A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U,
V, W, X, Y, Z, Å, Ä, Ö
A
Adjungerad professor
Titel för högre universitets- lärare med tidsbegränsad deltidstjänst och med anknytning till näringslivet.
Administrativ assistent
Titel för tjänst med sekreterarliknande arbetsuppgifter på universitetet.
Akademi
1) Högre undervisningsanstalt särskilt för konstnärlig verksamhet; hist även om universitet.
2) Sammanslutning med uppgift att främja vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet.
Allmän behörighet
Se Grundläggande behörighet.
Alternativt urval, se även Urval
När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser måste ett urval göras. Alternativt urval innebär att högskolorna kan anta studenter med andra urvalsmetoder än betyg och högskoleprov. Högskolorna har rätt att själva bestämma över hur en tredjedel av platserna på utbildningen ska tillsättas.
Alumn
Alumn är beteckningen på en före detta student vid en högskola. Ordet alumn kommer av latinets "alumnus" som alltså betyder elev, lärjunge eller skyddsling. Ursprunget till ordet är latinets "alere" som betyder uppföda, fostra eller nära.
Amanuens
Titel för deltidstjänst avsedd för undervisning, administrativa uppgifter och visst forskningsarbete; innehavaren skall vara antagen till grundläggande utbildning.
Anslagsframställning
Formell begäran från underordnad myndighet till överordnad om medel för kommande verksamhetsperiod.
Anstånd
Om du blir antagen till en utbildning men inte kan börja vid studiestarten kan du få anstånd. Detta betyder att du får börja dina studier vid en senare tidpunkt. Vanligtvis ska omständigheterna vara något som du själv inte kan påverka för att de ska kunna anses som giltiga skäl.
Antagning
Antagning är den process där högskolan avgör vilka som får börja på en kurs eller ett utbildningsprogram. Högskolan undersöker först om den sökande har behörighet för kursen. Om det är fler behöriga sökande till en kurs eller ett program än vad det finns platser måste de sökandes meriter värderas och ett urval göras.
Antagningsbesked
Antagningsbesked skickas ut till alla som sökt en utbildning på högskolan. Av beskedet framgår om man är antagen till en utbildning, om man är reservplacerad eller om man har blivit struken (t.e.x. på grund av att man blivit antagen till en högre prioriterad utbildning eller att man är obehörig). Vid sena ansökningar skickas normalt endast antagningsbesked till antagna. Övriga lämnas utan åtgärd.
Arbetsintyg
Ett arbetsintyg är ett dokument där din arbetsgivare intygar att du har arbetat under en viss tid.
Arbetslivserfarenhet
Yrkesverksamhet som är meriterande vid antagning till viss utbildning.
Assistent
Titel för deltidstjänst avsedd för undervisning, administrativa uppgifter och forskning; innehavaren skall ha utbildningsbidrag för doktorander (motsvarande.
Avancerad nivå
Utbildning på avancerad nivå ska i huvudsak bygga på och fördjupa de kunskaper, färdigheter och förmågor som studenterna har fått på grundnivån. (förklaring från www.hsv.se)
Avhandling
Större vetenskaplig skrift oftast för licentiat- eller doktorsexamen.
Till sidhuvud
B
Basår
Behörighetsgivande förutbildning för bl a tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar.
Behörighet
För att studera på högskolan måste man ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet.
Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.
Behörighetskomplettering
Om du ännu inte har behörighet när du skickar in anmälan till högskolestudier kan du komplettera med behörigheten senare. Det är viktigt att du lämnar din komplettering i tid. Se efter i ditt anmälningsmaterial vilket datum som gäller.
Betyg
1) Dokument som redovisar kunskaper, egenskaper etc utfärdat av lärare, arbetsgivare e d, 2) Förr även kunskapsstoff motsvarande en termins universitetsstudier.
Biträdande professor
1) Titel för lektor som visat särskild skicklighet; utses av högskolan, 2) Person som, utan anställning, av regeringen tilldelas professors namn.
