Enkla skrivtips

Tips på enkla skrivregler

Talspråk

Talspråk är det språk du använder när du pratar, chattar eller sms:ar. Talspråket skiljer sig mycket åt från det mer formella skriftspråket. 

Se UR:s film om talspråk och skriftspråk (extern länk)

Tal – skrift

Dom – De/dem
Mej/dej/sej – Mig/dig/sig
Våran/vårat – Vår/vårt
Eran/erat – Er/ert
Nån/nåt/nåra – Någon/något/några
Sen – Sedan

Jobba – Arbeta
Kolla – Kontrollera
Fixa – Åtgärda

Tips

• Välj alltid den formella formen av ett ord i din text för att höja stilnivån.
• Skriv inte slang och egna förkortningar.

Språkkänsla

Vad är språkkänsla? Det är en känsla för hur språket bör låta. Det är inte alltid vi kan förklara i ord vad som låter fel när vi reagerar på något, det är vår intuition som talar om att något låter fel.

Språkkänslan byggs upp genom åren och övas upp genom att du talar, lyssnar och läser. Men känslan för språket är inte konstant – den behöver underhållas för att bevaras men också för att utvecklas.

En god språkkänsla gör dig säker på språket, till exempel på hur du ska använda ord i olika sammanhang. Ett stort ordförråd hjälper dig att förstå såväl vetenskapliga texter som din omvärld bättre och är också till stor hjälp när du ska skriva i akademiska och/eller professionella sammanhang.

Tips

• Läs dina texter högt och långsamt för dig själv. Då är det lättare att upptäcka språkfel, vad som behöver utvecklas, förtydligas eller tas bort.
• Läs skönlitteratur. Du får ett större ordförråd och lär dig hur en författare bygger en röd tråd genom en text och hur hen strukturerar den.

En komplett mening

En fullständig mening innehåller både subjekt (oftast ett substantiv) och predikat (verbet). Enstaka ord eller ensamma bisatser ska inte stå i en egen mening. Då blir det hackigt och meningsfragmenten står utan samband med varandra. Du ska därför undvika att skriva ofullständiga meningar i vetenskapliga texter men i till exempel skönlitterära texter kan det fungera. 

Exempel:

Varje intervju tog ungefär en halvtimme att genomföra. Var längre än väntat.

Skriv i stället:

Varje intervju tog ungefär en halvtimme att genomföra, vilket var längre än väntat.

Se UR:s film Skriv bättre - Huvudsatser och bisatser (extern länk)

I UR:s film om satsradning (extern länk) lär du dig undvika att skriva flera huvudsatser efter varandra i en mening.

Olika längd på meningar

Varvar du korta och långa meningar kommer texten att få en rytm som är behaglig för läsaren. Texten blir helt enkelt lättare att läsa.

Om du bara skriver långa meningar blir texten trög att läsa och det finns en risk att läsaren tappar bort sig.

Många korta meningar gör att texten i stället blir hackig – läsaren blir nästan andfådd.

Tips

• Använd olika meningslängd för att få fram ditt budskap. Vill du poängtera något extra mycket kan det få stå för sig själv i en kort och slagkraftig mening.
• Förklaringar och fördjupningar behöver oftast längre meningar.
• Det går lättare att bygga meningar om du anammar: en tanke – ett tema – en mening.

Ta bort onödiga småord

Dessa ord kan du stryka i din text:

• ju
• så (i de flesta fall)
• väl
• nog

De tillför inte något i texten, de är helt enkelt överflödiga. Småorden ger dessutom ett pratigt och lite slarvigt intryck. En del av dem kan också signalera osäkerhet.

Exempel:

Eftersom ju alla organisationer nog i stor utsträckning har skapat ett varumärke eller planerar att skapa ett, så kan det väl vara en fördel att använda employer branding.

Skriv i stället:

Eftersom alla organisationer i stor utsträckning har skapat ett varumärke eller planerar att skapa ett, kan det vara en fördel att använda employer branding.

Jag, vi, man

Du som skribent ska vara osynlig i texten. Redogör inte för dina egna åsikter eller tankar, såvida du inte har fått en sådan uppgift. Du som författare är inte det viktigaste, utan det du har kommit fram till. Därför ska du till exempel undvika orden:

• jag
• man
• vi

Problemet med dessa ord är att de är otydliga. Vem eller vilka syftar de på? Eftersom tydlighet är a och o i akademiska texter ska du undvika dem. Skriv hellre ut exakt vad du menar, även om det blir längre. Då är du tydlig och skapar inga missförstånd hos läsaren.

Se UR:s film Skriv bättre - Att skriva objektivt (extern länk)

Tips

1. För att undvika jag, vi och man kan du göra verben passiva med –s på slutet som i ”undersöktes” eller ”analyseras.”

Exempel:

Vi intervjuade fem personer.

Skriv i stället:

Fem personer intervjuades.

2. Du kan också formulera om meningen genom att till exempel börja meningen med ”Det finns …” och ”Det är …”

Exempel:

Jag ser främst två nackdelar med den valda metoden.

Skriv istället:

Det finns främst två nackdelar med den valda metoden.

De, dem

Det kan vara svårt att veta när du ska skriva ”de” respektive ”dem”. Det beror på att vi använder ”dom” i talspråket i stället för ”de” och ”dem”.

I de allra flesta fall kan du använda dig av följande knep:

Tips

• Byt ut ”dem” till ”mig” för att se om du har gjort rätt.
• Byt ut ”de” till ”jag” för att se om du har gjort rätt.

Exempel:

Dem förlorade spelet, så det är synd om de.
(Mig förlorade spelet, så det är synd om jag.)

