Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Högskolan i Skövde, länk till startsida

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Disputation: Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective

      Datum 4 november
      Tid 13:00 - 16:00
      Plats G110, Hus G, Högskolan i Skövde

      Kristina Carlén försvarar sin avhandling "Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective".

      Kristina Carlén

      Disputationen sker på Högskolan i Skövde men sänds även via Zoom.

      Titta på sändningen

      https://his-se.zoom.us/j/69487609192?pwd=TU55cDI2RGxkYkV3T2tvejI4QXYwQT09

      Sammanfattning

      Ungdomars psykiska hälsa försämras både i Sverige och globalt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är ungdomars psykiska hälsa högaktuell eftersom den kan påverka även nästa generation. Mer än hälften av alla psykiatriska sjukdomar debuterar innan 14 års ålder och många drabbade förblir obehandlade till vuxen ålder. Det blir då viktigt att effektivt förebygga utveckling av psykisk ohälsa, vilket kan ske via tidiga insatser.

      Psykisk hälsa är ett komplext begrepp som innefattar både psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Utveckling av psykisk hälsa beror bland annat på tillgängliga coping strategier för att möta vardagliga påfrestningar. Avhandlingens teoretiska referensram utgår därför från ett salutogent förhållningssätt utvecklat av Aaron Antonovsky 1979, ett resursperspektiv som betonar främjande av psykiskt välbefinnande och förebyggande av psykisk ohälsa. WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd där individen upptäcker de möjligheter som finns för att hantera vardagliga påfrestningar, men då hen också kan arbeta produktivt och bidra till samhället.

      Det övergripande syftet i avhandlingen var att undersöka faktorer som förutsäger ungdomars psykiska hälsa. Det finländska datamaterialet The Finnish Family Competence (FFC) study har använts med självskattning av 15 åriga ungdomar och deras föräldrar i kombination med en senare uppföljning vid 18 år. Även ett svenskt datamaterial The Longitudinal Research on Development In Adolescence (LoRDIA) med 12 - 13 åriga ungdomar och uppföljning vid 17 år användes. Poissons regressionsanalys, samt ANCOVA har använts för analys.

      Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos (studie I) och god självkänsla (studie IV) visade samband med psykiskt välbefinnande. En hög nivå av psykiska problem (studie II-III) visade större risk för sannolik psykiatrisk diagnos. Flickorna visade högre andel psykiatriska diagnoser och pojkarna visade starkare självkänsla och bättre psykiskt välbefinnande. Lågt socioekonomiska status påverkade utveckling av psykisk ohälsa.

      Skolan är en arena där alla barn och ungdomar befinner sig. Denna miljö bör stimulera till att klara sig även vid olika påfrestningar med bibehållen god psykisk hälsa. Främjandet av ungdomars psykiska hälsa behöver innehålla både promotiva och preventiva insatser, vilket kräver samarbete mellan aktörer från olika samhällssektorer. Insatserna bör stärka alla, men även identifiera dem i behov av extra stöd, både individuellt och på gruppnivå. Könsskillnader behöver beaktas mer genom att medvetandegöra normer som påverkar ungdomars psykiska hälsa i dagens alltmer digitaliserade värld. De mätskalor som används behöver utvecklas för att fungera effektivt som screeningverktyg i ett preventivt syfte, men också promotivt gällande psykisk hälsa hos ungdomar.

      Opponent

      Einar Røshol Heiervang, professor, Oslo University

      Handledare

      Sakari Suominen, professor, Högskolan i Skövde
      Lilly Augustine, docent, Jönköping University
      Matti Sillanpää, professor, University of Turku, Finland

      Betygskommitteé

      Pernilla Garmy, biträdande professor, Högskolan i Kristianstad
      Eva Henje, biträdande professor, Umeå universitet
      Staffan Bengtsson, docent, Jönköping University
      Suppleant: Peter Anderberg, professor i hälsovetenskap, Högskolan i Skövde

      Kontakt

      Adjunkt i folkhälsovetenskap

      Publicerad: 2022-10-03
      Senast ändrad: 2022-10-03
      Sidansvarig: webmaster@his.se