprida glans över den skaraborgska vitterheten samt främja en skaraborgsk identitet”.

Den här kvällen utser man Årets hedersskaraborgare, delar ut pris till den doktorsavhandling vid Högskolan som förtjänar särskild uppmärksamhet.
Flera av ledamöterna håller dessutom under kvällen speciella föreläsningar.

Torsdagen den 24 november kl. 18:30, Högskolan i Skövde, sal G 110

DECEMBER

Högskolans experter förklarar traditionsenligt årets Nobelpris
Svenska Akademin. Vetenskapsakademin och Riksbanken är inspiratörer till höstens sista populärvetenskapliga café. Traditionsenligt presenterar och kommenterar Högskolans egna forskare årets Nobelpris, vinnarna och deras arbete.

Tack vare deras inspirerande och pedagogiska presentationer är detta ett utmärkt tillfälle att förbereda sig för festligheterna i TV och förstå vad som egentligen ligger bakom världens finaste pris i litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi.

Onsdagen den 7 december. 18.30 Högskolan i Skövde, sal G 110

Program för våren 2016

Sveriges förhållande till Nato

När Berlinmuren föll började ett nytt skede i Europas historia. Nato inbjöd 1994 till ett samarbetsforum för de länder som inte var medlemmar i Nato. Bl a Sverige anmälde intresse.  Partnerskapet blev inledningen till ett mycket nära samarbete mellan Sverige och Nato. 

Sverige gick från att ha varit en iakttagare till att bli en deltagare i det europeiska säkerhetspolitiska samarbetet.  Det är om denna period och dess betydelse för dagens Sverige föreläsningen handlar.

Diplomaten Anders Oljelund började i utrikesdepartementet i Stockholm 1967 och hade utlandsposter i Kongo, Italien och Tanzania. Han var kanslichef för
riksdagens utrikesutskott 1979 - 1989. Anders Oljelund har bland annat också varit Sveriges ambassadör i Belgien och vid Nato i Bryssel 1998 - 2003.

27 januari, kl 19.00, hus G, sal G110

Hjärtsjukdom i en globaliserad värld
Trots att risken för att insjukna i hjärtsjukdom minskar i vår del av världen, ökar hjärtsjukdom i många låg- och medelinkomstländer som en konsekvens av globala livsstilsförändringar. Samtidigt ser vi idag även en ökande migration av människor som gör att gränser mellan länder suddas ut. Hjärtsjukdom är fortsatt ett angeläget problem för alla. Hur kan forskning i Nepal hjälpa både lokalt men även i Sverige?

Alexandra Krettek, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde, berättar om forskning som syftar till att förhindra uppkomsten av hjärtsjukdom genom ökad medvetenhet om riskfaktorer. Hur kan man nå ut med sådan information till alla, oavsett bakgrund och kunskaper?

17 februari, kl 19.00, hus G, sal G110Smarta textilier - så funkar det!

Textilhögskolan vid Högskolan i Borås har sedan början av 2000-talet bedrivit forskning kring "smarta textilier" - textilier som samspelar med sin omgivning. Smarta textilier har allt mer utvecklats från tyg med elektronik i, till textilier som själva har elektroniska egenskaper.

Under de senaste två åren har Anja Lund deltagit i ett tvärvetenskapligt projekt där forskare från högskolorna i Borås och Skövde har arbetat kring ett gemen-samt intresse för smarta textilier. Samarbetet har resulterat i bland annat en textil handske som kommunicerar med en robot, och i textilier som rör sig. Men hur "smart" är egentligen själva textilen? Och vad ska det vara bra för?

Anja Lund, doktor i materialvetenskap, är utbildad ingenjör inom både elektronik och textil, något hon har stor nytta av i sitt arbete som forskare i Textil material-teknik på Högskolan i Borås och i sin samverkan med Högskolan i Skövde.

16 mars, kl 19.00, hus D, sal D 105 - obs salen!

