Söktips och sökstrategier

Använd LibSearch (extern länk) för att leta reda på en bok. Skriv in ord ur titeln och/eller författare i sökrutan. Finns boken tillgänglig syns det vid Hylla var i biblioteket boken är placerad.

Om en bok har en eller flera redaktörer eller fler än tre författare är bokens titel huvuduppslag, det vill säga det som boken ställs upp efter i hyllan. Om boken är utlånad går den att reservera genom att logga in på ditt bibliotekskonto (extern länk) eller kontakta biblioteket.

Är boken kurslitteratur står den i hyllan för kurslitteratur. Kurslitteratur kan du inte låna hem utan den kan endast läsas på plats i biblioteket. Mer information om kurslitteratur.

Finns inte boken på Högskolebiblioteket i Skövde, pröva att söka fram den i LIBRIS (extern länk) som är en gemensam bibliotekskatalog för svenska bibliotek. I de flesta fall går böcker som hittas i LIBRIS att fjärrlåna, då beställs boken och skickas till Högskolebiblioteket i Skövde. Det går också att lämna förslag på böcker för biblioteket att köpa in.

För att läsa e-böcker, logga in med samma inloggningsuppgifter som gäller för exempelvis studentmejlen eller Canvas. 

Sök på artikeltiteln i LibSearch (extern länk). Har biblioteket en prenumeration på tidskriften kommer du åt artikeln.

Du kan också söka fram tidskriften i bibliotekets tidskriftslista (extern länk). Sök på hela tidskriftsnamnet (inte artikeltiteln) eller ISSN och leta dig sedan vidare till rätt år, volym och nummer på tidskriftens webbplats. 

Vissa tidskrifter finns i tryckt form i biblioteket, detta framgår i tidskriftslistan. Du kan inte låna hem tryckta tidskrifter. Det går däremot bra att kopiera artiklar från dem.

LibSearch 

I LibSearch på bibliotekets startsida söker du i de flesta av bibliotekets databaser samtidigt. Det kan därför vara ett bra ställe att börja söka om du är osäker på vad du letar efter. 

Databaslistan

Om du vet vad det är för typ av material du letar efter, exempelvis vetenskapliga artiklar inom ett specifikt ämne, använd bibliotekets databaslista. I databaslistan kan du filtrera fram relevanta databaser utifrån ämne och typ av material, exempelvis vetenskapliga artiklar.

Google Scholar

Om du väljer att använda dig av Google eller Google Scholar (extern länk) behöver du vara uppmärksam på att det ställer stora krav att kunna bedöma material du hittar i fråga om vetenskaplig kvalitet och typ av material. I Google Scholar hittar du många olika typer av material, allt från studentuppsatser till vetenskapliga artiklar. Du behöver därmed kunna avgöra vad som är vad.

För att hitta bra sökord, utgå från din frågeställning eller uppgift och identifiera centrala begrepp.

Tänk på följande:

• Översätt dina begrepp till engelska
• Finns det synonymer?
• Finns det förkortningar?
• Finns det snävare eller mer generella begrepp?
• Engelsk respektive amerikansk stavning?

Ett av de bästa sätten att få fram relevanta sökord är att testsöka med dem i olika databaser. Får du relevanta träffar i träfflistan? Undersök i så fall vilka ämnesord/descriptors dessa artiklar är taggade med. Alla databaser taggar dock inte sitt material eller samlar dessa taggar i ämnesordlistor, så kallade tesaurer.

Identifiera nyckelord (film 02:14) från Malmö universitetsbibliotek (play.mau.se)

Synonymer och relaterade ord (film 03:14) från Malmö universitetsbibliotek (play.mau.se)

Det finns några grundläggande sökstrategier som är bra att känna till och som fungerar i de flesta databaser.

Trunkering

Trunkering är en sökteknik som ökar antalet träffar och gör så att du söker på olika ändelser av ett ord genom att sätta en asterisk efter ordstammen. Vissa databaser använder andra tecken än en asterisk för trunkering, om du är osäker kan du titta i databasens hjälptexter.

Exempel på trunkering med asterisk: learn* . Detta ger träff på till exempel learning, learner, learners och så vidare.

Sökteknik: Få fler träffar med trunkering (film 01:12) från Örebro universitet (youtube.com)

Frassökning

Frassökning ger dig färre, men oftast mer relevanta träffar. Vid frassökning söker du och får träff på en viss ordföljd och inte orden var för sig långt ifrån varandra i texten.

Exempel på frassökning: "public health".

Tänk på att sammansatta ord på svenska ofta särskrivs på engelska, exempelvis folkhälsa och dess engelska motsvarighet public health. 

