Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Enkla skrivtips

      Vad är skillnaden på ”de” och ”dem”? Hur blir jag säkrare på språket? Här hittar du tips så att du kan skriva korrekt akademisk svenska.

      Hur du undviker man, vi, och jag

      Skillnaden på de och dem

      Ta bort onödiga småord

      Tips på enkla skrivregler

      • Talspråk

        Talspråk är det språk du använder när du pratar, chattar eller sms:ar. Talspråket skiljer sig mycket åt från det mer formella skriftspråket. 

        Tal – skrift

        Dom – De/dem
        Mej/dej/sej – Mig/dig/sig
        Våran/vårat – Vår/vårt
        Eran/erat – Er/ert
        Nån/nåt/nåra – Någon/något/några
        Sen – Sedan

        Jobba – Arbeta
        Kolla – Kontrollera
        Fixa – Åtgärda

        Tips

        • Välj alltid den formella formen av ett ord i din text för att höja stilnivån.
        • Skriv inte slang och egna förkortningar.
      • Språkkänsla

        Vad är språkkänsla? Det är en känsla för hur språket bör låta. Det är inte alltid vi kan förklara i ord vad som låter fel när vi reagerar på något, det är vår intuition som talar om att något låter fel.

        Språkkänslan byggs upp genom åren och övas upp genom att du talar, lyssnar och läser. Men känslan för språket är inte konstant – den behöver underhållas för att bevaras men också för att utvecklas.

        En god språkkänsla gör dig säker på språket, till exempel på hur du ska använda ord i olika sammanhang. Ett stort ordförråd hjälper dig att förstå såväl vetenskapliga texter som din omvärld bättre och är också till stor hjälp när du ska skriva i akademiska och/eller professionella sammanhang.

        Tips

        • Läs dina texter högt och långsamt för dig själv. Då är det lättare att upptäcka språkfel, vad som behöver utvecklas, förtydligas eller tas bort.
        • Läs skönlitteratur. Du får ett större ordförråd och lär dig hur en författare bygger en röd tråd genom en text och hur hen strukturerar den.
      • En komplett mening

        En fullständig mening innehåller både subjekt (oftast ett substantiv) och predikat (verbet). Enstaka ord eller ensamma bisatser ska inte stå i en egen mening. Då blir det hackigt och meningsfragmenten står utan samband med varandra. Du ska därför undvika att skriva ofullständiga meningar i vetenskapliga texter men i till exempel skönlitterära texter kan det fungera. 

        Exempel:

        Varje intervju tog ungefär en halvtimme att genomföra. Var längre än väntat.

        Skriv i stället:

        Varje intervju tog ungefär en halvtimme att genomföra, vilket var längre än väntat.

      • Olika längd på meningar

        Varvar du korta och långa meningar kommer texten att få en rytm som är behaglig för läsaren. Texten blir helt enkelt lättare att läsa.

        Om du bara skriver långa meningar blir texten trög att läsa och det finns en risk att läsaren tappar bort sig.

        Många korta meningar gör att texten i stället blir hackig – läsaren blir nästan andfådd.

        Tips

        • Använd olika meningslängd för att få fram ditt budskap. Vill du poängtera något extra mycket kan det få stå för sig själv i en kort och slagkraftig mening.
        • Förklaringar och fördjupningar behöver oftast längre meningar.
        • Det går lättare att bygga meningar om du anammar: en tanke – ett tema – en mening.
      • Ta bort onödiga småord

        Dessa ord kan du stryka i din text:

        • ju
        • så (i de flesta fall)
        • väl
        • nog

        De tillför inte något i texten – de är helt enkelt överflödiga. Småorden ger dessutom ett pratigt och lite slarvigt intryck. En del av dem kan också signalera osäkerhet.

        Exempel:

        Eftersom ju alla organisationer nog i stor utsträckning har skapat ett varumärke eller planerar att skapa ett, kan det väl vara en fördel att använda employer branding.

        Skriv i stället:

        Eftersom alla organisationer i stor utsträckning har skapat ett varumärke eller planerar att skapa ett, kan det vara en fördel att använda employer branding.

      • Jag, vi, man

        Du som skribent ska vara osynlig i texten. Redogör inte för dina egna åsikter eller tankar, såvida du inte har fått en sådan uppgift. Du som författare är inte det viktigaste, utan det du har kommit fram till. Därför ska du till exempel undvika orden:

        • jag
        • man
        • vi

        Problemet med dessa ord är att de är otydliga. Vem eller vilka syftar de på? Eftersom tydlighet är a och o i akademiska texter ska du undvika dem. Skriv hellre ut exakt vad du menar, även om det blir längre. Då är du tydlig och skapar inga missförstånd hos läsaren.

