Du verkar inte använda Javascript vilket gör att vissa funktioner på webbplatsen inte kommer fungera.

Sötvattensmusslors bevarandebiologi och användbarhet som bioindikatorer

Ekologisk modellering

Systembiologi

Sötvattensmusslors bevarandebiologi och användbarhet som bioindikatorer

Ekologisk modellering

Systembiologi

Fakta

Om projektet

Kontakt

Kort om projektet

Projektnamn

Sötvattensmusslors bevarandebiologi och användbarhet som bioindikatorer

Projekttid

Maj 2007 – April 2027

Finansiering och samverkan

Carl Tryggers Stiftelse, KK-stiftelsen, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, TATTAA Biocenter, Vänerns vattenvårdsförbund, Fortums Nordiska miljöfond, Lunds universitet, Toxicon, Trafikverket

Stora sötvattensmusslor är goda indikatorer på vattenstatus. De inte bara filtrerar och renar vattnet, bäddar av musslor på bottnarna ger också struktur och skydd för många andra organismer, vilket leder till ökad biologisk mångfald. Vår forskning syftar till att studera de stora sötvattensmusslornas ekologi och använda dem som indikatorer för miljö- och naturvårdsarbete i sjöar och vattendrag.

I Sverige har vi satt upp mål för hur vi vill att framtidens miljö ska se ut. Målen är beslutade av riksdagen och syftar till att nå en långsiktigt hållbar miljö. Ett av miljömålen, ”Levande sjöar och vattendrag”, innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.

Mänsklig påverkan

Sötvattenslevande stormusslor (Unionidae) är betydelsefulla ekosystemingenjörer, genom att de bland annat filtrerar och renar vatten och tillför bottenstruktur som ökar den biologiska mångfalden av andra ryggradslösa djur.

Sötvattenslevande stormusslor har dock drabbats hårt av människans exploatering av vattendrag och mark kring vattendrag. Från olika delar av världen visar det sig att stormusslornas populationer har minskat ordentligt. Orsaker som nämns är försurning, vattenkraft med dämmen, vattenregleringar, jordbrukspåverkan med övergödning samt utsläpp av giftiga föroreningar.

Kan inte flytta sig

Eftersom stormusslorna lever ett relativt stillasittande liv och filtrerar vatten kan de vara goda indikatorer på ett vattens ekologisk status och förekomster av miljögifter. De kan inte undkomma negativ påverkan genom att flytta på sig en längre sträcka som till exempel fiskar. De är också lätta att hitta och relativt sett stora organismer.

Vår forskning syftar därför till att studera de stora sötvattensmusslornas biologi och möjligheten att använda dem som indikatorer för miljö- och naturvårdsarbete i sjöar och vattendrag. Studierna har bedrivits och bedrivs i flera olika projekt.

Olika studier inom forskningen

Inom projektet har vi genomfört en rad olika studier. Vi har bland annat inventerat musselförekomster och deras grad av föryngring, vi har tittat på hur musslor fördelar sig på botten och vilken betydelse det kan ha vid inventeringar, hur vattenkraft och vandringshinder påverkar och hur den biologiska mångfalden i Göta älv bör prioriteras.

Vi har också undersökt vilken betydelse vattenkraft och vandringshinder kan ha för förekomst av musslor i vattendrag genom att titta på hur förekomsten av anlagda dämmen och andra vandringshinder påverkar stormusslors möjlighet till föryngring.