Betygsurval
Antagning som görs på grundval av avgångsbetyg från gymnasieskolan eller slutbetyg från komvux.
Bilaga
En bilaga är ett dokument som du ska skicka med din anmälan.
Bolognaprocessen
Till sidhuvud
C
Centrumbildning
Fristående eller institutionsanknuten arbetsenhet med forsknings- och utbildningsverksamhet inom ett specifikt kompetensområde, oftast på uppdragsbasis.
Till sidhuvud
D
Dekanus
Ordförande i fakultetsnämnd.
Delkurs
Mindre avsnitt inom kurs utan egen kursplan och för vilken kursbevis inte utfärdas.
Disciplin
Ämnesområde avgränsat genom likartade frågeställningar och forskningsmetoder.
Disciplinnämnd
Nämnd som handlägger frågor om disciplinära åtgärder (t ex avstängning) vid användning av otillåtna hjälpmedel ("fusk"), störande av undervisning eller i bibliotek.
Disputera
Offentligt försvara doktorsavhandling.
Distansutbildning
Utbildning på distans kräver lika stor arbetsinsats som en vanlig Högskolekurs. Distansutbildning kan vara upplagd på många olika sätt. Gemensamt för de nätbaserade distansutbildningarna är att de ger en större möjlighet att planera var och när man studerar.
Docent
Titel för person som disputerat och dessutom visat ytterligare goda vetenskapliga kvalifikationer.
Doktor
Titel för person som avlagt doktorsexamen eller uppnått doktorsgrad.
Doktorand
Person som bedriver studier och forskning för doktorsexamen.
Doktorandtjänst
Tjänst för doktorand, oftast förenad med viss undervisning.
Doktorsavhandling
Vetenskaplig skrift utarbetad och framlagd för avläggande av doktorsexamen.
Doktorsexamen
Forskarexamen om 240 p varav en vetenskaplig avhandling motsvarande minst 120 p.
Doktorsgrad
Högsta akademiska nivå enligt äldre system.
Till sidhuvud
E
Examen
Avslutning av en utbildning, ibland i förening med att viss titel erhålles, t ex filosofie magister, civilingenjör.
Examinator
Person som utför och formellt ansvarar för prövning av kunskaper o d inom ett visst, avgränsat område, främst på hel kurs.
Examinatorium
Undervisningsform där aktivt deltagande samtidigt utgör prövning av kunskaper.
Till sidhuvud
F
Fakultet
Naturligen sammanhörande grupp av ämnen och vetenskapsområden vid universitet, t ex medicinsk fakultet.
Fakultetsanslag
Statliga medel för forskning och forskarutbildning.
Fakultetsnämnd
Styrelse för fakultet med ansvar för såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning inom en fakultet.
Forskarassistent
Titel för tidsbegränsad tjänst för vilken krävs avlagd doktorsexamen och avsedd att ge nya doktorer möjlighet att få docentkompetens.
Forskargrupp
Mer eller mindre fast organiserad samling personer knutna till ett forskningsprojekt eller forskningsområde; särskilt om forskare och forskarstuderande i sådan samling.
Forskarnivå
Utbildning på forskarnivå ska bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, eller motsvarande kunskaper.
Utöver de generella målen för högre utbildning, grundnivå och avancerad nivå, ska utbildning på forskarnivån även utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. (förklaring från www.hsv.se)
Forskarutbildning
Utbildning som bygger på högskolestudier om minst 120 p varav 60 i forskningsämnet och bestående av bl a en forskningsuppgift redovisad i en avhandling.
Forskningsanslag
Medel för forskningsändamål, främst om offentliga medel.
Forskningsassistent
Titel för tjänst huvudsakligen avsedd för forskning inom forskningsprojekt och liknande; innehavaren är antagen till forskarutbildning.
