Ett lågt informationsvärde kan vägas upp av en låg informationskostnad.
För att förklara begreppet informationskostnad lite bättre kan vi tänka oss ett scenario som kommer från en studie gjord på Högskolan i Skövde. Studien involverade två grupper av försökspersoner som alla skulle montera klossar av olika form och färg på ett fyra meter långt trächassi.
Grupp 1 fick sina monteringsinstruktioner via en stationär datorterminal i ena hörnet av arbetsstationen medan grupp 2 fick sina monteringsinstruktioner via en mobil enhet på armen. Skillnaden mellan grupperna kan sägas vara att kostnaden för att inhämta information var mycket lägre för grupp 2. Det var dessutom så att variationen var ganska låg (<10%) vilket gjorde att informationsvärdet troligen bedömdes som lågt. Informationen var ju för det mesta densamma.
Att detta skulle leda till att det tog längre tid att utföra arbetet för grupp 1 var ju självklart inget konstigt. Men att man också skulle se stora kvalitetsskillnader mellan grupperna var ursprungligen mer osäkert och bekräftade idén att ett lågt informationsvärde kan vägas upp av en låg informationskostnad.
