Populärvetenskapligt café läsår 2011-2012

På denna sida finns referat från läsårets träffar med populärvetenskapligt café.

Att lägga det arkeologiska pusslet - nya tolkningar av Falbygdens gånggrifter

Nej, någon Indiana Jones är han inte, trots att Tony Axelsson är arkeolog vid Västergötlands museum. Vid sin föreläsning vid höstens första populärvetenskapliga café på Högskolan i Skövde försäkrade han att han varken har piska eller omger sig med blonda kvinnor när han jobbar. I stället handlar det om mycket grävande. Vilket han bland annat belyste under rubriken ”Att lägga det arkeologiska pusslet – nya tolkningar av Falbygdens gånggrifter”.  

På Falbygden i centrala Västergötland finns en av norra Europas största koncentrationer av megalitgravar från den yngre stenåldern (ca 4000-1 500 f.Kr.). Tony Axelssons doktorsavhandling i arkeologi från Göteborgs universitet visar att gånggrifterna inte byggdes för att synas över stora områden. Istället förefaller de nästan vara dolda i landskapet, vilket Tony Axelsson på olika sätt förde i bevis.

Han har undersökt hur stenålderslandskapet på Falbygden såg ut och hur människorna på den tiden förhöll sig till sin omgivning. Med hjälp av ett så kallat geografiskt informationssystem (GIS) där fornlämningar i form av gånggrifter, boplatser och lösa fynd finns inlagda, har han kunnat producera digitala kartbilder som representerar förhistoriska förhållanden i landskapet. Hans analyser visar bland annat att gånggrifterna inte förefaller vara tänkta att exponeras på större avstånd.

– Jag tror inte att gånggrifterna uppfördes för att ta kontroll över landskapet, för att göra det mindre farligt eller som en medveten handling att tämja det, att så snart man byggt gånggrift så var landskapet tryggt, berättade Tony Axelsson. Han talade också om att gånggrifter inte är något unikt för Sverige, de finns t ex också i Spanien, Portugal, på de brittiska öarna, i Frankrike, Tyskland och Danmark. 

– Varför det finns så många av dem just på Falbygden vet vi dock inte, som de senaste åren varit med om att gräva ut ett antal av dessa stenåldersgravar.

Tony Axelsson började arbeta på sin avhandling i mitten av 1990-talet, men sedan har olika saker kommit emellan, och det var först för några år sedan som han ”äntligen” var klar. Så han erkände att han tidvis känner sig lite trött på materialet – men att han för kvällen valt ut de delar som han fortfarande känner är roliga.

I sin avhandling har han gjort något som han tror ingen annan tidigare gjort, nämligen att hypotetiskt, karaktärisera landskapet, och använda beskrivande verb och adjektiv som farligt, tråkigt eller vackert.

– På så sätt är det möjligt att diskutera kring hur komplext och mångtydigt ett landskap är. Ett sådant tillvägagångssätt saknas ofta inom arkeologin idag. Förståelsen för hur man förstår ett landskap kommer inte endast genom visuella intryck utan också genom andra sinnesorgan och inte minst genom mentala föreställningar, säger Tony Axelsson

Han avrundade med att säga att utgrävningarna i Varnhem för några år sedan har skrivit om den svenska historien. De visar nämligen att människor i våra bygder lämnade förkristen tradition redan på 900-talet och börjar begrava sina döda enligt kristen tradition. De kristna kyrkorna kom dock något århundrade senare.

Musik påverkar vår hälsa

Folkhälsotemat, som inleddes vid de populärvetenskapliga caféerna i våren 2011, fortsatte under hösten. När det i då  handlade om kopplingen mellan trädgård och hälsa samt om lycka så var det vid höstens andra föreläsning dags för vad musik kan göra med oss människor.

För inspirerande fakta stod Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet, som fyllde sal G 110 till sista plasts. Det blev en hel del teori, men också en liten sånginsats från professorn trots att han hade lovat motsatsen.

Musik är något som alltid funnits i Töres Theorells liv, som liten somnade han nästan alltid till musik.

-Musik är repetition, variation och så ska den överraska. Och det gäller vilken musik som helst, inte bara klassisk, sade Töres Theorell och visade bilder på hur pulsen hos människor ändras  när musiken de lyssnar på ändras.  Från lugnt och stilla till mer oregelbundet, och man kan också mäta hur temperaturen går upp hos försökspersonerna och startar svettas. 

