Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Granska och värdera publikationer

      När du läser texter, både vetenskapligt material och övriga texter, är det viktigt att du reflekterar över innehållet och gör en bedömning av källans kvalitet.

      För att bedöma en källas relevans och kvalitet finns det flera olika saker att hålla utkik efter och ställa frågor kring. Det kan exempelvis vara att kontrollera att artiklar i en tidskrift har genomgått peer review och att dokumentet följer en viss disposition. Det är även bra att reflektera kring syftet med texten du läser, var du sökt fram eller hittat dokumentet, författarens bakgrund, hur språket är med mera.

      Vetenskaplig information

      Vetenskaplig information kännetecknas bland annat av att den publiceras i vetenskapliga publikationer av forskare inom olika ämnesområden. Olika typer av vetenskapliga publikationer är exempelvis artiklar, konferenspapers och avhandlingar.

      Du kan även behöva använda dig av andra typer av källor i dina studier, exempelvis information från myndigheter och organisationer.

      Desinformation och missinformation

      Desinformation är osann information som medvetet sprids med syfte att påverka och vilseleda mottagaren. Med missinformation menas information som är felaktig eller falsk, men där avsändaren inte är medveten om det.

      Läs mer om desinformation och missinformation på Högskolan i Borås webbplats.

      Du kan även läsa om desinformation och missinformation på The American Psychological Associations (APA) webbplats.

      Propaganda

      Propaganda är information som sprids till individer och grupper med syfte att få dem att tänka och agera på det sätt avsändaren önskar. Propaganda är ett neutralt begrepp, det kan vara både positivt och negativt, men förknippas ofta med desinformation.

      Myndigheten för psykologiskt försvars temasidor kan du läsa mer om propaganda, källkritik och yttrandefrihet.

      Myndigheten för psykologiskt försvar står också bakom webbplatsen Bli inte lurad där du kan läsa mer om hur du kan öka din motståndskraft mot desinformation, missinformation och propaganda.

      Kritiskt förhållningssätt

      För att skilja på olika typer av information bör du ha ett kritiskt förhållningssätt. När det gäller vetenskapliga publikationer och andra källor du behöver i dina studier är det viktigt att lära sig att skilja mellan olika publikationstyper och hur du kan granska och värdera det material du tar del av.

      Vetenskapliga tidskrifter där vetenskapliga artiklar publiceras har tydliga riktlinjer för vilken forskning som publiceras och hur insända manuskript expertgranskas. Det kallas peer review eller refereegranskning. I databasen Ulrichsweb (extern länk) går det att söka fram tidskrifter och kontrollera om peer review tillämpas. Granskningsförfarandet brukar även framgå på tidskrifters webbplatser.

      Liknande krav ställs på forskningspublikationer av annat slag, så som doktorsavhandlingar och vissa konferensbidrag. Konferensers webbplatser kan ge besked om vilka bidrag som har genomgått granskning.

      I många databaser går det att begränsa sökningen till material ur publikationer som genomgått peer review. Tänk dock på att även om publikationen har ett granskningsförfarande granskas bara de vetenskapliga artiklarna. En vetenskaplig tidskrift innehåller olika typer av material, till exempel material av typen letter och editorial och dessa granskas inte med peer review.

      Inom många forskningsområden är det vanligt att vetenskapliga dokument har en IMRaD-struktur, vilket betyder att de omfattar introduktion, metod, resultat och diskussion (IMRaD). Det återspeglas ofta i disposition och rubriksättning. Inom vissa ämnesområden står "a" i IMRaD för analys. Inom många ämnesområden tillkommer också ett teoriavsnitt. De flesta studier innehåller också ett abstract samt en referensförteckning.

      Abstract

      Vetenskapliga artiklar innehåller ofta ett abstract, en sammanfattning av artikelns innehåll, i början av artikeln.

      Introduktion

      I introduktionen ska ämnet presenteras på ett tydligt sätt. I anslutning till denna ges ofta begreppsdefinitioner och en grund till problemställningar utifrån tidigare forskning. Eventuella teorier som ligger till grund för avgränsningar och perspektiv kan också presenteras. I introduktionen anges syftet som berättar vilken typ av slutsatser som studien förväntas resultera i, ofta åtföljt av en eller flera specifika frågeställningar.

      Metod

      I metodavsnittet motiveras och redovisas de tillvägagångssätt som används för datainsamling. Detta görs vare sig studien bygger på någon form av empiriskt material (som intervjuer, enkätsvar, observationer, mätningar) eller redovisar en systematisk genomgång av tidigare publicerad forskning. Om arbetet är en systematisk litteraturstudie bör det finnas en redovisning av hur informationssökningen gått till.

      Resultat

      Resultatet av studien redovisas utifrån det tillvägagångssätt som presenterats i metodavsnittet. Resultatet utgör grunden för svaret på den eller de frågor som ställs i arbetet. Beroende på typen av undersökning kan resultatdelen exempelvis innehålla tabeller, diagram, bilder eller intervjucitat.

      Diskussion

      Diskussionen leder fram till slutsatser utifrån studiens resultat.

      Referenser och bilagor

      Genomgående i ett akademiskt arbete finns tydliga hänvisningar till alla källor som använts. Alla källor som refereras i texten ska anges i en referenslista i slutet av arbetet. Allra sist läggs vanligtvis eventuella bilagor.

      En primärkälla kan vara exempelvis en originalartikel i en vetenskaplig tidskrift, ett konferensbidrag, en forskningsrapport eller en avhandling. I en originalartikel presenteras forskningsresultat offentligt för första gången. Hänvisa allra helst till primärkällan när du refererar till forskningsresultat.

      Kursböcker är ofta inte primärkällor utan sekundärkällor där forskning återges. Även populärvetenskapliga framställningar är sekundärkällor. Sekundärkällor bygger på primärkällor och innehåller tolkningar och sammanfattningar av dessa. Ett exempel på en vetenskaplig sekundärkälla är översiktsartiklar (review articles).

      För att få bättre kunskap om det material du läser kan det vara bra att undersöka författaren närmare.

      • Vem eller vilka har utfört studien eller skrivit boken?
      • Hur ser författarens bakgrund ut, har personen anknytning till någon institution eller organisation, så kallad affiliering?
      • Vilka värderingar och syften har institutionen eller organisationen som författaren tillhör?
      • Vad har personen skrivit tidigare inom området?
      • Vilken är personens kompetens inom det området artikeln behandlar?

      I exempelvis databaserna Scopus och Web of Science går det att söka fram publikationer och få fram information om författarnas affiliering och tidigare vetenskapliga utgivning. Det går även att hitta information om vad en forskare publicerat i Google Scholar och på webbsidan för ORCiD.

      H-index

      Ett H-index är ett mått på hur mycket en forskare citerats i relation till hur många publikationer forskaren skrivit. Ett H-index för en forskare varierar beroende på vilken källa som använts (exempelvis Web of Science, Scopus eller Google Scholar) för att få fram H-indexet, vilket i sin tur beror på att underlaget ser olika ut i olika databaser. Det är inte att rekommendera att jämföra olika personers H-index med varandra då H-index beror på exempelvis hur länge en forskare varit verksam och vilket ämnesområde forskaren är verksam inom. Det går därför heller inte att säga vad som är ett högt eller bra H-index.

      Innehållet i publikationer

      Allmänna frågor som du kan reflektera över för innehåll i dokument och publikationer:

      • Vilket är syftet med dokumentet?
      • Är innehållet faktamässigt eller opinionsskapande?
      • Är författarens synvinkel objektiv och opartisk?
      • Redovisas andra källor på ett tydligt och konsekvent sätt?
      • Är språket sakligt och korrekt?
      • Har arbetet en tydlig disposition?
      • Vilka är målgruppen?

      Frågor att fundera kring för innehåll i vetenskapliga publikationer:

      • Framgår det hur studien är genomförd?
      • Är resultaten och slutsatserna rimliga?
      • Framstår något som kontroversiellt?
      • Är studien beställd av någon som har intresse av vilket resultat som visas upp?

      Tid

      Vissa ämnesområden, inom till exempel naturvetenskap och informationsteknologi, ställer ofta högre krav på att källan är förhållandevis färsk. Andra områden, inom till exempel humaniora, kan använda källor av äldre datum. Tänk på att tiden mellan att en forskare har gjort en studie tills dess att den publiceras kan vara lång, i vissa fall flera år.

      • När publicerades dokumentet, är det tillräckligt aktuellt?
      • Är metoden fortfarande aktuell?
      • Har det hänt mycket på området sedan studien gjordes?

      Utgivare

      En utgivare kan vara exempelvis ett förlag, en organisation eller en myndighet.

      • Vilket förlag har gett ut tidskriften/boken?
      • Är förlaget specialiserat på att ge ut vetenskapligt material?

      De nordiska listorna kan användas för att kontrollera vetenskapligheten hos en publiceringskanal, exempelvis en tidskrift, konferens eller förlag. Tänk på att du också måste granska och värdera exempelvis själva artikeln eller konferensbidraget, även om tidskriften eller konferensen finns med på någon eller flera av listorna.

      Det finns tidskrifter och konferenser som är mindre seriösa än andra. Högskolan i Borås har tagit fram en vägledning för bedömning av tveksamma tidskrifter och konferenser:

      Källa till informationen

      • Var är dokumentet hämtat ifrån?
      • Vilka databaser eller sökmotorer har du använt?
      • Är det vetenskapligt innehåll i databaserna?
      • Hur rankas träfflistan, vilka träffar kommer först?

      Indexering av tidskrifter

      Finns tidskriften med, är den indexerad, i någon databas? I databasen Ulrichsweb (extern länk) kan du söka fram tidskrifter och bland annat se i vilka databaser de indexeras.

      Impact factor

      I databasen Web of Science finns måttet Impact factor, som bygger på hur mycket en tidskrifts artiklar har citerats under en specifik period. Resultatet presenteras i rankningslistor utifrån ämnesområde. Listorna delas upp i kvartiler (fjärdedelar), där en tidskrift beroende på dess genomslagskraft kan hamna i första, andra, tredje eller fjärde kvartilen. De högst rankade återfinns i första kvartilen.

      Tänk på att det inte går att jämföra impact factorer mellan tidskrifter inom olika ämnesområden då ämnesområden har olika citeringstraditioner. Impact factor säger heller inget om kvaliteten på en enskild artikel, varje artikel bör granskas fristående.

      I Scopus finns ett liknande mått, SCImago Journal Rank indicator (SJR).

      Citeringar

      I databaserna Scopus och Web of Science går det att se vilka citeringar en artikel har. En citering visar att andra har uppmärksammat en viss publikation. En publikation kan uppmärksammas av flera olika anledningar. En anledning kan vara att visa på en publikations kvalitet, en annan anledning kan vara för att diskutera brister i kvaliteten. Den kan också göras för att visa på kännedom om en studie, eller av andra anledningar.

      Forskningsfinansiering (funding)

      Vem eller vilka har finansierat studien som redovisas? Är det med offentliga medel, från till exempel The Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), Swedish Knowledge Foundation (KK-stiftelsen) eller Region Västra Götaland? Eller är det med privata medel, från till exempel något företag eller organisation? Kan den eller de som finansierat studien tänkas påverka vilka resultat som forskarna väljer att lyfta fram? Finns det några ideologiska motiv och/eller ekonomiska intressen som kan påverka?

      Etiska frågor vid bedömning

      All vetenskaplig publicering ställer stora krav på öppenhet och hederlighet. Särskilda etiska krav tillkommer när forskningen omfattar människor och djur. Därför finns etiska riktlinjer och kommittéer för vissa forskningsområden. Nedan finns länkar till några av de viktigaste. Dessa kan vara till hjälp vid reflektion kring etiska överväganden vid bedömning av artiklar och andra forskningspublikationer.

      Biblioteket – öppettider och kontakt

      Ändrade öppettider

      6 juni 2024

      6 juni 2024

      Nationaldagen torsdag 6 juni

      Stängt

      Midsommarafton fredag 21 juni

      Stängt

      Sommaröppettider 7 juni–18 augusti

      7 juni 2024

      18 augusti 2024

      Måndag–fredag

      10–14

      Lördag–söndag

      Stängt

      Under sommaren har biblioteket inte meröppet och chatten är stängd.

      Ordinarie öppettider

      Måndag–torsdag

      8–21 (passerkort krävs 8-10, 18-21)

      Fredag

      8–18 (passerkort krävs 8-10)

      Lördag

      10–16

      Söndag

      Stängt

      Ordinarie tider informationsdisk och telefon

      Måndag-fredag

      10-18

      Lördag

      10-16

      Söndag

      Stängt

      Publicerad: 2020-01-20
      Senast ändrad: 2020-06-24
      Sidansvarig: webmaster@his.se