Humanismen som stötesten
I vår oroliga samtid ropas det på behovet av humanistiska värderingar. Men är det verkligen den klassiska humanismen världen behöver? Är det inte i själva verket så att den världsbild och självbild som humanismen en gång skapade rasar, för att den är orimlig? Kan samma humanism i själva verket utgöra ett hinder för kommunikation med dem som en gång drabbades av västerlandets högmod? Kan det också vara så att den traditionella humanismen skymmer sikten för väsentliga frågor om människans relation till sin omvärld i vår egen samtid?

Jonas Ingvarsson, bitr. professor i Medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde, samt representant för tankesmedjan Humtank, talar om den ”post-humanistiska” utmaningen inom humaniora och i vår förståelse av omvärlden.

13 april, kl 19.00, sal G 110

Starka musikupplevelser - musik är mycket mer än bara 
Musikpsykologi handlar om upplevelser och beteenden i samband med musik. Den allra viktigaste frågan gäller hur vi uppfattar och reagerar på musik. Ibland blir reaktionerna särskilt starka och djupgående och etsar sig fast i minnet för lång tid framöver. 

Alf Gabrielsson har samlat berättelser om sådana upplevelser från närmare tusen personer och analyserat vad reaktionerna innehåller och vilka konsekvenser de kan ha för individen.

Alf Gabrielsson är bördig från Varnhem och professor emeritus i psykologi vid Uppsala Universitet. Han har särskilt ägnat sig åt forskning och undervisning i musikpsykologi. Han är även ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.

11 maj, kl 19.00, hus G, sal G 110

Populärvetenskapliga caféer hösten 2015

9 september

Vad är en klimatsmart livsstil - och hur når vi dit. Uppoffringar, ny teknik eller miljöskatter?

Jörgen Larsson, sociolog och miljöforskare på Chalmers Tekniska Högskola, föreläser om hållbara framtida livsstilar: maten, semestrandet, bilkörandet. Vad kan tekniken lösa? Hur påverkas välbefinnandet av övergången till en klimatsmart livsstil? Hur kan vi nå dit och hur kan privatpersoner bidra till förändring?

Jörgen Larsson är civilekonom och har jobbat tio år som miljökonsult. Han arbetar som tids- och miljöforskare i en tvärvetenskaplig grupp på Chalmers.

30 september
Hur säkert är informationssamhället? Och hur kan vi skydda oss?

Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap på Högskolan i Skövde, berättar om risker och hot med vårt digitala informationssamhälle. Hur vi riskerar att bli manipulerade och bedragna vid datorn och om det finns några sätt att skydda sig. Och vilka informationstillgångar har vi som vi måste skydda? Vilka hot och sårbarheter står vi inför? Vad händer om hoten slår in?

Marcus Nohlbergs specialområde är social ingenjörskonst i betydelsen psykologisk manipulation, vilket rör sig om den mänskliga faktorns påverkan på informationssäkerhet.

14 oktober
Ingen har nånsin dött av dammråttor. Om kampen mot smuts och bacillskräck

Vår miljö har blivit alldeles för ren och steril. Det hävdar Agnes Wold, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, verksam vid bakteriologiska laboratoriet. Hon anser att var och en måste få bestämma själv om sin städning. I sin föreläsning tar hon upp att smuts inte sprider smitta, och att den inte gör oss mer allergiska – snarare tvärt om!

Agnes Wold har länge kämpat för att slå hål på den allmänna inställningen till smuts och baciller. Hon har hörts i radions ”Sommar” och önskats fram som ”Vinterpratare” i SR. Agnes Wold har i sin forskning kunnat belägga att förbättrad hygien kan knytas till fyra sjukdomar som ökar i västvärlden – typ 1-diabetes, allergi, Crohns sjukdom och akut lymfatisk leukemi.

28 oktober
Socialt välbefinnande i dagens samhälle. Vad är det som gör att vi mår bra, eller dåligt?

I det samhälle vi lever i läggs stort fokus på fysiskt och psykiskt, d.v.s. kroppsligt och individuellt, välbefinnande. Men vad skulle ett socialt välbefinnande kunna vara och vilken betydelse skulle det ha för vårt välbefinnande? Vilka former kan ett socialt välbefinnande ha? Är det skillnad på om det är en hund, en människa eller en grupp - om det är över internet, genom våra smarta telefoner eller ansikte mot ansikte?