-Vi kan till och med konstatera att de får ”ståpäls” berättade  Töres förtjust, samtidigt som han påpekade att man inte vet varför vi kan få rysningar när vi  lyssnar till musik. Men helt klart är att musik ger starkare biologiska effekter på oss än vi tror.

Det är inte alltid musik skapar positiva reaktioner. Töres Theorell kom också in på hur musik kan användas för att tortera. Det kan vara skärande ackord som upprepas gång efter gång, eller korta melodislingor som upprepas i timtal.  Han gav också ett exempel.

-En kvinna i Bosnien som var väldigt förtjust i ett speciellt klassiskt stycke utsattes för denna musik konstant under 48 timmar utan möjlighet att sova eller stänga denna. Idag kan hon inte lyssna till klassisk musik och absolut inte det förr så älskade stycket.

Musik kan också användas för helt andra ändamål – som att stärka självkänslan. Töres gav nazitysklands om exempel där ”stolthetsmusik” spelades för de tyskar som hade till uppgift att skicka människor till gaskamrarna. 

-Hitler använda musik på många sätt för att förstärka sina budskap, berättade professor Theorell och kunde också visa vad som händer i olika delar av vår hjärna när musiken kommer in i den. 

Det finns en uppfattning om att de som sjunger i kör mår bättre än andra, vilket inte alltid är sant. Men Töres Theorell kunde visa på en undersökning där de som tänkt och ville sjunga i kör jämfördes med de som redan gjorde det.  Och var det positiv övervikt för de körsångarna.

-Och när man undersökte 6-åringar så visade det sig att de som fick musikträning hade en snabbare allmän begåvningsutveckling, jämfört med de barn som inte fick motsvarande träning. Det finns också bevis för att det går att musik kan få studenter att fuska eller för konsumenter att handla!

Lek och identitet 

Lars-Erik Berg, professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, var den tredje föreläsaren som under hösten 2011 framträde serien av populärvetenskapliga caféer. Den här gången handlade det om leken som livsform och som förutsättning för att bygga och behålla personlig identitet i vuxenlivet.

Lars-Erik Berg, som sysslat med identitetsforskning så länge han kan minnas, frågade den  näst intill fullsatta föreläsningssalen var gränsen går mellan arbete och denna märkliga kraft som kallas lek. För det finns en väldig energi och styrka i leken.

Han resonerade också kring att skapa den identitet som bor i leken och hur människor kan vandra in i leken även under vardagen och i arbetet. Hur ser gränsen mellan arbete och lek ut? Hur kan man överskrida den gränsen?  Och vad händer då? Frågor som Lars-Erik Berg ställde och också svarade på.

Lek och identitet är tätt sammanflätade, och det gäller även för vuxna. Egentligen leker vi hela tiden, för leken gör att vi får en identitet, menade Lars-Erik Berg. Vad är det att spela rollen som kvinna, som man.

Den skarpa gränsen mellan lek och arbete kom i samband med industrialismens framväxt under 1800-talet. Det handlade i första hand om säkerhet, vilket inte gällde i det gamla bondesamhället på samma vis.

För den som arbetar med det som den helst vill göra - då kan det även i 2010-talet vara svårt att dra gränsen mellan lek och arbete, menade Lars-Erik Berg och påpekade att han tycker att det är oroväckande med människor som inte kan leka. Samtidigt som vi tycker att det är lika naturligt att förskolebarn ska leka som att ungdomar och vuxna inte ska göra det.

Varför leker då människor? Bland annat för att förbereda oss för vuxenlivet, och för att träna upp våra medfödda färdigheter och göra dem fulländade.

Lars-Erik Berg fick sin akademiska utbildning vid Göteborgs universitet, där han blev filosofie doktor i sociologi 1976 och från 1993 docent. 1995 fann han inom ämnet socialpsykologi vid Högskolan i Skövde den position han önskade, där han 2004 blev professor i socialpsykologi med inriktning mot bland annat identitetsbildning.

En bastion med utblick mot världen - konsten i Göteborg under 1600-talet och första hälften av 1700-talet

Det var tänkt att det skulle bli en fikapaus när det dök upp en tom ruta i Björn Fredlunds diabildsvisning under höstens fjärde och sista populärvetenskapliga café. Men den svarta "bilden" dök aldrig upp och den tidigare konstmuseechefen från Göteborg fortsatte med sin underhållande och faktaspäckade föreläsning om hur staden vid Göta älvs mynning under stormaktstiden drog till sig hantverkare, målare och bildhuggare från i Europa, i första hand från Holland.

