Populärvetenskapligt café läsår 2012-2013

På denna sida finns referat från läsårets träffar med populärvetenskapligt café.

Är det inte trams att ägna sig åt datorspel? Höstens första populärvetenskapliga café provocerar 

Det var datorspelsforskaren tillika lektorn och avdelningschefen för medier, estetik och berättande Ulf Wilhelmsson från Högskolan i Skövde som själv satt den provokativa rubriken. 19 september 2012 föreläste han på sitt eget lärosäte vid höstens första populärvetenskapliga café.

Det handlade om datorspel som produkt, som näringsgren, som upplevelse och som redskap för utveckling och förmedling av kunskap.

Datorspelens är en industri i stark tillväxt med 90 % av intäkterna från export. Många av de som började spela datorspel som unga på 1990-talet spelar också fortfarande. I vissa fall har de även gått vidare till att starta egna spelutvecklingsföretag. 

Högskolan i Skövde har sedan år 2002 utvecklat utbildningar med fokus på spelutveckling. Idén var Ulf Wilhelmssons och han tackade de lärare och chefer som hade mod att satsa på denna då i mångas ögon märkliga utbildningsgren.

Men Högskolan i Skövde blev först i Sverige med dataspelsutbildningar och därigenom har Skövde fått en ny näringsgren där tidigare studenter startar egna företag samtidigt som Skövde lockar till sig redan etablerade spelföretag. Skövdes teknikpark Gothia Science Park är navet för dessa nya och redan etablerade företag.

Själv har Ulf studerat dataspel i mer än 15 år och han erkände att det blir allt svårare att hänga med i branschens snabba utveckling.
- Det är som att försöka springa efter ett X2000-tåg!

Att dataspel är något att ta på allvar illustrerade Ulf med att tala om att dataspel har lika stor eller större budgetar än storfilmer.

- Det finns exempel på spel som har haft en budget på en halv miljard kronor, involverat 200 - 300 personer, alltså större än exempelvis produktionen av Arn-filmerna. Men självklart förekommer det fortfarande att det sitter ett par killar i ett garage som skapar över chips och coca-cola.

Den som tror att dataspel bara är något för den manliga delen av mänskligheten tror fel. Spelen spelas av lika mycket tjejer och kvinnor som av killar och män. Däremot är det ont om kvinnor i produktionsleden, bara ca tio procent.
- Det är något som vi som håller i utbildningarna försöker ändra på. Och andel kvinnliga studenter ökar.

Dataspelsbranschen är exportintensiv, 90 % av intäkterna kommer från utlandet. Samtidigt såldes det 4.4 miljoner spel i Sverige 2011.

- På Högskolan i Skövde har vi mer än 400 studenter involverade i våra fem dataspelsutbildningar, fler än 30 lärare och forskare och mer än hundra företag i kommunen, många startade av tidigare studenter från Högskolan. 

Är det då inte trams att ägna tid åt dataspel? Ingen bland åhörarna blev förvånad över Ulf Wilhelmssons svar.

- Det går åt lika mycket tid att se storfilmen "Borta med vinden" som att spela World of Warcraft - och då är dataspelaren betydligt mer aktiv. För att inte tala om hur lång tid det tar att läsa litterära klassiker som "Brott och straff" eller "Bröderna Karamasov".

Finns det då inte risk för spelberoende?
- Det finns ingen sådan diagnos - det tål att upprepade Ulf. Det finns i de fallen andra underliggande faktorer, det är inte datorspelen som är orsaken, eller den enda orsaken

August – klok och galen. Strindbergssällskapets ordförande Katarina Ek-Nilsson förklarade varför

I år firas 100-årsminnet av August Strindberg död i maj 1912, vilket uppmärksammades vid höstens andra populärvetenskapliga café på Högskolan i Skövde torsdagen den 18 oktober. Då gästade föreläsningsserien av Katarina Ek-Nilsson, ordförande i Strindbergssällskapet, med rötter i lärdomsstaden Skara där hon tagit studenten.

 Att säga att Strindberg ständigt är högaktuell är ingen överdrift, han är fortfarande en av våra mest lästa författare och spelade dramatiker, även långt utanför Sveriges gränser. Och hans person slutar aldrig att fascinera. 

Myterna om August Strindberg är många. Han framställs ibland som galen, eller som alkoholist,  kvinnohatare med mera. Andra vill uppfatta honom som världsförbättrare och internationalist. Vad vet vi egentligen om mannen, författaren, dramatikern, konstnären och alkemisten bakom myterna?