        Tips

        1. För att undvika jag, vi och man kan du göra verben passiva med –s på slutet som i ”undersöktes” eller ”analyseras.”

        Exempel:

        Vi intervjuade fem personer.

        Skriv i stället:

        Fem personer intervjuades.

        2. Du kan också formulera om meningen genom att till exempel börja meningen med ”Det finns …” och ”Det är …”

        Exempel:

        Jag ser främst två nackdelar med den valda metoden.

        Skriv istället:

        Det finns främst två nackdelar med den valda metoden.

      • De, dem

        Det kan vara svårt att veta när du ska skriva ”de” respektive ”dem”. Det beror på att vi använder ”dom” i talspråket i stället för ”de” och ”dem”.

        I de allra flesta fall kan du använda dig av följande knep:

        Tips

        • Byt ut ”dem” till ”mig” för att se om du har gjort rätt.
        • Byt ut ”de” till ”jag” för att se om du har gjort rätt.

        Exempel:

        Dem förlorade spelet, så det är synd om de.
        (Mig förlorade spelet, så det är synd om jag.)

        Skriv i stället:

        De förlorade spelet, så det är synd om dem.
        (Jag förlorade spelet, så det är synd om mig.)

      • Detta för att...

        Ett vanligt misstag är att börja en mening med: ”Detta för att…” Syftet med att inleda en mening på det sättet kan vara att förklara eller utveckla något som påstås i en föregående mening. Detta sätt att formulera sig gör att språket blir hackigt, att texten blir mindre tydlig och att det finns risk för syftningsfel.

        Skriv i stället ihop meningarna med ett ord som binder samman texten, till exempel ”och”, ”eftersom”, ”eller”. Du kan också pröva att formulera om meningen.

        Exempel:

        Undersökningen gjordes i form av intervjuer. Detta för att de intervjuade skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter.

        Skriv i stället:

        Undersökningen gjordes i form av intervjuer så att/med syftet att/
        de intervjuade skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter.

        Exempel:

        Det visade sig svårt att undersöka förhållandet mellan dålig arbetsmiljö och människors användande av multimedia. Detta för att det tar lång tid att mäta multimedias påverkan.

        Skriv i stället:

        Det visade sig svårt att undersöka förhållandet mellan dålig arbetsmiljö och människors användande av multimedia eftersom/då/ det tar lång tid att mäta multimedias påverkan.

        Exempel:

        Metod X kan anses vara ett praktiskt sätt att undersöka Y. Detta för att undvika risken att Z skulle kunna påverka resultatet.

        Skriv i stället:

        Metod X kan anses vara ett praktiskt sätt att undersöka Y. På så sätt elimineras risken att Z skulle kunna påverka resultatet.

      • Särskrivningar

        Problemet med särskrivningar är att de skapar missförstånd och gör texten svår att förstå.

        Exempel:

        Sjuk sköterska
        Rök fritt
        Ingen vidare utbildning
        Lång varig erfarenhet

        Tips

        • Läs ordet högt och långsamt, uttalas ordet som ett ord ska du också skriva det som ett enda ord.
        • Slå upp ordet i Svenska Akademins ordlista över svenska språket (SAOL) (extern länk) eller ladda ned SAOL-appen för att se om ordet du är osäker på är ett eller två ord.
      • Förkortningar

        Använd förkortningar sparsamt eftersom de ofta skapar missförstånd. Det är inte givet att den förkortning som du anser är vedertagen är det för någon annan.
        Men det finns undantag:

        • När utrymmet är begränsat och du behöver fatta dig kort, som i tabeller, noter och inom parenteser, fungerar förkortningar.
        • När du nämner till exempel en organisation eller en myndighet första gången skriver du ut det fullständiga namnet och därefter förkortningen inom parantes. I fortsättningen kan du hålla dig till förkortningen.

        Exempel:

        Världshälsoorganisationen (WHO) har 194 medlemsländer. WHO har sitt huvudkontor i Genève.

      • Siffror

        Undvik för många siffror i en mening

        Det blir väldigt svårläst, dela hellre upp på flera meningar.

        Tal

        Tal upp till tolv skrivs generellt med bokstäver. Tal över tolv skrivs oftast med siffror.

        Blanda inte siffror och bokstäver vid uppräkning

        Sifferuppgifter för likartade begrepp i samma mening bör skrivas på samma sätt, till exempel i uppräkningar.

        Exempel:

        Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman med 9 underteman.

        Skriv i stället:

        Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman med nio underteman.

      Källor: Skrivboken (2019), Studentens skrivhandbok (2007), Svenska skrivregler (2017) och Tydliga texter (2017). 

      Publicerad: 2021-03-09
      Senast ändrad: 2021-05-27
      Sidansvarig: webmaster@his.se