Att det var ett ämne som Björn Fredlund behärskade var det ingen bland nästan 50-talet starka auditoriet som tvekade på. Som det verkade helt fritt ur hjärtat berättade Björn Fredlund om stort och smått, och gjorde till och med vissa avstickare från kanalerna i "Lilla Amsterdam", som Göteborg i bland kallades under den här tiden. Då landade han både i Skara domkyrka och i andra skaraborgska kyrkor.

Annars uppehöll sig Björn Fredlund gärna just kring de stora hamnkanalerna och torgen som anlades av tillresta holländare under 1600-talet, Göteborg grundades 1621 av kung  Gustav II Adolf.

Flera av bilderna som Björn Fredlund visade var av den kände arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh, och från hans  berömda planschverket "Suecia antiqua et hodierna (lat. "Det forna och nuvarande Sverige"), som innehåller ett stort antal kopparstick över svenska slott och städer.

Björn Fredlund tog med den intensivt lyssnande publiken på en tidsresa där det tidiga Göteborg gick från att vara en fästning till att utvecklas till internationell handelsstad. Och kaffet och den hembakade bullen, den serverades efter Björns väl förrättade värv.

Fysiken, människan och världen.

2012 års första populärvetenskapliga café bjöd på en spännande blandning av fysik och afrikansk kultur. Karl-Erik Eriksson, professor bland annat i teoretisk fysik  och trots uppnådd pensionsålder i högsta grad aktiv bland annat på Karlstads universitet, var det som stod för informationen.

Den tog först med de drygt 70 åhörarna till sommaren 1945 och öknen i New Mexico där Oppenheimer och hans forskare konstruerade det första kärnvapnet. Flera av dessa vetenskapmän engagerade i det så kallade Manhattanprojektet blev sedemera Karl-Erik Erikssons kollegor.

- Den största kärnvapensprängningen gjordes av Sovjetunionen 1961 och eldklotet var en halvmil i diameter. Tur att dessa prov har upphört, konstaterade professor Eriksson. Han har varit engagerad i Pugwashrörelsen som har som syfte att arbeta för att minska risken för väpnade konflikter och att söka lösningar på hot mot den globala säkerheten. Pugwashrörelsen och Karl-Erik Erikssons kollega Joseph Rotblat tilldelades Nobels fredspris 1995.

Karl-Erik Eriksson tog också med auditoriet till afrikanska Ghana där han är knuten till University of Cape Coast.  Sedan 1993 är han dessutom "Nkosuahene", vilket är det samma som utvecklingshövding, i fiskebyn Ekumfi-Edumafa.
- Jag är därmed medborgare med vissa bestämda befogenheter i ett traditionellt samhälle, berättade Karl-Erik Eriksson.

Under sin föreläsning redogjorde han också om hur fysiken påverkar oss som enskilda människor och hur den påverkar världen. Karl-Erik Eriksson har exempelvis arbetat vid  världens största partikelfysiklaboratorium, CERN, beläget i Genève i Schweiz. Världsberömt för sin partikelaccelerator där man bland annat letar den så kallade Higgspartikeln.

Karl-Erik Eriksson har uppnått pensionsåldern, men är fortfarande aktiv som professor i energi-, miljö- och byggteknik vid Karlstads universitet. Arvodet för föreläsningen på Högskolan i Skövde lät Karl-Erik oavkortat gå till den stiftelse, Friends of Edumafa, som han och hans dotter Magdalena inrättat i Ghana. Pengarna kommer att bekosta en elevs studier vid ett gymnasium under ett år. 

Lasse Berg, författare, journalist och dokumentärfilmare, drog fullt hus - även mätt med måttband!

 

Lasse Berg, välkänd författare, journalist och dokumentärfilmare, föreläste i en fullsatt sal D 105, Högskolans största. Det var vårens andra populärvetenskapliga café och den populäre författaren pratade kring sin senaste bok, den Augustprisnominerade ”Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvaro”. Den är en uppföljning av hans omtalade och prisbelönade bok ”Gryning över Kalahari. Hur människan blev människa”. Den nya handlar om vad som hände sedan. Lasse Berg har rest jorden runt för att undersöka orsaker och följder av denna den enda verkliga revolutionen i vår historia.