Strindbergssällskapets ordförande Katarina Ek-Nilsson kom  till Skövde för att reda ut begreppen. Katarina är även filosofie doktor och avdelningschef vid Institutet för språk och folkminnen. Hon har bland annat skrivit artiklar om både August Strindberg och Selma Lagerlöf. 

- I bland ställs frågan om Strindberg var klok eller galen, men jag vill alltså säga klok och galen. Att vara galen lam vara så mycket. Helt klart är att Strindberg hade ett mycket komplicerat privatliv. Han var en mycket känd person som dessutom var gift tre gånger, och en man med tidvis stora psykiska problem.

 Om han var galen finns tre förklaringar menade Katarina Ek-Nilsson.
- Antingen var han psykisk sjuk i perioder, eller så bara inbillade han sig det. Eller så hade han helt enkelt personliga själ att framstå som galen, för att kunna skapa konstnärlig förnyelse.

Vilket som är rätt har det tvistats som. Katarina menade att Strindberg var en person som regisserade hela sitt liv inklusive sina kvinnor, sin familj, sina vänner. Och att han hade fem eventuella psykoser under sitt aktiva liv, från vilka han tillfrisknade av egen kraft. Så åtminstone vid några tillfällen var han vad vi kan mena med galen. Alkoholist tror hon inte att han var, nog drack Strindberg, men inte i sådana mängder.

Vad ska man då läsa av Strindberg - och heter han för övrigt August eller Ågust? Publiken var långt ifrån klara när Katarina Ek-Nilsson slutat föreläsa. Frågestunden blev intensiv. 
-Jag kallar honom August! Och favoriter, det finns så många. "En dåres försvarstal" är en underbar bok. Inferno en annan, och en riktigt favorit är novellen "Ensam" från 1903.

Skövdeforskare föreläste om Nobelbelönad stamcellsforskning

Vad gör stamcellsforskningen så spännande att den belönas med årets Nobelpriset i medicin/fysiologi? En som vet är Barbara Küppers-Munther, forskare vid Högskolan i Skövde, som sedan 2005 forskat på humana stamceller och hur dessa kan bli till leverceller. Onsdag 14 november 2012 föreläste  hon på Högskolan i Skövde i serien Populärvetenskapliga caféer.

Stamceller är omogna celler som har förmågan att bilda i stort sett alla slags celler i kroppen. Under sin föreläsning beskrev Barbara Küppers-Munther stamceller som fina, vackra och som sina kompisar!

Barbara Küppers-Munther är tätt knuten till Cellartis/Cellectis Stem Cells, ett ledande företag inom stamcellsfältet. Båda hennes forsknings-institutioner, Högskolan och Cellartis, är några av de få i världen som har licens att använda den teknik som utvecklats av professor Shinya Yamanakas forskningsgrupp och som belönas med Nobelpriset 2012. 

Shinya Yamanaka upptäckte 2006 hur mogna celler i möss kan backas till att bli omogna stamceller.  Yamanaka lyckades 2007 göra om experimentet med celler från en människa. Han delar priset med John B. Gurdon som forskat på stamceller på sitt håll. Stamcellsforskning är alltså en ung vetenskap, som enligt Barbara K-M bara går tillbaka till början av 1980-talet. Hon berättade också om James Thomson och hans grupp som var de förste forskarna som isolerade mänskliga embryonala stamceller. Dock utan att få något Nobelpris.

Barbara Küppers-Munther gick in på de olika sätt man producerar stamceller, och gav exempel på de stamceller som man forskar på, som hjärtmuskelceller och leverceller, de senare är de stamceller som Barbara och hennes forskningsgrupp i Göteborg arbetar med.

- Vårt mål är att testa nya läkemedelsubstanser för att hitta framtida läkemedel.
Stamcellernas fantastiska egenskaper väcker stora förväntningar inom olika områden inom läkemedelsindustrin och regenerativ medicin, vilken syftar till att återskapa fungerande celler och organ. 

Möjligheten att styra om mänskliga celler har gett forskarna nya möjligheter att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling. På sikt hoppas forskarna att stamceller ska kunna användas för att förebygga eller bota exempelvis diabetes, neurologiska och muskelsjukdomar samt cancer. 

Vetenskapligt café där språkexperten Lars-Erik klarade ut hur svenskan förändrats under 1900- och 2000-talen

 Lars-Erik Johansson, lektor i nordiska språk vid Högskolan i Skövde, föreläste vid årets sista populärvetenskapliga café om vad som har hänt med svenska språket under 1900-talet och vad som händer under de första åren av 2000-talet. 

