Richard Senington
Institutionen för ingenjörsvetenskap
Vid hantering på universitets- och högskolenivå är en viktig aspekt den progression som definieras för att nå nationella och lokalt definierade programmål. Konceptet progression handlar om hur kurserna successivt bygger upp studenters kunskaper och färdigheter till en lämplig nivå efter att de har genomfört ett utbildningsprogram.
PRISM: PRogression InSpection Manager: 2022-01-01 – 2022-12-31
Projektet finansieras i budgeten för Arena för högskolepedagogisk utveckling.
Progression är också relaterat till att bestämma vilken förkunskap som behöver inhämtas från andra kurser för att studenterna ska uppnå tillräckligt hög kunskap och förmåga för att kunna genomföra en kurs. Detta är konceptet om förkunskapskrav till en kurs.
För närvarande arbetar Högskolan i Skövde med progressionsmatrisen, en fil för varje program som listar programmets mål och kurser och fångar upp var en kurs relaterar till ett specifikt mål och på vilken nivå.
Detta dokument är en bra sammanfattning av hur kurser stödjer progression men det saknar detaljer om hur kurser förhåller sig till varandra och på vilket sätt de stödjer ett specifikt programmål. Det gör det svårt att vara säker på att kurserna inom ett program, sammantagna, verkligen ger de färdigheter och kunskaper som programmålet innebär.
Det kan till och med vara oklart vilka färdigheter och kunskaper ett programmål verkligen kräver, eftersom det antas förstås av praktikerna på området. Alla dessa frågor innebär att det nuvarande tillvägagångssättet döljer tydlig förståelse från dem som hanterar det och granskar det.
Ett möjligt sätt att förbättra det nuvarande tillvägagångssättet är att utöka våra rutiner och dokumentationspraxis för progression. Detta är i stort sett det tillvägagångssätt som används nu, med ett antal word-dokument, tabeller, grafdiagram och kalkylblad som används för att försöka fånga detaljerna och förståelsen av progression, som ska delas mellan personalen på ett givet lärosäte.
Inom Institutionen för ingenjörsvetenskap har ett alternativt tillvägagångssätt undersökts. Ett prototypverktyg skapades som gjorde det möjligt att uttryckligen beskriva hur individuella kursmål relaterade till ett givet programmål.
Även om denna prototyp kunde ge en sammanfattning av progressionsmatrisen och flera grafiska illustrationer av progression, var den svår att använda och lämpade sig inte för att förstå om ett programmål var väl betjänat av programmet, eller i vilken utsträckning det fanns problem.
PRISM-projektet föreslår att vidareutveckla detta verktyg, baserat på ett koncept som vi kallade aspekter, även om de också kan kallas delmål. Varje programmål, och kursmål, är uppdelat i ett antal mycket tydliga och undersökbara aspekter.
Verktyget låter sedan dessa aspekter kopplas samman som en förutsättningskedja. På så sätt kan detaljerna i hur kurser relaterar till och stödjer varandra, och programmets mål tydliggöras.
Vidare förväntas den explicita strukturen av data göra det möjligt för oss att använda datorn som ett stödverktyg, påpeka när programmålen inte stöds helt, generera grafiska visualiseringar av relationerna mellan kurser och generera den sammanfattande progressionsmatrisen etc.