Sökteknik: frassökning (film 01:09) från Örebro universitet (youtube.com)

Söka med boolesk logik

De booleska operatorerna AND, OR och NOT är användbara när du vill kombinera olika sökord eller begrepp. I vissa svenska databaser kan operatorerna OCH, ELLER och INTE användas.

Boolesk logik: AND

AND används för att kombinera två eller flera sökord. I många databaser är AND standard, om du inte skriver in någon operator söker databasen med AND mellan sökorden. Desto fler sökord med AND emellan, desto färre träffar får du.

Exempel på sökning med AND: 
child AND diabetes

Boolesk logik: OR

OR mellan sökord ger träffar där båda eller endast ett av orden förekommer. Söker du med OR, ökar antalet träffar. OR- operator är användbar då du söker med olika synonymer. 

Exempel på sökning med OR:
student OR pupil

Boolesk logik: NOT

NOT utesluter träffar ur sökresultatet. Du skriver då NOT före ordet du inte vill ska finnas i sökresultatet.

Det finns undantag för hur de booleska operatorerna fungerar, exempelvis används AND NOT i Scopus istället för NOT. I databasernas hjälptexter kan du läsa mer om hur booleska operatorer används i respektive databas.

Exempel på sökning med NOT: 
cats NOT dogs.

Kombinera olika booleska operatorer

När olika operatorer kombineras är det viktigt att tänka på i vilken ordning de ska gälla. Detta kan ofta styras med hjälp av parenteser. 

Exempel på sökning som kombinerar AND och OR:
diabetes AND (children OR adolescents OR teenagers)

Ett tips är att skriva de booleska operatorerna med versaler för ökad tydlighet och läsbarhet. 

Boolesk logik – kombination av ord (film 02:09) av Örebro universitetsbibliotek (youtube.com) 

Att använda sökord i databaser (film 03:21) av Malmö universitets bibliotek (play.mau.se)

Olika sökstrategier ger olika resultat. För litteraturstudier, som strävar efter att hitta allt material inom ett område, är blocksökning den mest relevanta sökstrategin. Om du däremot vill snäva in och söka mer preciserat kan ämnesordssökning, fältsökning, kedjesökning eller citeringssökning vara en mer relevant sökstrategi.

Blocksökning

Blocksökning är en sökmetod som är bra att använda när du behöver söka strukturerat och uttömmande.

Börja med att testsöka i ett par databaser för att hitta relevanta sökord. Du kan hitta sökord genom att studera artiklarna i dina träfflistor. Vilka ämnesord (kallas till exempel subject headings, subject terms eller MeSH terms) har de? Vilka viktiga ord finns i artiklarnas titlar och abstract? Fundera även över synonymer till de ord du hittar.

Exempel på sökfråga: Tonåringars erfarenheter av att leva med diabetes. Sökord skulle kunna vara: teenagers, adolescents, youth, experiences, views, perceptions, quality of life, diabetes mellitus, type 1, diabetes type 1, type 1 diabetes.

Gruppera de sökord du hittat i olika teman/sökblock. Sök på ett ord i taget, använd dig av sökteknik. Använd dig sedan av databasernas funktioner för att se sökhistoriken och sök på alla ord i samma sökblock med OR emellan.

När du kombinerat ihop alla ord med OR i varje sökblock slår du ihop sökblocken med AND emellan.

teenager* OR adolescent* OR youth
AND
experiences* OR view* OR perception* OR "quality of life"
AND
"diabetes mellitus, type 1" OR diabetes type 1 OR type 1 diabetes

Du kan sedan filtrera träfflistan på till exempel peer review, årtal och språk. Alla filter finns inte i alla databaser. Spara din sökhistorik för att vid behov kunna redovisa hur du sökt.

Exempel på blocksökning, hur den struktureras och kan se ut (Lunds Universitet).

Filmer om blocksökning på Lunds Universitets webbplats.

Skapa sökblock (film 02:23) Karolinska Institutet (play.ki.se)

Fältsökning

Ett sätt att precisera din sökning är att bara söka i vissa av artikelpostens fält, så kallad fältsökning.

En artikelpost innehåller den samlade informationen om materialet i databasen inlagt i olika fält. Om du söker efter en viss författare kan du välja att precisera din sökning genom att bara söka i författarfältet.

Ett vanligt sätt att öka relevansen på träffarna är att bara söka i titelfältet. Då titeln ska tala om vad artikeln handlar om, innebär det ofta att artikeln har en hög relevans om ditt sökord förekommer i densamma.

