Syftet med automatisering är att ersätta manuella monotona, krävande och okvalificerade arbetsuppgifter. Men det finns en risk för att operatören hamnar "utanför loopen" (eng. out-of-the-loop) och tappar kompetens om delaktigheten i processen blir för liten och arbetet mest handlar om övervakning (Endsley, 2023) För att inte hamna utanför loopen är det viktigt att operatören inkluderas i systemet.
Det finns också en risk att operatören upplever minskad kontroll och sämre situationsmedvetenhet, alltså möjligheten att uppfatta, förstå och förutse det som händer, och därför anpassar sitt beteende och agerar mer försiktigt på grund av det (Endsley, 2023). Viss forskning visar att ju mer stöd ett automatiserat system ger, desto större blir risken för negativa prestationer och förlorad situationsmedvetenhet, vilket kan få konsekvenser både för operatörens engagemang (Wang & Jiao, 2025) och för handlingsförmågan om systemet slutar att fungera och kontrollen behöver tas över manuellt (Onnasch et al., 2014). Det finns också en risk att operatören inte kan upptäcka ett fel i tid och avgöra om åtgärder behöver sättas in (Gouraud, Delorme & Berberian, 2017).
Traditionellt har automatiserade system varit binära; arbetsuppgiften fördelas antingen till människan eller maskinen. Men mellanliggande nivåer/grader av automation, där automationen har anpassats till människans förmåga och kapacitet, kan vara ett sätt att inkludera operatören - så att kompetensen bibehålls och situationsmedvetenheten inte går förlorad (Endsley & Kaber, 1999). När operatören inkluderas främjas också situationsmedvetenheten, vilket bidrar till en känsla av kontroll över den egna arbetssituationen, men också en känsla av att vara inkluderad, engagerad, kunnig och inkluderad.
Referenser
Endsley, M. R., & Kaber, D. B. (1999). Level of automation effects on performance, situation awareness and workload in a dynamic control task. Ergonomics, 42(3), 462-492.
Endsley, M. R. (2023). Ironies of artificial intelligence. Ergonomics, 66(11), 1656-1668.
Gouraud, J., Delorme, A., & Berberian, B. (2017). Autopilot, mind wandering, and the out of the loop performance problem. Frontiers in neuroscience, 11, 541.
Onnasch, L., Wickens, C. D., Li, H., & Manzey, D. (2014). Human performance consequences of stages and levels of automation: An integrated meta-analysis. Human factors, 56(3), 476-488.
Wang, Z., Li, P., Zhang, Q., Zhu, L., & Tian, W. (2025). A LiDAR-depth camera information fusion method for human robot collaboration environment. Information Fusion, 114, 102717.
Ökad situationsmedvetenhet
För ökad, och bibehållen, situationsmedvetenhet krävs bland annat utbildning, underhåll av kompetenser och ett användaranpassat system.
Så kan situationsmedvetenheten ökas:
- Regelbunden utbildning och testning
- Utbilda med fokus på vad operatören behöver veta "här och nu"
- Möjliggör kunskapsöverföring mellan kollegor
- Se till att operatörerna gör uppgiften manuellt ibland, för att behålla situationsmedvetenheten
- Säkerställ att systemets gränssnittet är utformat så att operatörer snabbt och precist kan anpassa sig till ändrad information
- Se till att viktiga enheter är urskiljda ur miljön för att ta hänsyn till den mänskliga perceptionen (Mer om perception nedan)
-
Att ha förståelse för vad som händer runtomkring och kunna tolka vad som kommer att hända är en viktig del för situationsmedvetenheten. En viktigt del i detta är perception, som handlar om hur vi hämtar in och processar, eller tolkar, information som kommer in via våra olika sinnen och på så sätt skapar mening i det. Alltså hur vi uppfattar det som händer här och nu runtomkring oss, hur vi bearbetar och organiserar intrycken på olika sätt så att de blir begripliga och skapar någon slags mening.
Det här hänger tätt ihop med kognitiva funktioner som minne och uppmärksamhet och tillsammans hjälper de här olika delarna oss att förstå världen runtomkring.
Referenser: (fyll på)
Munir, A., Aved, A., & Blasch, E. (2022). Situational awareness: techniques, challenges, and prospects. AI, 3(1), 55-77.