Anette Lundin är adjunkt i socialpsykologi vid Institutionen för hälsa och lärande. Hon ger en socialpsykologisk blick på sambandet mellan närhet, blickar och ansvar i relation till individers välmående.

Här kan du se Anette Lundins presentation.

12 november 
Snille och blixt - Skaraborgs akademi utser Årets skaraborgare, föreläser och delar ut pris

Det har blivit tradition att Skaraborgs Akademi, bildad 1998 och med valspråket Snille och blixt, gästar Högskolan i november.  De aderton ledamöterna är alla är namnkunniga skaraborgare i förskingringen, och akademin har som syfte ”att sprida glans över den skaraborgska vitterheten samt främja en skaraborgsk identitet”.

Den här kvällen utser man årets hedersskaraborgare, delar ut pris till den doktorsavhandling vid Högskolan som förtjänar särskild uppmärksamhet. Och inte minst så håller flera av ledamöterna speciella föreläsningar för kvällens populärvetenskapliga café.

30 november
Dags för årets Nobelpriser - Högskolans experter förklarar världens finaste vetenskapliga priser

Vetenskapsakademin med flera är inspiratörer till höstens sista populärvetenskapliga café. Även i år återkommer Högskolans egna forskare för att presentera och kommentera årets Nobelpris, vinnarna och deras arbete.

Tack vare deras inspirerande och pedagogiska korta föreläsningar är detta ett utmärkt tillfälle att förbereda sig för festligheterna i TV och förstå vad som egentligen ligger bakom världens finaste pris i litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hösten 2014

11 september
Vad händer i Ryssland och Ukraina? Hur påverkar det deras grannländer, Sverige och övriga världen?

Först ut tisdagen den 11 september var Elena Namli, professor vid Centrum för rysslandsstudier på Uppsala universitet, som föreläste om vad som händer i Ryssland och Ukraina, och om hur det påverkar deras grannländer, Sverige och övriga världen.

26 september ForskarFredag

Lite utanför ramarna för de populärvetenskapliga caféerna men minst lika spännande var Forskarfredagseftermiddagen den 26 september. Under Science Slam presenterade forskare på Högskolan i Skövde sin intressanta forskning kort och begripligt på åtta minuter var. 

8 oktober
Vem vågar bli en visselblåsare?

Visselblåsare är en person som påkallar uppmärksamhet om oegentligheter, och som riskerar att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Nils Funcke, expert på yttrandefrihet, meddelarfrihet och offentlighetsprincipen, föreläsyr om vad som kännetecknar en visselblåsare och vem som blir en. Och vad man bör tänka på innan man blir en visselblåsare.

Nils Funcke är journalist, författare, publicist och debattör. Han har bland annat arbetat på Mariestadstidningen, Dagens Nyheter, Nya Wermlandstidningen, Expressen och Riksdag & Departement. Belönades 2006 med Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjare.

29 oktober
Manligt och kvinnligt i klassisk musik - maestron och primadonnan – jovisst. Men är själva musiken genuskodad?

Camilla Lundberg, musikkritiker, författare, debattör och musikchef på Sveriges Television, pratade om klassisk musik med inriktning på genus - vad som kan tydas som manligt och kvinnligt i presentation av klassisk musik. Hennes uppmärksammade bok ”Musikens myter” nominerades till Augustpriset år 2000. Cam

13 november
Snille och blixt - Skaraborgs akademi föreläser och delar ut pris

Skaraborgs Akademi med namnkunniga skaraborgare i förskingringen, har som syfte ”att sprida glans över den skaraborgska vitterheten samt främja en skaraborgsk identitet”.  Akademin, som har valspråket Snille och blixt, delade ut pris till den doktorsavhandling vid Högskolan som förtjänade särskild uppmärksamhet just i år, Henrik Svenssons forskning kring kognitionsvetenskap. Dessutom gav flera av ledamöterna speciella föreläsningar under kvällen.

3 december
Högskolans experter förklarar årets Nobelpris

En vecka före festligheterna i Stockholm förklarade Högskolans experter traditionsenligt årets Nobelpris. Föreläsarna bjöd på många intressanta föredrag där man fick ett utmärkt tillfälle att förbereda sig inför aktiviteterna i TV och förstå vad som egentligen ligger bakom världens finaste pris i litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi. 