I miljontals år levde våra förfäder ett stillsamt liv som samlare mellan Afrikas öppna horisonter. Sjungande och dansande koloniserade de sedan människan världen. För bara 10 000 år sedan ändrade vi helt livsstil, blev jordbrukare, flyttade in i städer, skapade civilisationer, fick bråttom. Hur gick det till, vilka var orsakerna och vilka blev följderna? Vilket liv är vi egentligen gjorda för?  Hur ska människan leva för att få frid med sin inre natur? Är det nya livet hållbart?

Lasse Berg är fil. kand. i nationalekonomi och statskunskap, hedersdoktor vid Lunds universitet, uppskattad berättare och Sommarpratare. 1960- och 70-talen ägnade han åt Asien. Därefter bodde han i södra Afrika, Rwanda och Etiopien fram till 2008. Han tycker allra bäst om att ligga i den afrikanska bushen, titta på stjärnorna och höra hur det prasslar i gräset.

De populärvetenskapliga caféerna är ett led i Högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället och i den folkbildade rollen ingår att nå ut med att framforskad kunskap för att höja kunskapsnivån hos medborgarna.

Sakari Kallio, docent i psykologi vid Högskolan i Skövde, hypnotiserade storpublik.

Vad är ett hypnotiskt tillstånd? Det förklarade Högskolans Sakari Kallio vid vårens tredje och läsårets sjunde populärvetenskapliga café onsdagen den 21 mars.  Sakari berättade om sin forskning som rönt mycket stor uppmärksamhet internationellt och där han bland annat redogör för vad som egentligen händer vid en hypnos. Är det sant eller bara teater?

Även efter över hundra års aktiv forskning finns det fortfarande flera olika teorier som försöker förklara fenomenet och Sakari Kallio gav både den historiska bakgrunden och presenterade resultat av sin forskning på området.

Sakari Kallio är docent i psykologi vid Högskolan i Skövde och ett område inom vilket han forskat i många år. 
- Hypnos har varit ett debatterat fenomen inom psykologi och neurologi i över 100 år. Många har läst otroliga berättelser eller sett hypnosprogram på TV. Vad är det som egentligen händer – är det sant eller bara teater? Även efter över hundra års aktiv forskning finns det fortfarande flera olika teorier som försöker förklara fenomenet, berättade Sakari Kallio.

 Nya hjärnforskningsmetoder och datatekniken har nu börjat avslöja mycket intressanta saker och samtidigt har hypnos blivit en viktig del av hjärnforskning och psykologi. 

Sakari Kallios hypnosstudie blev den sjätte mest lästa artikeln i den vetenskapliga publikationen PLOS One när den publicerades förra året.  PLOS One är en internationell webbpublikation som arbetar med så kallad open access, det vill säga publikationen är öppen och kan läsas av alla.

Att Sakari Kallios forskning fick ett kraftfullt genomslag kan till viss del förklaras av hur nyheten om hans artikel spred sig bland olika massmedier. Från PLOS One vandrade nyheten över till vetenskapliga publikationer som Science News och Science Daily. Väl där plockades hypnosstudien upp av breda nyhetsmedier som till exempel brittiska Daily Mail.

Sakari Kallio är ämnesföreträdare i kognitiv neurovetenskap i Högskolan i Skövde, där han började undervisa 1998. Han har också en magisterexamen i pedagogik från Åbo universitet.

Stressforskaren Marie Söderström höll fullsatt sal vaken.

Sal G110 var fyllt till absolut sista plats när forskaren och författaren Marie Söderström föreläste vid vårens fjärde och läsårets åttonde populärvetenskapliga café  onsdag, 9 maj under rubriken "Sömn - en nyckel till bättre hälsa". Marie Söderström är legitimerad psykolog och har doktorerat på sambandet mellan stress, sömn och utmattning.

Hon har också mångårig erfarenhet av behandling av stress- och sömnbesvär, både i grupp och individuellt. Allt mer forskning tyder på att det är återhämtningen - inte stressen i sig - som gör skillnad för vår hälsa på lång sikt. Samtidigt har sömnbesvären ökat i befolkningen under senare år. Sömnen påverkar av våra vanor, t.ex. kaffe, alkohol och nikotin, men också av hur vi motionerar och kopplar av.

