Digitala verktyg baserade på AR och VR används allt oftare i industrin för att stötta operatörer. Men hur påverkar det arbetstagares kompetens och förståelse för de system de arbetar med? Högskolan i Skövde har beviljats 4,8 miljoner kronor för att ta fram en vägledning för hur de digitala verktygen bör användas i tillverkningsindustrin.

Digitala verktyg med tekniker som förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR) blir ett allt vanligare inslag inom industrin. Av forskarna benämns dessa verktyg som automatiserat kognitivt stöd (AKS). Verktygen används bland annat för att stötta operatörer inom tillverkningsindustrin under upplärning och rutinarbete. Men kunskapsläget är oklart. Samtidigt som AKS allmänt betraktas ha en rad positiva arbetsmiljöeffekter finns det också signaler på motsatt effekt.

Oklart kunskapsläge

För att reda ut detta har AFA försäkring beviljat Högskolan i Skövde 4,8 miljoner kronor till ett projekt för att ta fram en konkret och användbar vägledning för hur man ska utforma och använda dessa digitala verktyg inom industrin. 

Det är viktigt att vi ökar förståelsen för hur AKS påverkar arbetstagarens kognitiva arbetsmiljö innan dessa system rullas ut i stor skala på arbetsplatser i Sverige och runt om i världen.

Inom kognitionsvetenskaplig forskning är det väl känt att ökat stöd i många fall leder till försämrad inlärning. Mer tillgänglig information gör att vi inte litar lika mycket på vårt minne, vilket i förlängningen försämrar vår inlärning.

Risk att positiva effekter uteblir

En konsekvens av ökad användning av AKS skulle kunna vara att operatörerna lär sig arbetet sämre och blir mer beroende av det stöd som erbjuds för att kunna utföra arbetet. Detta kan i sin tur påverka operatörernas förståelse för sina arbetsuppgifter och försämra deras förmåga att lösa problem när något krånglar.

Det är dock oklart i vilken utsträckning resultaten från tidigare kognitionsvetenskaplig forskning stämmer för arbetsplatser inom industrin.

Idag saknas det kompetens om exakt hur de nya teknologierna påverkar den kognitiva arbetsmiljön, det kunskapsgapet ska forskningsprojektet bidra till att minska. Annars finns det en risk att de positiva effekterna uteblir eller till och med försämrar situationen om hjälpmedlen inte används på rätt sätt.

Digital handbok med riktlinjer

Det finns två huvudsakliga målgrupper för den vägledning eller digitala handbok som ska arbetas fram i projektet. En handbok som kommer bestå av designriktlinjer riktade till utvecklare av AKS.

En uppsättning riktlinjer kommer rikta sig mot en bredare målgrupp både inom och utanför industrin och komplettera existerande designriktlinjer till exempel gällande utformningen av AR-gränssnitt. En annan uppsättning riktlinjer utformas mer specifikt mot montering och kan ge mer konkret vägledning för utformningen av dessa typer av arbetsplatser.

Ska minska stress och underlätta inlärning

Riktlinjerna ska resultera i system som underlättar inlärning, minskar användarens behov av stöd och bidrar till känsla av delaktighet och användarinflytande för de medarbetare som använder systemen. Kognitiv belastning kommer även utgöra en faktor men här är inte målet att alltid bidra till minskad kognitiv belastning.

Målet är en arbetssituation som inte upplevs stressande men som samtidigt erbjuder visst mått av utmaning och möjligheter att lära sig nya saker.