När utbildningen Psykologisk coach skulle inrättas vid Högskolan i Skövde gjordes en omfattande granskning av programmet och dess innehåll. Vi fick också utlåtanden från två sakkunniga i ärendet. Dessa båda var mycket positiva till utbildningen och ansåg att den fyller ett behov på arbetsmarknaden.
Högskoleverket granskar och utvärderar med jämna mellanrum de ämnen på alla lärosäten i Sverige som leder till en kandidatexamen (eller högre examen). Kurserna i Psykologisk coach var fram till 2009 klassificerade i ämnet kognitionsvetenskap och därför var vi med i den nationella utvärdering som Högskoleverket gjorde av ämnet kognitionsvetenskap 2006, ”Utvärdering av grund- och forskarutbildning i kognitionsvetenskap” [Rapport 2006:49 R] Bedömningen gällande kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde var genomgående positiv. Här nedan är några av bedömargruppens kommentarer angående ämnet kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde. När program nämns i texten så åsyftas de program som fanns i ämnet 2006 och därmed inte Psykologisk coach. De kurser som var med i utvärderingen 2006 ingår dock i Psykologisk coach och lärarkåren som driver Psykologisk coach ingick också i kognitionsvetenskap när utvärderingen gjordes. Bedömargruppens kommentarer är därför relevanta även för programmet Psykologisk coach.
”Bedömargruppens intryck är att studenterna på båda programmen är mycket nöjda med sina utbildningar. Det förefaller som om studentens lärande står i fokus och att studenterna ges verktyg att utveckla den egna förståelsen.” (s. 40)
”Lärargruppen framstår som engagerad både vad gäller kognitionsvetenskapliga frågeställningar och i att medverka till att utbildningen utgår från studenterna.” (s. 40)
”Miljön i Skövde karakteriseras i stor utsträckning av öppna dörrar och korta kommunikationsvägar vilket bidrar till att studenterna känner delaktighet.” (s. 41)
”Bedömargruppens intryck är att utbildningarna i Skövde är framgångsrika vilket bygger på det engagemang och den vilja till att sätta studenten i fokus som präglar miljön.” (s. 42)