Forskningsingenjör
Titel för tjänst med tekniska arbetsuppgifter i laboratorier och liknande, främst inom tekniska, naturvetenskapliga och medicinska institutioner.
Forskningsråd
Centralt organ med uppgift att främja forskning inom visst område, främst genom anslagstilldelning.
Föreläsning
Muntlig framställning av avgränsat vetenskapligt område, särskilt som undervisningsform inom högskolan.
Till sidhuvud
G
Gasque
Större studentfest med mat och dans.
Grundforskning
Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte.
Grundnivå
Utbildning på grundnivå ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna får i gymnasieskolan, eller på motsvarande kunskaper. För att bli antagen till utbildning på grundnivån krävs därför att man har slutfört en gymnasieutbildning eller motsvarande. (förklaring från www.hsv.se)
Grundläggande behörighet
För att studera på högskolan måste du ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högskoleutbildning. Den kan uppnås på många olika sätt, men vanligast är att man har fått ett slutbetyg från gymnasiet.
Grundutbildning
Grundläggande akademisk utbildning inom ett visst område.
Till sidhuvud
H
Halvfartskurs
Kurs med studietakt motsvarande 0,75 hp per vecka.
Handledare
Person som ger hjälp och anvisningar till studenter och doktorander, särskilt vad gäller utarbetande av uppsatser och avhandlingar; även om person med likartade uppgifter i förhållande till t ex lärarstuderandes skolförlagdapraktik.
Hedersdoktor
Person som på grund av värdefulla insatser ges doktorstitel utan formella meriter för detta.
Helfartskurs
Kurs med en studietakt motsvarande 1,5 hp per vecka.
Högskola
Läroanstalt för högre utbildning och forskning, där det i princip krävs avslutade gymnasiestudier för att komma in.
Högskolebibliotek
Särskilt inrättat bibliotek som svarar för biblioteksservice inom högskolans utbildnings- och forskningsområden.
Högskoleexamen
Lägsta akademisk grundexamen om minst 120 hp, varav minst 60 hp i ett ämne.
Högskolepoäng
Mått på studieprestation och mot denna svarande arbetsinsats; En veckas heltidsstudier (40 timmar) motsvarar 1,5 högskolepoäng (hp). En termins heltidsstudier motsvarar 30 hp. Systemet med högskolepoäng infördes den 1/7 2007 som ett led i att öka jämförbarheten mellan olika utbildningar i Europa, den så kallade Bolognaprocessen.
Högskoleprovet
Högskoleprovet är ett nationellt studiefärdighetsprov som mäter de kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier.
För att bli antagen till en högskoleutbildning måste du alltid uppfylla utbildningens behörighetskrav. Om du gör högskoleprovet ökar dina chanser att komma in eftersom du placeras i ytterligare en urvalsgrupp.
Till sidhuvud
I
Installation
Högtidlig invigning till professor.
Institution
Enhet för visst utbildnings- och forskningsuppdrag, oftast utifrån någon vetenskaplig enhetlighet.
Till sidhuvud
K
Kandidatexamen
Lägre akademisk grundexamen om minst 180 hp varav 90 hp inom ett ämne inklusive en uppsats om minst 15 hp.
Komplettering
se Behörighetskomplettering
Kontrollbesked
När du anmält dig får du först ett kontrollbesked för att du ska se att din anmälan har blivit korrekt registrerad.
Kurs
Viss kunskapsmängd som inhämtas under given tidsperiod och i enlighet med de förutsättningar som anges i kursplan och för vilken kursbevis kan utfärdas.
Kursplan
Dokument som anger omfång, nivå, syfte, innehåll, förkunskaper, bedömningsformer mm för kurs inom högskolan.
Kursutvärdering
Studenter och lärares analys och bedömning av genomgången kurs med avseende på kvalitet, måluppfyllelse etcetera..
Kursvärdering
Studenternas synpunkter på genomgången kurs med avseende på kvalitet, måluppfyllelse etcetera.
