Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Halsfluss slutade med amputerat ben för Jennie

      Jennie Lindqvist fick halsfluss och på vårdcentralen fick hon rådet att vila. När hon fick ont i ena vaden skrev läkaren ut smärtlindrande medicin och skickade hem Jennie med kryckor. Några dagar senare skulle vaden dräneras, men på operationsbordet drabbades Jennie av flera hjärtstopp. Organ efter organ la av. Jennie svävade mellan liv och död och hamnade i respirator. Först då stod klart att hon hade sepsis.

      Det var sommaren 2015 som Jennie fick ont i halsen och på vårdcentralen konstaterade man att hon hade halsfluss.

      – Jag fick rådet att vila och kommer ihåg att jag sov hela helgen. Jag började bli lite bättre, men hade fått en böld på halsen och så fick jag så fruktansvärd smärta i vänstra vaden.

      Det blev ett nytt sjukhusbesök och den här gången till akuten. Röntgenbilderna visade på en mörk fläck i vaden. Beskedet hon fick var att det var en muskelbristning, vilket Jennie som arbetat som undersköterska tyckte var konstigt.

      – Jag hade verkligen inte gjort någonting mer än vilat. Men de lindade benet, gav mig kryckor, eftersom jag inte kunde stödja på det. Jag fick till och med samma typ av smärtstillande medicin som ges till cancerpatienter med kraftig smärta.

      Men de starkt smärtlindrande tabletterna hjälpte inte. Det blev bara värre och värre.

      – Smärtan var fruktansvärd.

      Hjärtstopp på operationsbordet

      Det blev ett nytt besök på sjukhuset i Hudiksvall. Då var benet blålila och fläckigt.

      – På sjukhuset ville de dränera benet, men när jag placerades på operationsbordet la min kropp av och jag fick flera hjärtstopp. Jag hamnade i respirator och oddsen för att jag skulle överleva fanns inte. Det var i det här läget man konstaterade att jag hade sepsis. Hela benet var fullt av ”mördarbakterier”, streptokocker. Bakterier från halsflussen hade kommit ut i blodomloppet.

      Vid sepsis överreagerar immunförsvaret på en infektion i kroppen och börjar skada kroppens organ. En snabb diagnos av infektionen och snabb behandling är avgörande för utgången. Tillståndet är livshotande och tiden var inte på Jennies sida.

      – Jag levde verkligen på övertid och man visste inte om jag skulle överleva. Jag blev lårbensamputerad och flögs därefter omgående till Karolinska sjukhuset i Stockholm.

      Mamma har ett robotben

      Det var en oviss tid för Jennies make och de fyra barnen som då var mellan tre och elva år gamla. Läkarna trodde att Jennie skulle behöva ligga nedsövd i sex till åtta veckor, men efter en vecka blev värdena bättre och de kunde väcka henne. Då fick hon veta att ena benet var amputerat.

      – Det var jättesvårt att ta in. Det låter konstigt men jag tänkte att det skulle växa ut igen. Det var jättetufft att inse att benet var borta.

      Från att ha varit en aktiv och driven 32-årig mamma som sprungit runt och lekt med barnen och pluggat på heltid, så kom Jennie hem i rullstol. En chock och en otrolig omställning.

      – När jag fick min benprotes konstaterade barnen att jag har ett robotben, säger hon skrattar.

      Vanligt med komplikationer 

      Men så blir hon allvarlig igen. Jennie konstaterar att hon verkligen fått kämpa för att få hjälp och ersättning efter sin sepsisdiagnos. I Personskadeförbundet är hon numera coach för nyamputerade personer för att kunna stötta andra i samma situation. Hon är också medlem i den nybildade Sepsisföreningen som är en ideell patientförening som vill sprida kunskap om sepsis.

      – Sepsis är så vanligt och ändå är det många som inte känner till det. Vården bör alltid ha sepsis i bakhuvudet och tänka utanför boxen. Vem som helst kan drabbas. Jag var 32 år och mitt uppe i livet. Om jag hade fått behandling för min halsfluss och man tagit ett blodprov, hade jag inte drabbats av det här.

      De många hjärtstoppen på operationsbordet visade sig också ha orsakat en kognitiv hjärnskada och Jennie fick problem med att avsluta sina studier. Många av dem som överlever sepsis drabbas av komplikationer. Jennie är en av dem och allt började med ont i halsen sommaren för sex år sedan.

       

      Publicerad: 2021-09-08
      Senast ändrad: 2021-09-08
      Sidansvarig: webmaster@his.se