Avslutade forskningsprojekt: Ekologisk modellering

Göta älv är Sveriges största vattendrag. Älven används av många olika intressen. Den fungerar som vattentäkt för dricksvatten används av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled. Människan utnyttjande av älven påverkar vattenekosystemen negativt. Projektet har haft som mål att samla in kunskap om alla de stora sötvattensmusselarternas förekomster i Göta älvs vattensystem från Vänern till havet. Det finns stora kunskapsluckor över musslornas förekomster i Sverige, särskilt de mer vanligt förekommande arterna.

2013-2016 Den europeiska kommissionen håller på att förändra sina fiskekvoter, från ett system som bygger på säkerhetsbuffertar mot överfiske till ett system som bygger på ett långsiktigt hållbart fiske där fångsterna ändå kan maximeras (maximum sustainable yield; MSY). Kommissionen har för avsikt att ta hänsyn till hela ekosystemen när kvoter föreslås. Det saknas för närvarande en utvecklad metodik för att leverera sådana kvoter, dels på grund av svårigheter med att koppla ihop påverkan av olika miljöfaktorer på fiskebeståndens storlek, och dels på grund av svårigheter med att kombinera MSY-kvoter för flera arter.

2007-2015 I Sverige har vi satt upp mål för hur vi vill att framtidens miljö ska se ut. Målen är beslutade av riksdagen och syftar till att nå en långsiktigt hållbar miljö. Ett av miljömålen, ”Levande sjöar och vattendrag”, innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Stora sötvattensmusslor är goda indikatorer på vattenstatus. De är också betydelsefulla organismer genom att de tillhandahåller flera ekosystemtjänster. De bidrar med vattenrening genom att filtrera vattnet för sitt födointag. Bäddar av musslor på bottnarna ger struktur och skydd för många andra organismer. Det leder till ökad biologisk mångfald. Vår forskning syftar till att studera de stora sötvattensmusslornas ekologi och använda dem som indikatorer för miljö- och naturvårdsarbete i sjöar och vattendrag.

2015-1 Tänk dig att en smittsam djursjukdom bryter ut. Tänk dig att de som ska bekämpa sjukdomen kan resa framåt i tiden. Tänk dig att de gör det med hjälp av en simuleringsmodell som visar hur smittan kommer att sprida sig vidare.

2015-2018 Människans utökade markanvändning med jord- och skogsbruk är globalt sett en av de största faktorerna till minskad biologisk mångfald. Denna exploatering har i sin tur också lett till ökade tillförsel av växthusgaser och minskad kolinlagring. Sveriges nollvision med att inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser 2050 innebär att samhället behöver övergå till att i stor utsträckning använda biobränslen och biobaserade material. Det kommer innebära stora framtida förändringar i markanvändning som kräver att vi också bedömer den förändrade miljöpåverkan som kan uppstå.

2008-2015 I detta forskningsprojekt studeras olika föreslagna orsaker till minskningen av Vätternrödingen genom en kombination av fältexperiment, analys av historiska data och modellanalyser. Den erhållna kunskapen kan ge insikter i hur förvaltningen av Vätterns unika storröding eventuellt behöver förändras för att underlätta en återhämtning av beståndet.

2013-2016 Hornborgasjön har, liksom många andra sjöar och våtmarker, i ett par hundra år tagits i anspråk för utökning av jord- och skogsbruksmark. Vid Hornborgasjön genomfördes fem vattennivåsänkningar och fram till 1930-talet var sjön nästan helt torrlagd. Sjön växte igen med strandskog, buskar, starr och vass. Efter ett regeringsbeslut påbörjades under den senare delen av 1980-talet en restaurering för att återskapa fågelsjön. Vass frästes bort, och skogs- och buskmark avverkades. En höjning av vattenståndet påbörjades 1992 och avslutades 1995.