Utifrån aktuell forskning presenterade  bland annat förändringar i språksystemet, ordförrådet, språkbruket och resultatet av språkkontakt och teknikutveckling av olika slag. Förr kunde man höra folk säga både bleve och finge; få gör så i dag. 

- Många tycker sig märka att svenska språket formligen invaderas av lånord, främst från engelskan; är det verkligen så? Hur påverkar den stora invandringen (med mängder av nya, med svenskan obesläktade språk) svenskan? Påverkar vårt bruk av digitala medier (sms, mejl, chattande etc.) vårt eget språk och svenskan i stort? Svär man inte mer nu än förr? Det var några av frågorna som Lars-Erik Johansson ställde och som han också gav svar på.

  Han tog ett antal färska exempel från bland annat tidningen Skaraborgs Allehanda där ett basket-lag hade skrivit både "våran" och "starta upp" i en annons, något som inte hade släpps igenom av tidningen på den tiden det fanns korrektur-läsare, menade Lars-Erik.

Han har under senare år forskat kring standardspråkets (riksspråkets) utveckling, bland annat med avseende på vad som kännetecknar ett standardspråk, den förändring som har skett av standardspråket under de senaste hundra åren och hur standardspråket påverkas av samhällsförändringar av olika slag.

Och SLA-annonsen är ett sånt exempel. Ett annat mindre smickrande hade han hittat på Högskolans egen webbsida: "Skövde benämns ibland i media som Sveriges spelcentra, lever vi upp till det? - Det tycker jag. Vi har fått ett gått rykte och folk söker sig gärna hit, både studenter och duktiga lärare. "Lars-Erik berättade hur struktur- och sociala förändringar påverkar språket. Världen med ett dominerat massmediedominerat samhället med globalisering och internationalisering inverkar också.

 Den stora publiken log ingenkännande när Lars-Erik tog exempel som "Att göra en pudel" "Finans-valp" och "Fittstim". 

Mindre bekanta ord som kasslertröja (nätbrynja) och sverka ("klaga i butik på något som man har köpt och är missnöjd med (och få pengar tillbaka)'; bildat efter "Sverker"  (Olofsson) i tv-program-met Plus".
 Men att nya ord inte är något nytt för 2000-talet bevisades av det fortfarande aktuella "solochvårare" som myntades så tidigt som 1916. 

I 2006 års upplaga av Svenska Akademins Ordlista finns ord som blogg, chatt, nakenchock och fredagsmys, ord som inte fanns för sisådär 10 - 15 år sedan. Samtidigt som andra ord försvinner, för vem använder idag budoarstämning, herdinnedräkt för att inte tala om knoddaktig.

 Lars-Erik hann också med att prata om internationalisering med flera språk i Sverige och engelskans starka ställning, annorlunda låneord, Rinkebysvenska, anglefiering, sär skrivning (eller var det särskrivning), versaler i stället för gemena (IKEA i stället för Ikea) och teknifiering.

 Den mycket uppskattade föreläsningen avslutades med exempel på vad kvinnor och män benämts i svenska dialekter och mpderna skällsord. (Är du nyfiken, gå till länken för Lars-Eriks föreläsning lite längre ned!) Sedan vidtog en längre frågestund från det intresserade och initierade auditoriet.

Chalmersprofessor föreläste om världen, materian och den Nobelprisaktuella Higgspartikeln

Hur ser världen ut på sin mest grundläggande nivå? Hur är materian uppbyggd? vad är massa? Hur hittade forskarna den gåtfulla och så viktiga Higgspartikeln?
Inte de lättaste frågorna och inte heller helt lätta svar att begripa, men som utgjorde en lockelse på många kunskapstörstande skaraborgare. 

På annat sätt kan man inte tolka att hundratalet intresserade hade tagit sig till Högskolan i Skövde denna vinterdag för att lyssna till fysikprofessorn Martin Cederwall från Chalmers föreläsa kring världen, materian och Higgspartikeln.
Det var just den senare som han inledde sitt anförande med. För visst tror han att det blir några av de forskare som förutsett denna partikels existens som kommer att få ta emot Nobelpriset i fysik när vi kommer fram i december. 
- Nu väntar vi bara på att alla analysdata ska stämma, allt måste vara ordentligt kontrollera för att vi ska kunna säga säkert att Higgspartikeln är hittad. Men allt tyder på det! 

