Skicka inte dina kalsonger till Afrika
Jag vill börja det här inlägget med
att tacka den snälla busschaffören Johan som löste ett...
hållplatsrelaterat problem åt mig i fredags natt. Istället för
att behöva gå 7 km i shorts i 8 minusgrader så räckte det med
knappa en km. Kanske vaknade hans moderliga instinkter när han såg
en övergiven studentikos lurv med odödlig hatt och flätor i
skägget eller så var han bara genuint god. Hoppas jag aldrig får
reda på sanningen.
På tal om goda människor måste jag
dela med mig av ett underbart uppgivet epost från IT-enheten på ett
annat lärosäte (som jag läser på distans mot). Tydligen är de ganska
mycket utsatta för bedrägerier och mer specifikt något som kallas
phishing. Detta går i kort ut på att man skickar ut en massa epost
(eller rent av ringer upp offret) och säger att man är från
supportavdelningen. Ofta är eposten på engelska eller svag svenska,
men budskapet är i alla fall att man ska ge dem sitt lösenord. Att
den uppgivne herrn på supporten på det andra lärosätet kände
behovet att skicka ut ett epost berodde på att det regelbundet är
studenter som lämnar ut sina lösenord till lurendrejare, och en
student hade tydligen lyckats med konststycket att lämna ut sitt
lösenord två gånger på en månad. Detta trots att kontot blivit
stängt efter första gången och att studenten fick information om
vad phishing var innan kontot låstes upp igen. Epostet från
supportkillen avslutades med [det andra lärosätet] har inget
”Webmail Support Team” och även om vi hade ett skulle vi inte
förlägga det till Lagos i Nigeria där de senaste utskicken har
kommit ifrån. Lösenord är som underkläder: De bör bytas ofta
och rätt sällan är det en bra idé att dela med sig av dem, varken
till främlingar eller bekanta.
Matduellen med grannen kan ha slutat
med min seger, får se om de slickar sina sår och kommer igen. Jag
var över med en limpa häromdagen som de först inte ville ta emot,
men jag såg att frun i familjen började vackla lite när hon insåg
att den var nybakad och att jag hade bakat den själv. Fort slog jag
på världens valpögon, lämnade limpan, smet fort hem innan de hann
kontra och myste över att bollen nu var på deras planhalva. Mat,
musik och MacGyver: allt är en tävling!
//Valross – min sockermolekyl är
kortare än din!
16 februari 2009