Att värdera de källor du finner är ett avgörande steg i ditt informationssökande. De frågor du ställer dig om böcker, artiklar eller internetsidor är i stort de samma, oavsett om du bara har en referens till källan i fråga eller om du har boken eller artikeln i din hand.
Här följer några punkter du bör beakta i värderandet av en källa:
Författaren
1. Hur ser författarens bakgrund ut? Vad har hon skrivit tidigare, vilka erfarenheter och vilken utbildning har hon. Har hon tidigare skrivit inom det här området? Är boken eller artikeln skriven inom författarens huvudsakliga ämnesområde?
2. Har din lärare eller föreläsare nämnt den här författaren? Har du sett författarnamnet citerat i några andra källor eller bibliografier?
3. Har författaren anknytning till någon institution eller organisation? I sådana fall: vilka värderingar eller syften har institutionen eller organisationen?
Publiceringsdatum
1. När publicerades källan? Den här uppgiften hittar man oftast några sidor in i boken, på baksidan av försättsbladet. Är det en internetsida brukar man hitta ett uppdateringsdatum längst ner på sidan.
2. Är källan tillräckligt aktuell för dina syften? Vissa ämnesområden, t.ex. inom naturvetenskaperna ställer högre krav på att källan är förhållandevis färsk, medan en del områden inom t.ex. humanvetenskaperna kan använda källor av äldre datum.
Upplaga
Är det första upplagan eller inte? Att en källa har kommit ut i flera upplagor antyder att innehållet har reviderats och att det speglar förändringar inom ämnesområdet. Om ett arbete har kommit ut i många upplagor kan det innebära att det har blivit ett standardverk inom området och därför kan ses som trovärdigt.
Förläggare
Lägg märke till förlaget. Om arbetet är publicerat av ett universitetsförlag, är det troligt att det är vetenskapligt. Man bör dock ha i åtanke att även om förlaget har gott rykte, innebär det inte nödvändigtvis att arbetet är av god kvalité.
Efter den första granskningen av en källa är det dags för en granskning av källans innehåll. Läs förordet för att försöka utröna författarens intentioner med arbetet. Granska innehållsförteckning och register för att på så vis skapa dig en överblick av vilket ämne arbetet täcker. Undersök om arbetet innehåller en litteraturförteckning. Läs de kapitel som särskilt berör ditt ämnesområde.
Målgrupp
Vilka läsare vänder sig författaren till? Är arbetet tänkt för specialister eller är målgruppen mera allmän? Är arbetet för elementärt, för tekniskt eller avancerat eller kanske helt rätt för dina syften?
Objektivitet
Är innehållet faktamässigt, opinionskapande eller rent av propaganda? Det är inte alltid så lätt att skilja mellan fakta och opinion. Faktum kan i regel bli verifierade medan en opinionsskapande text, som förvisso kan bygga på faktum, utgår från tolkningar av faktum. Skickliga skribenter kan få dig att tro att deras tolkningar är faktum.
Framstår innehållet som trovärdigt och väl utforskat, eller är det möjligt att ifrågasätta och dåligt underbyggt? Förekommer det många antaganden, felaktigheter eller att uppgifter utelämnats? Är författarens synvinkel objektiv och opartisk? Är språket fritt från starkt emotionella uttryck och förutfattade meningar?
Ämnestäckning
Uppdaterar arbetet innehållet i andra källor, är det utbytbart mot andra källor du har använt, tillför det ditt ämnesområde ny information? Täcker det helt eller bara delvis ditt ämnesområde? Du bör undersöka ett antal källor för att uppnå ett varierande utbud av olika infallsvinklar. Utgör arbetet en primär eller en sekundär källa. Primärkällor kan sägas utgöra forskningens råmaterial. Sekundärkällor bygger på primärkällor. Studerar man, exempelvis, Adenauers roll i återuppbyggandet av Västtyskland, är Adenauers egna texter en av flera primärkällor inom området. Andra primärkällor kan i det här fallet utgöras av regeringsdokument eller samtida tyska nyhetsartiklar. Forskare använder den här typen av primärkällor för att generera historiska tolkningar - d.v.s. sekundärkällor. Böcker, artiklar ur uppslagsverk och vetenskapliga artiklar om Adenauers roll ses i det här sammanhanget som sekundärkällor. I den mån du har möjlighet, bör du använda både primära och sekundära källor.
Stil
Är arbetet logiskt uppbyggt? Är de huvudsakliga innehållspunkterna tydligt presenterade. Är texten lättläst, eller är den uppstyltad och hackig? Upprepar författaren sina argument?
Recensioner
Många periodiska publikationer har särskilda avdelningar för recensioner. Likaså kan man söka efter recensioner i Artikelsök. Hittar man en recension av den bok man försöker värdera, kan den vara till god hjälp. Där kan framgå om arbetet anses ha bidragit till att öka kunskapen om ämnesområdet den behandlar. Recensenten kanske ger förslag på andra arbeten inom ämnesområdet, som du kanske kan ha användning av.
Om det är så att du hittar fler recensioner av samma arbete: är recensenterna överens eller råder det delade meningar om dess kvalitéer?
Att lära sig att snabbt bedöma huruvida en källa är relevant och användbar för dina syften är en av informationssökningens kärnpunkter. Om du behöver hjälp i ditt sökande eller med värderandet av källor, bör du ta kontakt med en bibliotekarie eller med din handledare.