Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Sötvattensmusslor i Göta älv

      Forskningsgrupp Ekologisk modellering
      Forskningsmiljö Systembiologi

      Kort om projektet

      Projektnamn

      Sötvattensmusslor i Göta älv

      Projekttid

      Januari 2016 – December 2016

      Göta älv är Sveriges största vattendrag. Älven används av många olika intressen. Den fungerar som vattentäkt för dricksvatten används av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled. Människan utnyttjande av älven påverkar vattenekosystemen negativt. Projektet har haft som mål att samla in kunskap om alla de stora sötvattensmusselarternas förekomster i Göta älvs vattensystem från Vänern till havet. Det finns stora kunskapsluckor över musslornas förekomster i Sverige, särskilt de mer vanligt förekommande arterna.

      Frågor vi ställt i projektet

      • Vilka av Sveriges nio stormusselarter finns i Göta älvdalens vattensystem?
      • Var finns de olika musslorna i vattensystemet?
      • Hur ser musselpopulationernas status ut?
      • Vilka miljöproblem ser vi påverkar musslornas förekomster?
      • Vad bör vi göra för att främja stormusslornas förekomster?

      Musselförekomsterna är få och svaga

      Musslor har påträffats i knappt en tredjedel av 201 undersökta lokaler. Musslor har bara påträffats i 10 av de 25 undersökta biflödessystemen. Positivt är dock att fynd har gjorts av alla de fem arterna:

      1. allmän dammussla
      2. större dammussla
      3. flat dammussla
      4. spetsig målar-mussla
      5. flodpärlmussla

      Föryngring har också förekommit någonstans i systemet av dessa arter. Alltså har vi möjlighet att handla!

      Olika åtgärder för olika lokaler

      Åtgärder för att öka befintliga populationers tätheter kan vara olika för olika lokaler. Det kan vara att åtgärda negativa miljöfaktorer som övergödning, försämrade spridningsmöjligheter för värdfiskar eller erosion. Musslorna behöver som larver leva på en värdfisk som parasit ett tag. Detta är troligen också en viktig faktor för musslornas spridning.

      Prioritering av åtgärder

      Dessa kommer att behöva göras och resultaten från projektet utmynnar i följande råd:

      • Satsa på de stora biflödessystemen med god musselstatus först. Där är den långsiktiga över levnadschansen störst och dessa kan fungera som viktiga spridningsnoder.
      • Satsa på de musselarter som är bäst anpassade för de utvalda lokalernas långsiktiga förutsättningar. De olika musselarterna har skilda naturliga evolutionära förutsättningar.
      • Åtgärda viktiga miljöfaktorer för de specifikt utvalda lokalerna såsom näringsläckage, erosion eller konnektivitet innan en återutsättning görs. Om miljöproblemen finns kvar riskerar utsättningar att misslyckas.
      • Se till att konnektiviteten från de utvalda områdena till övriga ökar så att de kan fungera som viktiga noder för vidare spridning.

      Medverkande forskare

      Publicerad: 2020-05-29
      Senast ändrad: 2022-05-13
      Sidansvarig: webmaster@his.se