Sedan gick Martin Cederwall över till att berätta om partiklar, gravitation, stark och svag elektromagnetism. Helst skulle han velat uppehålla sig hela tiden kring gravitation - "för att det är så vansinnigt roligt" - men i stället försökte han förklara vad ett Higgsfält är för något och hur det fungerar. 
  Enklast vore att göra det matematik, för matematiken som förklarar Higgsfältet är "superenkel" menade Martin. Hur superenkel vågande dock inte testa på åhörarna, men man kan misstänka att alla inte skulle hållit med om den beskrivningen.
I stället ritade han bilder i stället med en boll som låg på ett plan, och sedan utvecklade han detta så pedagogiskt det bara gick.

Martin Cederwall berättade också om sina besök vid Cern, världens största partikel fysiklaboratorium, utanför Genève i Schweiz. Där finns den världsberömda LHC, Large Hadron Collider, som är själva partikelaccelerator- anläggningen, avsedd att kollidera motsatt riktade protonstrålar med energi upp till 7 biljoner elektronvolt per stråle.

- LHC har blivit mest känd för att den används för att hitta Higgspartikeln - och som man nu troligtvis lyckats med, vilket är en fantastisk framgång. Men visst vore det roligt och spännande om det är något annat man funnit. Vad skulle hända då?

Martin Cederwall berättade att LHC också används till så mycket mer, som egentligen är mycket mer spännande än Higgspartikeln.
-  Och jag har aldrig sett så mycket sladdar i hela sitt liv som i LHC-anläggningen.
Man får ständigt såna mängder av data från acceleratorn att det är omöjligt att ta hand om allt, mycket tvingas man slänga. 
Vilka får då Nobelpriset i fysik i år, 2013? 
- Jag tror att Peter Higgs och hans kollega som jag träffat flera gånger, den mycket trevlige  belgaren François Englert, får åka till Stockholm i december. Och så kanske någon mer. 
Ett stalltips från en som kanske borde veta, fysikprofessorn Martin Cederwall.

Expert på den arabiska våren engagerade cafébesökare

Isabell Schierenbeck är ett namn som hörs och syns i media med jämna mellanrum. Orsaken är hennes specialistområden - Mellanöstern, Israel - Palestinakonflikten och den arabiska våren. Det var för att ge sin syn på revolutionerna i länder som Tunisien, Egypten och Libyen två år senare som hon bjudits in till Skövde för att föreläsa på vårens andra populärvetenskapliga café. 

Isabell Schierenbeck är docent i statsvetenskap, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Hon forskar bland annat på demokratisering, politiskt ledarskap, nations- och statsbyggande.

 Isabell började från grunden genom att definiera vad som avses med demokrati och demokratisering, och berätta om demokratins spridning i världen från 1973 och framåt.

 - Demokratierna har blivit fler och fler. Det gäller Sydeuropa (tänk Spanien, Portugal, Grekland m fl), Latinamerika, Central- och Östeuropa. Länge fanns det bara ett undantag - Mellanöstern. 

Isabell Schierenbeck menade att just Mellanöstern pekats ut som en region där demokratiska regimer med några få undantag inte får fäste. 
- Men den arabiska våren ställer dessa tidigare antaganden på sin spets!
Hon identifierade tre faser som återfinns i regimförändring.
- De är mobilisering, transition (intervallet mellan två olika politiska regimer med olika inriktning) och konsolidering (den nya demokratiska regimen institutionaliseras och fördjupas) .

Gemensamt för den arabiska vårens länder har varit att motståndet kommit underifrån, bland annat genom massdemonstrationer. 
- Jag tror att det är inte bara var Facebook och andra sociala som bidrog till den arabiska våren, det var annat också bland annat andra medier som den tevekanalen Al-Jazeera, påpekade Isabell Schierenbeck.

Hon menade också att det är vanligt att förändringarna leder till en övergångsregering som blir en ny auktoritär regim, t ex militärer som ser sig själva som dem "som ska hålla ordning".

 Att den arabiska vårens fortsättning inte varit smärtfri är ingen hemlighet. Och det finns ett antal framtida problem att ta tag i, ansåg Isabell.

- Det handlar om hur man ska hantera splittringar - etniska, klaner och religiösa.  Och om gränssättning mot eliter (militärer, nationalister etc.)  Att stödja ett utvecklat politiskt och socialt  samhälle ingår också, liksom hur man ska förhålla sig till islamistiska partier.

Publiken lyssnade uppmärksammat, vilket inte minst märktes vid frågestunden som blev intensiv. Har kvinnans makt blivit starkare eller svagare var en fråga. Oklart i många länder ansåg Isabell, försämrat i Irak. Andra svar handlade om att det är ett jätteproblem att det i mångt och mycket är samma människor som sitter kvar i beslutande ställning i många av de här länderna.