Kåravgift
En tidigare obligatorisk avgift till studentkåren vid det lärosäte där man studerar. Nu en helt vanlig medlemsavgift.
Kårobligatorium
I högskolelagen föreskriven skyldighet för studerande vid universitet och högskolor att tillhöra särskild studentsammanslutning. Obligatoriet upphörde den 1/7 2010.
Till sidhuvud
L
Läsår
Tidsperiod om ca 40 veckor då allmän undervisning och examination pågår (vid svenska universitet som regel från ca v 35 till ca v 23.
Till sidhuvud
M
Magisterexamen
En akademisk examen på avancerad nivå som uppnås efter studier om 60 hp (ett års heltidsstudier) med inriktning som varje högskola själv bestämmer. Minst 30 hp skall vara fördjupning inom huvudområdet för utbildningen och av dessa skall minst 15 hp utgöras av ett självständigt arbete - examensarbete. Utöver detta krävs avlagd kandidatexamen om minst 180 hp.
Mentor
Person som har hand om yngre persons uppfostran och utbildning; särskilt om akademisk lärare med likartad roll i förhållande till studenter och doktorander (jfr Handledare).
Meritvärdering
I betygsurvalet konkurrerar du på ditt meritvärde. Meritvärdet är en slags poäng som räknas fram med dina meriter som grund, till exempel ditt gymnasiebetyg eller högskoleprov. Hur det räknas fram varierar mellan högskolorna och ibland även mellan utbildningar vid en och samma högskola. Det innebär att ditt meritvärde kan se olika ut beroende på vilken utbildning eller högskola du söker till. Information om hur meritvärdet räknas ut finns i respektive anmälningsmaterial.
Metodik
1) uppsättning av metoder inom ett vetenskapligt område, 2) uppsättning av metoder inom praktisk pedagogik.
Till sidhuvud
N
Nation
Sammanslutning vid universitet av studenter från eller med anknytning till samma hembygd.
Till sidhuvud
O
Omtentamen
Ett andra tentamenstillfälle relativt nära viss kurs; även mer generellt om annat tentamenstillfälle, i synnerhet om förnyad tentamen när man tidigare underkänts på kursen.
Till sidhuvud
P
Pedagogik
Vetenskapen om uppfostran och undervisning.
Platsgaranti
Platsgaranti på en kurs innebär att högskolan tar emot alla behöriga sökande som anmält sig i rätt tid.
Poäng
Mått på studieprestation och mot denna svarande arbetsinsats; 1 poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka (40 timmar). Poängsystemet användes t.o.m. 1/7 2007. Numera används det europaövergripande systemet med högskolepoäng (hp). En veckas heltidsstudier motsvara 1,5 hp.
Prefekt
Administrativ föreståndare för universitetsinstitution.
Professor
Titel för den högsta lärartjänsten vid universitet och högskola.
Professur
Befattning som professor.
Program
Se Utbildningsprogram.
Påbyggnadskurs
Kurs på nivåerna 60-90 hp och 90-120 hp; jfr även Fördjupningskurs.
Till sidhuvud
R
Reell kompetens
Du kan räknas som behörig trots att du inte uppfyller de formella behörighetskraven (exempelvis betyg och provresultat). Högskolan kan utifrån dina tidigare kunskaper och erfarenheter bedöma om du klarar av utbildningen. Det är denna typ av kunskaper och erfarenheter som kallas reell kompetens.
Registrering
Obligatorisk skyldighet för student att föras in i institutions- och kursvis förteckning över aktiva studenter.
Registrator
Tjänsteman som tar emot och i ett offentligt register förtecknar in- och utgående dokument vid offentlig myndighet.
Rektor
Chef för universitet eller högskola och ordförande i dess styrelse; förordnas av regeringen för viss tid efter förslag från högskolestyrelsen.
Rektorskansli
Administrativ enhet som direkt under rektor handhar frågor om bl a planering, personal och ekonomisk revision.