Våren 2015



21 januari

Roten till det onda - bakgrunden till dagens kriser i Mellanöstern
Freden i Versailles efter första världskriget har betecknats som freden som gjorde slut på all fred. I sin föreläsning beskriver Ingmar Karlsson hur de arabiska delarna av det osmanska riket 1919 delades upp för att tillgodose brittiska och franska intressen utan hänsyn till historiska och geografiska realiteter. Och vilket pris vi i dag får betala för denna politik med sönder-fallande stater, terrorism och flyktingströmmar.

Ingmar Karlsson är f d ambassadör och teologie och filosofie hedersdoktor. Han har varit chef för UDs mellanösternavdelning och tjänstgjort fem år i Syrien, Libanon och Jordanien. Ingmar Karlsson har skrivit flera böcker om Mellanöstern och de religiösa och etniska minoriteterna.

18 februari

Resistenta "superbakterier" - ett av de största hoten mot vår hälsa
Antibiotika är en av de viktigaste medicinska upptäckterna under 1900-talet. Nu kunde människan behandla svåra bakteriella infektioner som annars hade kunnat leda till döden. Bakterier kan dock bli motståndskraftiga mot antibiotika, bl. a på grund av hög antibiotikaanvändning. Idag finns bakterier där ingen antibiotika biter. 

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av våra största globala folkhälsoproblem. Erik Gustafsson är lektor och disputerad infektionsbiolog. Han undervisar och forskar på bakterier vid Högskolan i Skövde. Han förklarar varför resistenta "superbakterier" är ett av de största hoten mot människors hälsa i moden tid.

18 mars

Sverige åt svenskarna
Hur är det möjligt att toleransen i Sverige mot flyktingar och invandrare ökat de senaste två decennierna, samtidigt som främlingsfientliga politiska krafter växt sig starkare? Hur ska vi förstå den populistiska nationalismens återkomst?

"Sverige åt svenskarna: Motstånd och mobilisering mot invandrare och invandring i Sverige" bygger på 20 års forskning kring svenskarnas attityder och ifrågasätter våra föreställningar om invandrare och främlingsfientlighet.

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. I sin forskning undersöker hon framväxten av europeiska främlingsfientliga partier, politiska motsättningar mellan landsbygd och stad samt det nya medielandskapets skiljelinjer. Hon studerar även religionens politiska betydelse och analyserar svensk främlingsfientlighet.

15 april

Religion och vetenskap – harmoni eller konflikt?
Förhållandet mellan religion och vetenskap har en lång historia som präglats av såväl konflikter som konstruktiv samverkan. Till denna växlingsrika historia hör namn som Galileo Galilei, Charles Darwin och Georges Lemaitre. 

I den här föreläsningen behandlades frågan om vad som kan betraktas som "vetenskap" och vad som kan betraktas som "religion" och hur man kan tänka sig förhållandet mellan dem. Frågeställningen illustreras med några klassiska exempel på både konflikter och samverkan mellan naturvetenskapliga och religiösa övertygelser.

Ulf Jonsson är jesuitpater och professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet i Uppsala. Han är också chefredaktör för kulturtidskriften Signum och medverkar regelbundet i radioprogrammet "Teologiska rummet". Han har bland annat publicerat böckerna "Med tanke på Gud" (Artos 2008) och "Habermas, påven och tron" (Artos 2009).

6 maj

Kriminalteknik i verkligheten – vad är teknisk bevisning?
Kriminalteknik är något som fascinerar och som uppmärksammas i kriminal-romaner, mediebevakning av brottmål – och inte minst i populära TV-serier som CSI och Bones. Intresset bekräftas inte minst av det i svensk TV visas inte mindre än tre olika CSI-serier.

Henrik Thilander, adjunkt i molekylärbiolog vid Institutionen för biovetenskap på Högskolan i Skövde, berättde om hur kriminaltekniska metoder som fingeravtryck, DNA- och blodspårsanalys med mera fungerar i verkligheten.

Tidigare läsår

2012-2013 
2011-2012 
2010-2011 
2009-2010 

 

Kontakt