Fältsökning (film 01:36) av Linnéuniversitetets universitetsbibliotek (youtube.com)

Ämnesordssökning

Ämnesordssökning är en snäv sökning med hög relevans. Du söker då med speciella ord, så kallade ämnesord, i ämnesordsfältet i artikelposten. Ämnesorden hämtar du från en speciell lista i databasen, en så kallad thesaurus.

Ämnesord (subject headings, descriptors) är ord som databasleverantören valt ut för att beskriva innehållet i en artikel. De som taggar artiklarna får inte fritt välja ord utan orden måste väljas från speciell lista i databasen. Det gör att samma ord konsekvent används för att beskriva samma sak. När du sedan gör en ämnesordssökning med ordet får du upp alla artiklar om fenomenet, eftersom samtliga artiklar blivit taggade med samma ord.

Du kan också använda ord från thesaurus för att göra en fritextsökning, det vill säga söka i valfria fält i artikelposten, exempelvis titel och abstract. Du gör då en mer omfattande sökning eftersom du söker efter ordet i fler fält, men där en del träffar kommer ha låg relevans.

Ämnesordsökning (film 05:36) från Linnéuniversitetets universitetsbibliotek (youtube.com)

Kedjesökning och citeringssökning

Kedjesökning och citeringsökning påminner mycket om varandra, de utgår från en känd artikel för att hitta andra relevanta källor. Skillnaden är att i kedjesökning tittar du på artikelns referenslista, tidigare forskning, medan en citeringssökning undersöker hur artikeln har citerats av andra studier, senare forskning.

Citeringssökningar kan du endast göra i vissa databaser, till exempel Web of Science och Scopus, under förutsättning att artikeln du utgår från finns indexerad i de databaserna. Det går också att göra citeringssökningar i sökmotorn Google Scholar.

Kedjesökning och citeringssökning (film 03:26) (play.his.se)

Blir träffarna för många behöver sökningen avgränsas genom att exempelvis fler sökord läggs till eller att sökorden görs mer specifika. Du kan också testa söktekniken frassökning. Du hittar en genomgång av denna sökteknik i avsnittet "Hur ska jag söka?". Du kan också överväga att testa exempelvis fältsökning eller ämnesordssökning. Se avsnittet "Olika sökstrategier för olika resultat".

Skriver du in för många ord från början kan detta resultera i få träffar. Du kan då testa att ta bort något av begreppen. När det gäller avsnitt om tidigare forskning i studentarbeten, tänk på att alla artiklar inte kan belysa alla aspekter av ditt ämne. Det kan därför vara bra att testa med två av dina begrepp i taget i olika kombinationer.

Du kan också testa söktekniken trunkering för att söka på olika ändelser av ett ord. Läs mer i avsnittet "Hur ska jag söka?".

Fundera också på om det finns mer generella övergripande termer eller synonymer du kan söka med. Du kan söka med flera synonymer samtidigt genom att använda operatorn OR. Läs mer i avsnittet "Hur ska jag söka?".

Du kan också testa kedjesökning och citeringssökning, om du har hittat en artikel du tycker är relevant. Läs mer i avsnittet "Olika sökstrategier för olika resultat".

En systematisk litteraturöversikt är en specifik forskningsmetod som följer vissa bestämda steg. När det gäller litteraturöversikter för examensarbeten är det bättre att tala om strukturerad sökning.

På sidan Söka strukturerat eller systematiskt kan du läsa om hur du gör för att söka strukturerat i databaser.

En väsentlig och tidskrävande del av sökningen är att gå igenom din träfflista. Ett sätt att effektivisera är att filtrera träfflistan på till exempel publiceringsår, språk och typ av material.

Tänk alltid igenom hur du vill filtrera träfflistan och vad det får för konsekvenser. Undvik till exempel att filtrera på fulltext, då detta begränsar dig till de artiklar som finns som fulltext i databasen. Biblioteket kan ha tillgång till artikeln via något av sina andra abonnemang.

I många databaser finns funktioner som syftar till att hantera träfflistan. Till exempel:

• Konto där du kan spara dina sökningar och artiklar, så att du kan komma åt dem senare.
• Skicka e-post med artikelinformationen eller söksträng
• Ladda ner artikeln om den finns i fulltext.

Skanna igenom träfflistan efter relevant material innan du går in och läser artiklarna på djupet.

Att effektivt gå igenom en träfflista (film 03:08) (play.his.se)

Vetenskapliga artiklar är på många sidor och det är därför bra att ha en lässtrategi för att få en överblick över artikeln. Då kan du avgöra om den är relevant innan du sätter dig och läser artikeln på djupet.

Att effektivt läsa en vetenskaplig artikel (film 02:58) (play.his.se)