Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Sötvattensmusslors bevarandebiologi och användbarhet som bioindikatorer

      Forskningsgrupp Ekologisk modellering
      Forskningsmiljö Systembiologi

      Kort om projektet

      Projektnamn

      Sötvattensmusslors bevarandebiologi och användbarhet som bioindikatorer

      Projekttid

      Maj 2007 – April 2015

      Finansiering och samverkan

      Vänerns vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket, Carl Tryggers Stiftelse, Naturskyddsföreningen, Trafikverket, Fortums Nordiska miljöfond

      I Sverige har vi satt upp mål för hur vi vill att framtidens miljö ska se ut. Målen är beslutade av riksdagen och syftar till att nå en långsiktigt hållbar miljö. Ett av miljömålen, ”Levande sjöar och vattendrag”, innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Stora sötvattensmusslor är goda indikatorer på vattenstatus. De är också betydelsefulla organismer genom att de tillhandahåller flera ekosystemtjänster. De bidrar med vattenrening genom att filtrera vattnet för sitt födointag. Bäddar av musslor på bottnarna ger struktur och skydd för många andra organismer. Det leder till ökad biologisk mångfald. Vår forskning syftar till att studera de stora sötvattensmusslornas ekologi och använda dem som indikatorer för miljö- och naturvårdsarbete i sjöar och vattendrag.

      Sötvattenslevande stormusslor har drabbats hårt av människans exploatering av vattendrag och mark kring vattendrag. Från olika delar av världen visar det sig att de sötvattenslevande stormusslorna kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång. Orsaker som nämns är dämmen, vattenregleringar, jordbrukspåverkan och utsläpp av giftiga föroreningar. Undersökningar i Europa visar på en kraftig minskning och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla (Unio crassus).

      Då våra stormusslor är viktiga ekosystemingenjörer, genom att de bland annat filtrerar och renar vatten och tillför bottenstruktur som ökar den biologiska mångfalden av andra ryggradslösa djur är det viktigt att uppskatta även våra vanligare arters populationsstatus. De vanliga arterna är något mer tåliga mot till exempel näringsbelastning, lågt pH och grumlighet och kan befinna sig i och göra nytta i vatten med något sämre vattenkvalité och därmed bidra till att förbättra dessa vattens ekologiska status.

      Olika studier inom forskningstemat

      • I samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland har vi inventerad musselförekomster och deras grad av föryngring.
      • Vi har tittat på hur musslorna fördelar sig på botten och vad det kan ha för betydelse för hur man inventerar förekomster.
      • Vi har utvärderat möjligheten att inventera musselförekomster med hjälp av undervattensvideokamera.
      • Vi har undersökt vilken betydelse vandringshinder kan ha för förekomst av musslor i vattendrag.
      • Vi har arbetat med att utveckla molekylära metoder för att artbestämma musslornas larver.
      • Vi har inventerat förekomsten av stormusslor i Göta älvs vattensystem och analyserat påverkande miljöfaktorer för att kunna ge förslag på åtgärder och prioriteringar.
      • Det har även genomförts ett forskningsprojekt som utvecklade molekylära metoder för stormusslor för att bedöma ett vattens ekologiska kvalitet.

      Projektledare

      Bitr. professor/Prodekan

      Medverkande forskare

      Publicerad: 2020-05-29
      Senast ändrad: 2020-05-29
      Sidansvarig: webmaster@his.se