Skriv i stället:

De förlorade spelet, så det är synd om dem.
(Jag förlorade spelet, så det är synd om mig.)

Detta för att...

Ett vanligt misstag är att börja en mening med: ”Detta för att…” Syftet med att inleda en mening på det sättet kan vara att förklara eller utveckla något som påstås i en föregående mening. Detta sätt att formulera sig gör att språket blir hackigt, att texten blir mindre tydlig och att det finns risk för syftningsfel.

Skriv i stället ihop meningarna med ett ord som binder samman texten, till exempel ”och”, ”eftersom”, ”eller”. Du kan också pröva att formulera om meningen.

Exempel:

Undersökningen gjordes i form av intervjuer. Detta för att de intervjuade skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter.

Skriv i stället:

Undersökningen gjordes i form av intervjuer så att/med syftet att/
de intervjuade skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter.

Exempel:

Det visade sig svårt att undersöka förhållandet mellan dålig arbetsmiljö och människors användande av multimedia. Detta för att det tar lång tid att mäta multimedias påverkan.

Skriv i stället:

Det visade sig svårt att undersöka förhållandet mellan dålig arbetsmiljö och människors användande av multimedia eftersom/då/ det tar lång tid att mäta multimedias påverkan.

Exempel:

Metod X kan anses vara ett praktiskt sätt att undersöka Y. Detta för att undvika risken att Z skulle kunna påverka resultatet.

Skriv i stället:

Metod X kan anses vara ett praktiskt sätt att undersöka Y. På så sätt elimineras risken att Z skulle kunna påverka resultatet.

Särskrivningar

Problemet med särskrivningar är att de skapar missförstånd och gör texten svår att förstå.

Exempel:

Sjuk sköterska
Rök fritt
Ingen vidare utbildning
Lång varig erfarenhet

Se UR:s film om särskrivningar (extern länk).

Tips

• Läs ordet högt och långsamt, uttalas ordet som ett ord ska du också skriva det som ett enda ord.
• Slå upp ordet i Svenska Akademins ordlista över svenska språket (SAOL) (extern länk) eller ladda ned SAOL-appen för att se om ordet du är osäker på är ett eller två ord.

Förkortningar

Använd förkortningar sparsamt eftersom de ofta skapar missförstånd. Det är inte givet att den förkortning som du anser är vedertagen är det för någon annan.
Men det finns undantag:

• När utrymmet är begränsat och du behöver fatta dig kort, som i tabeller, noter och inom parenteser, fungerar förkortningar.
• När du nämner till exempel en organisation eller en myndighet första gången skriver du ut det fullständiga namnet och därefter förkortningen inom parantes. I fortsättningen kan du hålla dig till förkortningen.

Exempel:

Världshälsoorganisationen (WHO) har 194 medlemsländer. WHO har sitt huvudkontor i Genève.

Siffror

Undvik för många siffror i en mening

Det blir väldigt svårläst, dela hellre upp på flera meningar.

Tal

Tal upp till tolv skrivs generellt med bokstäver. Tal över tolv skrivs oftast med siffror.

Blanda inte siffror och bokstäver vid uppräkning

Sifferuppgifter för likartade begrepp i samma mening bör skrivas på samma sätt, till exempel i uppräkningar.

Exempel:

Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman med 9 underteman.

Skriv i stället:

Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman med nio underteman.

Bestämd/obestämd form

Bestämdhet är en viktig del av den svenska grammatiken. Svenskan har dock ett ovanligt invecklat sätt att markera bestämdhet på. I denna text kommer du att lära dig när du ska använda de olika formerna.

Obestämd och bestämd form: singular

Ett substantiv i singular kan stå i obestämd eller bestämd form.

Vi kan ta ordet bok som exempel. Menar du inte någon särskild bok utan vilken som helst, så använder du obestämd form: bok. Första gången du berättar om boken använder du också obestämd form. Anledningen är att boken inte blivit presenterad inför läsaren ännu.

Menar du däremot en särskild bok, just den boken, så använder du bestämd form: boken. För att du ska kunna använda bestämd form krävs det också att läsaren känner till denna speciella bok, att den blivit presenterad tidigare.

Obestämd form singular

• flicka
• bok
• äpple
• hus

Bestämd form singular

• flickan
• boken
• äpplet
• huset

Orden en och ett kan sättas före den obestämda formen. En och ett kallas då för den obestämda artikeln.

• En flicka
• En bok
• Ett äpple
• Ett hus

Orden den och det kan sättas före den bestämda formen, särskilt när det står ett adjektiv före substantivet. Den och det kallas då för den bestämda fristående artikeln.

• Den roliga flickan
• Den tjocka boken
• Det gröna äpplet
• Det vackra huset

Obestämd och bestämd form: plural

Ett substantiv i plural kan stå i obestämd eller bestämd form. Vi kan ta sjuksköterskor som exempel. Menar du sjuksköterskor, vilka som helst, använder du obestämd form.

Menar du flera bestämda sjuksköterskor, just de sjuksköterskorna, använder du bestämd form.

Obestämd form plural

• sjuksköterskor
• hästar
• kort

Ordet flera kan sättas framför den obestämda formen.

• Flera sjuksköterskor
• Flera hästar
• Flera kort

Bestämd form plural

• Sjuksköterskorna
• Hästarna
• korten

Ändelserna -na och -en kallas för den bestämda slutartikeln.

Ordet de sätts oftast före ett adjektiv som står före ett substantiv i bestämd form.

Exempel:

• De bruna hästarna

Ordet de kallas då för den bestämda fristående artikeln.