- Sömnbesvären har gått allt längre ner i åldrarna de senaste tjugo åren, berättade Marie och förklarade det med ständigt uppkopplade mobiltelefoner men också det allt högre tempot i samhället och kraftiga rationaliseringar inom arbetslivet.
- Det handlar om 24-timmarssamhället där vi har lite tid över för nedvarvning.

Sedan flera år är Marie Söderström knuten till Stressmottagningen och Sömnmottagningen vid Karolinska Institutet. Hon är också författare till böckerna ”Sömn – sov bättre med kognitiv beteendeterapi” och ”Vila – om den sköna konsten att varva ned” Marie Söderström disputerade i år med en avhandling om sambandet mellan sömnbesvär, bristande återhämtning och risken för utmattningssyndrom.

Vid föreläsningen i Skövde förklarade hon varför sömn är så viktigt för oss, vad som händer om vi sover dåligt eller för lite, hur vår biologiska klocka och dygnsrytmen fungerar.

Hon gav också exempel på olika typer av sömnbesvär och vilka olika risker det finns om man drabbas.  En del av föreläsningen ägnade Marie Söderström åt farmaka, alltså åt sömnmedel, deras verkningar, biverkningar och risker.

Att sömn och sömnproblem är något som engagerar framgick klart av det stora intresse som föreläsningen lockade. Samtliga 120 platser i salen var upptagna och frågestunden höll på en bra stund efter fikapausen. 

Säkra kommuner i Skaraborg blev förebilder för hela världen tack vare comebackande professorn Leif Svanström.

Säsongsavslutningen av de populärvetenskapliga caféerna gästades av celeber föreläsare. Högskolan i Skövde har haft fint främmande under 2012. Leif Svanström, till vardags professor emeritus vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet i Solna, har varit gästprofessor Högskolans folkhälsoenhet. En av orsakerna har varit att fortsätta det arbete som han inledde i Skaraborg i mitten på 1970-talet och sedan spridits över i stort sett hela världen.

Det handlar om konceptet Säker och trygg kommun, A Safe Community, som det kommit att heta i det globala arbete som Leif Svanström hängivet ägnat en stor del av sitt liv åt. Det var också temat för kvällen, där Leif Svanström tog med åhörarna på en resa som startade i Falköping och Lidköping och som fortsatte till Thailand, Kina och flera europeiska länder. Idag finns nio certifierade center i världen och 25 stödcenter.

Tanken med Säker och trygg kommun är att ett arbete som förebygger olycksfall och sjukdomar är både bra praktiskt och ekonomiskt.

- Att vi valde ut just Falköping som första kommun och Lidköping kontrollkommun i säkerhetsarbetet var att både kommunerna var ungefär lika stora och att båda hade sjukhus. En viktigt komponent var också att inga extra resurser skulle tillföras arbetet, utan det skulle ske inom redan givna ramar, bland annat genom omfördelning av befintliga resurser.

Hundratals förslag och idéer till förebyggande åtgärder kom in och bara på ett par år märktes en markant nedgång av skador och olycksfall, i trafiken, i hemmen och på arbetsplatserna.

Leif Svanström redogjorde för det flerstegsprogram som blev riktmärket för arbetet, inte bara i Falköping utan också i andra kommuner som tog efter, som Motala och Falun. Överallt minskade antalet olyckor och skador. Det gjorde det också det lilla fiskesamhället Vaery utanför Lofoten i Norge.

- Man bereder mycket fisk på ön och skärskador var mycket vanliga. Genom nära kontakt med distriktssjukvården kunde vi förebygga en del av skadorna med hjälp av en speciell handske.

Efter de nordiska länder fortsatte Leif Svanström med att sprida konceptet över välden. Australien, Österrike och Nya Zealand var några av de första länderna, och under sitt föredrag kunde han också ge exempel från så skilda länder som Thailand Kina,  Bosnien, Kazakstan och Vietnam där det t o m finns presidentbeslut på säkerhetsarbetet. På gång är Japan, Sydkorea och ett flertal latinamerikanska länder. Afrika ligger efter.

En säker och trygg kommun ska ha: 
1. En infrastruktur baserad på medverkan och samarbete
2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer 
3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper 
4. Program som dokumenterar skadornas frekvens och orsak 
5. Förfaringssätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av förändringar. 
6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk.