Granska och värdera material
-
Peer review och granskning
Peer review
Vetenskapliga tidskrifter har tydliga riktlinjer för vilken forskning som publiceras och hur insända manuskript expertgranskas. Det kallas peer review eller referee-granskning. I databasen Ulrichsweb går det att söka fram vilka tidskrifter som har referee-granskning. Granskningsförfarandet brukar även framgå på tidskrifters webbplatser.
Liknande krav ställs på forskningspublikationer av annat slag, så som doktorsavhandlingar och vissa konferensbidrag. Konferensers webbplatser kan ge besked om vilka bidrag som har genomgått granskning.
I många databaser går det att begränsa sökningen till material ur publikationer som genomgått peer review. Tänk dock på att även om publikationen har ett granskningsförfarande kan vissa delar vara ogranskade, till exempel material av typen letter eller editorial.
Nordiska listorna
De nordiska listorna kan användas för att kontrollera vetenskapligheten hos en publiceringskanal, exempelvis en tidskrift, konferens eller förlag. Listorna bygger på bedömningar gjorda av expertgrupper. Finns en publiceringskanal med i listorna på nivå 1 eller högre ska publiceringskanalen hålla en viss vetenskaplig kvalitet. Observera dock att du också måste granska och värdera exempelvis själva artikeln eller konferensbidraget, även om tidskriften eller konferensen finns med på någon eller flera av listorna.
- Norska listan (extern länk) (tidskrifter, serier, förlag)
- Finska listan (extern länk) (tidskrifter, serier, förlag, konferenser)
Tveksamma tidskrifter och konferenser
Högskolan i Borås har tagit fram en guide för bedömning av tidskrifter och konferenser.
-
Struktur i vetenskapliga dokument - IMRaD
Inom många forskningsområden är det vanligt att vetenskapliga dokument har en IMRaD-struktur, vilket betyder att de omfattar introduktion, metod, resultat och diskussion (IMRaD). Detta återspeglas i disposition och rubriksättning.
Introduktion
I introduktionen ska ämnet presenteras på ett tydligt sätt. I anslutning till denna ges ofta begreppsdefinitioner och en grund till problemställningar utifrån tidigare forskning. Eventuella teorier som ligger till grund för avgränsningar och perspektiv kan också presenteras. I introduktionen anges syftet som berättar vilken typ av slutsatser som studien förväntas resultera i, ofta åtföljt av en eller flera specifika frågeställningar.
Metod
I metodavsnittet motiveras och redovisas de tillvägagångssätt som används för datainsamling. Detta görs vare sig studien bygger på någon form av empiriskt material (som intervjuer, enkätsvar, observationer, mätningar) eller redovisar en systematisk genomgång av tidigare publicerad forskning. Om arbetet är en systematisk litteraturstudie bör det finnas en redovisning av hur informationssökningen gått till.
Resultat
Resultatet av studien redovisas utifrån det tillvägagångssätt som presenterats i metodavsnittet. Resultatet utgör grunden för svaret på den eller de frågor som ställs i arbetet. Beroende på typen av undersökning kan resultatdelen exempelvis innehålla tabeller, diagram, bilder eller intervjucitat.
Diskussion
Diskussionen leder fram till slutsatser utifrån studiens resultat.
Referenser och bilagor
Genomgående i ett akademiskt arbete finns tydliga hänvisningar till alla källor som använts. Alla källor som refereras i texten ska anges i en referenslista i slutet av arbetet. Allra sist läggs vanligtvis eventuella bilagor.
-
Primärkällor och sekundärkällor
En primärkälla kan vara exempelvis en originalartikel i en vetenskaplig tidskrift, ett konferensbidrag, forskningsrapport eller en avhandling. I en originalartikel presenteras forskningsresultat offentligt för första gången. Hänvisa allra helst till primärkällan när du refererar till forskningsresultat. Kursböcker är ofta inte primärkällor utan sekundärkällor där forskning återges. Även populärvetenskapliga framställningar är sekundärkällor.
-
Källkritik
När du läser texter är det viktigt att du reflekterar över innehållet och bakgrunden för dokumentet. Nedan finns exempel på frågor du kan ställa dig för att vara källkritisk.
Informationskälla
Var är dokumentet hämtat ifrån? Vilka databaser eller sökmotorer har använts? Är det vetenskapligt innehåll i databaserna? Hur rankas träfflistan, vilka träffar kommer först?
Utgivning
Vilket förlag har gett ut tidskriften/boken? Är tidskriften indexerad i någon databas?
Författare
Vem har utfört studien eller skrivit boken? Hur ser författarens bakgrund ut, har personen anknytning till någon institution eller organisation? Vilka värderingar och syften har institutionen eller organisationen? Har personen skrivit tidigare inom området?
Innehåll
Vilket är syftet med dokumentet? Är innehållet faktamässigt eller opinionsskapande? Är författarens synvinkel objektiv och opartisk? Redovisas andra källor på ett tydligt och konsekvent sätt? Är språket sakligt och korrekt? Har arbetet en tydlig disposition?
Framgår det hur studien är genomförd? Är resultaten och slutsatserna rimliga? Framstår något som kontroversiellt? Är studien beställd av någon som har intresse av vilket resultat som visas upp?
Tid
När publicerades dokumentet, är det tillräckligt aktuellt? Vissa ämnesområden, till exempel inom naturvetenskaperna, ställer högre krav på att källan är förhållandevis färsk, medan en del områden inom till exempel humaniora kan använda källor av äldre datum.
Forskningsfinansiär (funding)
Vem eller vilka har finansierat studien som redovisas? Är det med offentliga medel, från till exempel The Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), Swedish Knowledge Foundation (KK-stiftelsen) eller Region Västra Götaland? Eller är det med privata medel, från till exempel något företag eller organisation? Kan den eller de som finansierat studien tänkas påverka vilka resultat som forskarna väljer att lyfta fram? Och finns det några ideologiska motiv och/eller ekonomiska intressen som kan påverka?
Mer information om källkritik
-
Fakta från andra källor
Fakta som du kan behöva återge är inte alltid resultatet av vetenskapliga undersökningar. Även fakta som inte är forskningsresultat bör dock värderas med avseende på trovärdighet och användbarhet. Ställ källkritiska frågor om dokumentet för att bedöma relevansen.
Ett exempel är White paper (länk till White Paper References - American Psychological Association (APA)).
-
Mer information: Är artikeln vetenskaplig?
-
Reflektion kring etiska frågeställningar vid bedömning av forskningspublikationer
Forskningspublikationer och etik
All vetenskaplig publicering ställer stora krav på öppenhet och hederlighet.
Särskilda etiska krav tillkommer när forskningen omfattar människor och djur. Därför finns etiska riktlinjer och kommittéer för vissa forskningsområden. Nedan finns länkar till några av de viktigaste. Dessa kan vara till hjälp vid reflektion kring etiska överväganden vid bedömning av artiklar och andra forskningspublikationer.
-
Vetenskapliga artiklar
När du söker kommer du att få träff på olika typer av dokument. Du hittar vetenskapliga artiklar och icke-vetenskapliga dokument samt kanske även vetenskapliga dokument i olika stadier av publiceringsprocessen. Ibland kan olika tidskrifter använda olika namn på samma typ av material. Är du osäker, kontrollera på tidskriftens webbsida vad som gäller. Du kan också kontakta biblioteket eller din lärare för att få mer information.
Originalartiklar (original articles, research articles, empirical articles, research papers) är empiriska studier och redovisar resultatet av ny forskning för första gången.
Översiktsartiklar (review articles) redovisar inte resultatet av en egen studie. En översiktsartikel beskriver, analyserar, summerar och utvärderar publicerad forskning inom ett avgränsat ämnesområde. Det finns olika typer av översiktsartiklar med varierande grad av systematisk sökning, till exempel literature review, systematic review, scoping review, meta synthesis eller meta analysis. En systematisk litteraturöversikt (systematic review) är en heltäckande översikt som baseras på ett noggrant formulerat protokoll.
Det finns också teoretiska artiklar (theoretical articles) som diskuterar och utvecklar ett ämnes teorier. Dessa är dock inte lika vanligt förekommande som originalartiklar respektive översiktsartiklar.
Artiklar i olika stadier i publiceringsprocessen
Olika versioner av artiklar förekommer som ett resultat av att de kan tillgängliggöras online under olika tidpunkter i publiceringsprocessen. Här finns det flera olika beteckningar beroende på var i processen en artikel befinner sig.
Preprint är artiklar som ännu inte genomgått peer review (granskning av ämnesexperter). Använd inte dessa artiklar utan att först stämma av med din lärare. En annan benämning är author original manuscript.
Postprint är artiklar som genomgått peer review, men som inte alltid har fått sin grafiska formgivning. Ibland kan de ha beteckningar som author manuscript, accepted article eller accelerated article preview.
Artiklar som genomgått peer review, fått sin grafiska formgivning och är publicerade på webben men där man ännu inte bestämt vilket nummer av tidskriften de ska publiceras i kan till exempel kallas published ahead of print, earlycite article, article in progress, article in press, online ahead of print, early view och online first.
-
Populärvetenskapliga och vetenskapliga källor
-
Grå litteratur
Grå litteratur är litteratur som inte ges ut av kommersiella förlag och kan vara av flera olika typer. Viktigt att notera är att grå litteratur kan ha varierande grad av vetenskaplighet, från avhandlingar till nyhetsbrev.
Vetenskaplig litteratur och grå litteratur utesluter därmed inte varandra, men det är alltid viktigt att vara källkritisk. Mycket av den grå litteraturen är inte vetenskaplig, som till exempel rapporter från myndigheter, organisationer och företag. Du kan ofta använda den i exempelvis din inledning och bakgrund, men det är viktigt att du skiljer mellan vad som är vetenskaplig litteratur och vad som inte är det.
För mer information se Karolinska Institutets webbsida om grå litteratur.