AR-paradoxen
-
AR, och då särskilt AR-glasögon av olika typer har med teknikutvecklingen de senaste åren blivit väldigt populärt, inte minst bland akademiker och forskare inom produktionsområdet.
Det finns oändligt många olika studier och labbexperiment där man testat AR-glasögon men vad forskningen egentligen säger är lite svårt att ge ett entydigt svar på.
En systematisk och kritisk litteraturgenomgång har visat att väldigt många av dessa studier inte riktigt visar vad vi tror. Eftersom många är labbstudier som använder sig av studenter eller andra forskare som försökspersoner och antalet iterationer i experimenten är så få, så kommer man inte riktigt förbi upplärningsfasen i arbetet och det man alltså egentligen visar är att AR-glasögon kan hjälpa vid upplärningen men man kan inte säga särskilt mycket om vad som händer i den så kallade operativa fasen.
De få studier som faktiskt är gjorda med verkligt industriella uppgifter och med erfaren monteringspersonal visar ganska entydigt att AR generellt, och AR-glasögon i synnerhet, bäst kommer till sin rätta vid komplexa eller sällan återkommande arbetsuppgifter.
Alltså, ju närmare mitten av den operativa fasen men kommer, desto mindre lämpligt är det. Kuipers et al (2021) gjorde även de en genomgång som visade att även om montörer ofta är positiva till och vill använda den nya AR-utrustningen, så leder det inte till några signifikanta prestationsförbättringar. Något som gett upphov till termen AR-paradoxen.