Skapa innehåll och utforma instruktioner

Skapa innehåll i instruktioner

Variation och typ av produktion påverkar ditt val av strategi. Faktorer som nämns i det här verktyget är:

• Variation
• Produktinformation
• Processinformation
• Stegvis eller övergripande instruktion

Utforma instruktioner

Viss teknik är mer lämpad för olika saker. Faktorer som nämns i det här verktyget är:

• Visualisering (med fokus på fotografier, highlightning, layout, detaljer vs bakgrund, språk och syntax)
• Förstärkt verklighet (augmented reality)
• Användning av AI
• Interaktion

Takttid

Takttiden påverkar hur mycket information som rimligen kan behövas och hur mycket tid personalen har för att tillgodogöra sig informationen.

I en situation med en kort takttid (sekunder) bör arbetsinnehållet vara relativt litet, vilket leder till ett mindre informationsbehov. I de fallen behöver vi vara extra noggranna med att enbart presentera relevant och enkelt inhämtad information.

Ju längre takttid, desto mer arbetsinnehåll finns det ju, men det korresponderar också med mer tid för att ta till sig information. Våra insatser i instruktionsdesign handlar mer om att vara tydlig och korrekt än att vara effektiv.

Variation

Det är relativt enkelt att göra en monteringsinstruktion om det inte finns någon variation. Då är också det mesta av informationsbehovet konstant och bör ha täckts av en fullgod upplärning.

Det är även relativt enkelt att göra en monteringsinstruktion om vi har full variation, alltså att allt varierar hela tiden. Då vet montören det och kommer att lägga en hel del ansträngning på att identifiera rätt åtgärder.

Det är däremot svårt att göra en monteringsinstruktion när vi har lite variation (under 10%), vilket väldigt ofta är fallet. Då faller montören lätt in i rutinbeteende som är svårt att bryta när det behövs.

Om arbetets olika faser

Vid olika faser av arbetet är också olika typer av arbetsinstruktioner lämpliga. Vid upplärning, till exempel, är vi mer intresserade av att förmedla en process eller en metod och har sällan någon tidspress, vilket gör att andra möjligheter att presentera information är tillgängliga än när en person har lärt sig sin arbetsuppgift och kanske ska arbeta under tidspress i ett taktat flöde.

• Inlärningsfasen: Arbetets karaktär under en inlärningsfas kan handla om att lära helt nytt eller lära sig en ny variant på att utföra arbetsuppgiften. Vid inlärning måste operatören tänka lite extra och behöver fakta och tillräcklig information för att lära sig uppgiften och kunna utföra den effektivt och korrekt under en tid framöver. Här finns sällan någon tidspress och vi kan fokusera på att förmedla arbetssättet och processen, snarare än detaljer kring olika produktvarianter.
  
  
• Operativt arbete: Den operativa fasen inträffar när operatören är upplärd på sitt arbetsmoment och ingår i den ordinarie produktionskedjan. Det är det dagliga produktionsarbetet så som det är tänkt att utföras. Det är ofta tidspressat på något sätt och involverar kännedom om både process och produkt, vilket gör att monteringsinstruktionen måste vara korrekt och tidseffektiv att ta till sig.
  
  
• Disruptivt arbete: När något oväntat händer i produktionen inträffar den disruptiva fasen och den är ett avsteg från det operativa arbetet. Det kan handla om materialbrister, kvalitetsbrister, maskinhaverier eller vilken annan störning som helst som gör att vi måste lämna det operativa arbetet för att ta oss an en ny uppgift. Denna fas är inte i fokus här (Om den var det skulle den vara mer lik inlärningsfasen än den operativa fasen, då den också kan sägas vara utforskande).

Fokus i verktyget

Fokus i det här verktyget ligger främst på det operativa arbetet och delvis på inlärningsfasen. Det handlar om till exempel övervakning av maskiner, montering, små störningar, lära ut programmering, beställning av material, omställning eller underhåll.

Motivation

Tänk på att det kan bli problematiskt om det är för mycket information som presenteras för operatören. Risken finns att den som får så mycket stöd att uppgiften blir trivial inte kommer att känna sig kompetent, detsamma om det inte ges något stöd alls.  

Self-determination theory (SDT) är en teori om mänsklig motivation. Centralt är konceptet kring autonom självreglering (autonomous self-regulation), vilket inkluderar både yttre och inre motivation (Deci & Ryan, 2012). Inre motivation genereras av intresse och den primära belöningen är känslan av tillfredsställelse i att utforska och lära. Som kontrast till det påverkas den yttre motivationen snarare av stimuli och respons och beteendet påverkas av yttre belöningar.

Deci & Ryan (2000) menar att det finns tre basala psykologiska behov som får oss att må bra och det är  är autonomi/självständighet, kompetens och tillhörighet. 

Referenser

Deci, E.L.; Ryan, R.M. (2012) "Self-determination theory in health care and its relations to motivational interviewing: A few comments", The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, Vol. 9 Article 24, DOI: 10.1186/1479-5868-9-24

Ryan, R. M.; Deci, E. L. (2000) "Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being". American Psychologist. 55 (1): 68–78. doi:10.1037/0003-066X.55.1.68. hdl:20.500.12749/2107. PMID 11392867. S2CID 1887672.