Rajna Knez

Projektet är ett helhetstänk kring effekten av digitalisering på en akutmottagning. Projektet kommer att belysa patienters beslutsfattande inför besöket på akuten och deras erfarenheter av digitala lösningar samt påverkan på patienter och personal vid införandet av nya digitala lösningar.

Det övergripande syfte med forskningsprojektet är att utforska om ungas psykiska hälsa stärks av att delta i genomförandet av det interaktiva utbildningsprogrammet "Det syns inte". Programmet har som mål att lära ungdomar, och deras närstående vuxna, att regelbundet träna på strategier för att främja välbefinnande.

Målet med detta projekt är att bättre förstå hur olika behandlingsramverk påverkar både kort- och långsiktiga resultat vid ketaminbehandling av behandlingsresistent depression.

Generativa AI-agenter (GenAI) möjliggör realistisk träning med virtuella patienter i krisscenarier och stärker kommunikation, beslutsfattande och etiskt omdöme hos personal och studenter. Projektet undersöker hur teknologisk öppenhet, digital kompetens och attityder påverkar användning och lärande med GenAI-baserade AI-avatarer inom utbildning och vård.

Människans psykiska hälsa består av såväl negativa dimensioner (psykisk ohälsa) som positiva dimensioner (psykiskt välbefinnande). Ett gott psykiskt välbefinnande har visat sig vara en viktig faktor för motståndskraft mot psykisk ohälsa och därmed en central aspekt för individen i relation till att uppnå en hållbar psykisk hälsa. Men vad är då effektivt i form av insatser på individnivå för att främja det psykiska välbefinnandet?

Projektet SkaS Express är ett hackathon där studenter inom vård och systemutveckling arbetar tillsammans med vårdpersonal. Syftet är att undersöka om hackathon som arbetsform kan bidra till att lösa utmaningar i vården.

Fetma och psykisk ohälsa ökar världen över och mycket talar för att svaret delvis finns i tarmen. Nu startar ett projekt där deltagare under tolv veckor får digitalt stöd att förändra sina matvanor för att se om det kan förbättra både vikt och mående. Samtidigt kartläggs tarmens mikrober för att förstå deras roll i samspelet. Vill du delta i studien? Anmäl dig via formuläret nedan.

Forskningsprojektets syfte är att undersöka om digitala verktyg som erbjuder kognitiv beteendeterapi (KBT) kan användas för att förbättra interventioner riktade mot individer med riskfyllt alkoholbruk.

Forskningsprojektet är inriktat på att undersöka hur ögonrörelser och biomarkörer påverkas av måttlig alkoholkonsumtion. Studien syftar till att utföra och utvärdera digitala mätningar av ögonrörelser och molekylära biomarkörer.

Denna studie inom Ingenium University Alliance undersöker sambanden mellan ensamhet, internetanvändning och välbefinnande bland studenter och personal vid akademiska lärosäten.

SeeMe undersöker barns upplevelser i samband med besök på sjukhuset, med fokus på besök utanför barnkliniken.

Projektet syftar till att undersöka förekomsten av våld i ungas parrelationer i Skaraborg, med fokus på att identifiera riskfaktorer för både att utsättas för och att utöva våld.

Hjärnkoll är ett riksförbund vars arbete syftar till att öka kunskapen om och minska stigmat kring psykisk ohälsa. Kärnan i verksamheten är ambassadörer som föreläser och skapar diskussioner kring ämnet. Detta projekt syftar till att skapa förståelse för unga ambassadörers drivkrafter till och upplevelser av deras ambassadörskap i högstadie- och gymnasieskolor.

Projektet syftar till att analysera sambandet mellan ungdomars kroppsuppfattning, användning av sociala medier och psykisk hälsa, genom att använda tvärvetenskaplig expertis för att navigera i dessa sammanflätade områden.

Syftet med forskningsprojektet är att utvärdera en utbildningsmodul med en virtuell patient, rörande våld i nära relation. Projektet genomförs i samverkan mellan Centrum för psykiatriforskning i Stockholm (Region Stockholm och Karolinska Institutet) och Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde.

Kusingifte är en stor riskfaktor för autosomala recessiva sjukdomar (ARS), både vad gäller morbiditet och dödlighet på sikt. På grund av omfattande invandring till Sverige från länder där kusingifte är vanligt, förväntas prevalensen av ARS öka under kommande år. Detta innebär stora kostnader - både ekonomiskt för samhället och i form av mänskligt lidande. Därför är det viktigt att kartlägga erfarenheter och kunskap om riskfaktorer för ARS.