Reserv/reservantagning
Om du inte blivit antagen till en utbildning i första antagningsomgången kan du ändå ha en chans till en plats genom en reservantagning. Om en annan sökande antagits, men ger återbud till sin utbildningsplats går platsen till den reserv som står på tur.
Till sidhuvud
S
Sektion
Del av studentkår för exempelvis studenter på visst utbildningsprogram.
Sektorsanslag
Medel för grundläggande högskoleutbildning.
Seminarium
Vid akademisk utbildning undervisning i gruppform, vanligen kring ett vetenskapligt problem eller dylikt och med krav på aktivt deltagande från alla närvarande.
Sittning
Inledande del av fest då man sitter till bords.
Studierektor
Lärare med uppdrag att leda utbildningen inom en institution.
Studentkår
Sammanslutning för studenter vid ett universitet eller en högskola.
Studieuppehåll
Ett tidsbegränsat uppehåll i studierna, som du kanske behöver göra för att arbeta, resa, vårda barn eller dylikt.
Särskild behörighet
Den grundläggande behörigheten krävs för all högskoleutbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.
Särskilda skäl
Vid sidan av betygs- och provurval kan du i undantagsfall bli antagen på grund av särskilda skäl. Förtur genom särskilda skäl ges till sökande efter bedömning av den sökandes omständigheter.
Till sidhuvud
T
Teknolog
Student vid teknisk högskola.
Tentamen (pl tentamina)
Formell prövning av inhämtade kunskaper på ett begränsat område, främst inom akademisk utbildning.
Tentamensperiod
Tidsperiod då tentamina äger rum och ingen undervisning är schemalagd; förekommer främst vid tekniska högskolor och motsvarande (jfr Läsperiod).
Termin
Tidsperiod om ca 20 veckor då allmän undervisning och examination pågår (vid svenska universitet hösttermin från ca v 35 till v 3, vårtermin från ca v 4 till v 23.
Tvärvetenskap
Vetenskap som spänner över flera traditionella ämnesområden.
Till sidhuvud
U
Undantag
Av olika skäl kan högskolan medge undantag om du varken uppfyller formella behörighetskrav eller bedömts ha reell kompetens. Om undantag medges innebär det att du befrias från ett eller flera behörighetskrav för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Undantag beviljas ytterst sällan.
Universitet
Institution som inom de viktigaste, traditionella kunskapsområdena bedriver forskning och anordnar högre utbildning för vilken det krävs gymnasiekompetens.
Universitetslektor
Titel för högre lärartjänst för vilken doktorsexamen (motsvarande) krävs.
Uppdragsforskning
Forskning finansierad på annat sätt än genom direkt statsanslag och styrd av person, företag eller organisation utanför högskola eller universitet, oftast i annat än rent vetenskapligt syfte.
Urval
När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser görs ett urval. Urvalet grundar sig främst på betyg och resultat från högskoleprovet.
Utbildningsledare
Titel för den inom ett fakultetskansli ansvariga för ett eller flera utbildningsprogram eller grupp av ämnen.
Utbildningsnämnd
Nämnd som svarar för utbildningsfrågor inom del av fakultet.
Utbildningsplan
Dokument som anger omfattning, uppläggning och förkunskapskrav för utbildningsprogram.
Utbildningsprogram
Mer eller mindre fast kombination av kurser ledande till viss examen ofta med inriktning mot en yrkesverksamhet, t ex som grundskollärare.
Till sidhuvud
Ö
Överintag
Till de flesta kurser och program vet man av erfarenhet att några av dem som antas aldrig påbörjar sina studier. Man antar därför fler personer än man egentligen har möjlighet att ta emot, man gör ett så kallat överintag. Detta innebär ibland att inga reserver antas trots att flera personer hoppar av utbildningen.
Översökt
En utbildning är översökt när det finns fler behöriga sökande än det finns platser på utbildningen. Ett urval görs då för att fördela platserna.