God forskningssed

Definitionen av god forskningssed

De samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas kan sägas definiera god forskningssed. Nedan följer en introduktion till ämnets viktigaste källor, samt en översikt över vad god forskningssed innebär i praktiken, med relevanta länkar till mer information.

Källor

• Högskolelagen (riksdagen.se) framhåller att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas i högskolornas verksamhet.
• Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (riksdagen.se) definierar oredlighet i forskning och andra relevanta begrepp, och innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns (det vill säga högskolors och universitets) ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed. Lagen innehåller också information om hur prövning av oredlighet i forskning ska ske, samt om den sedan 2020 nya nationella nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).
• Den europeiska kodexen för forskningens integritet (pdf) är obligatorisk att följa för forskning som finansieras genom EU:s ramverksprogram, och hänvisas till av Vetenskapsrådet som vägledande i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning (SUHF, 2020: Vägledning för hanteringen av misstankar om avvikelser från god forskningssed (pdf)). Kodexen har med andra ord stor vikt i såväl svenska som europeiska diskussioner om och definitioner av vad som utgör såväl god forskningssed som avvikelser från god forskningssed.
• Vetenskapsrådets publikation God forskningssed (vr.se) (2017) diskuterar relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer mot en bakgrund av frågor som kan aktualiseras i forskningsarbetet, med syftet att orientera, väcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar inom forskningen.
• Högskolan i Skövdes riktlinjer för hantering av misstanke om oredlighet i forskning och andra avvikelser från god forskningssed (pdf) innehåller en översikt över hur Högskolan arbetar med misstänkta avvikelser från god forskningssed.
• Vid Högskolan i Skövde ansvarar Forskningsetiska rådet för att både öka kunskapen om forskningsetiska frågor genom information, seminarier och annan utbildning, men även att bedöma och utreda misstankar om avvikelser från god forskningssed.

Allmänna regler för god forskningssed

De uppförandekrav som ställs på en forskare hör ihop med forskarrollen, så som den uppfattas idag. Vetenskapsrådet framhåller dock i rapporten God forskningssed (vr.se) (2017) att kraven ändå har sin förankring i samhällets vanliga etiska normer och värderingar. Följaktligen sammanfattar Vetenskapsrådet (s. 8) sina rekommendationer i några allmänna regler som alla svarar mot mer generella levnadsregler:

1. Du ska tala sanning om din forskning.
2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier.
3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat.
4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar.
5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra.
6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering.
7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö.
8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning.

Den europeiska kodexen för forskningens integritet (pdf) sammanfattar detta förhållningssätt i följande fyra principer (s. 4):

1. Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.
2. Ärlighet i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
3. Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.
4. Ansvarighet för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.

För mer specifika och konkreta exempel på god forskningssed, relaterat till olika aspekter av forskningen, hänvisas till kapitel 2 i kodexen.

Oredlighet och andra avvikelser

Lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (riksdagen.se) definierar oredlighet som ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

Den europeiska kodexen för forskningens integritet (pdf) (s. 9) definierar begreppen i mer detalj:

• Fabricering inom forskning definieras som ”att man hittar på resultat och dokumenterar dem som om de vore riktiga”.
• Förfalskning inom forskning definieras som ”att forskningsmaterial, utrustning eller processer manipuleras, eller att uppgifter eller resultat ändras, utelämnas eller undanhålls utan att det är motiverat”.
• Plagiering inom forskning definieras som ”att andra personers arbete eller idéer används utan att den ursprungliga källan anges på korrekt sätt, vilket strider mot de ursprungliga upphovsmännens rätt till resultatet av sitt intellektuella arbete”.

Andra avvikelser från god forskningssed avser, enligt kodexen (s. 9–10, där de benämns ”oacceptabelt beteende”), de avvikelser som inte räknas som oredlighet (det vill säga som inte utgör fabricering, förfalskning eller plagiat) men som ändå ”skadar forskningsprocessens eller forskarnas integritet”. Exempel på sådana avvikelser från god forskningssed, tagna direkt ur kodexen (s. 9–10), inkluderar att:

• Manipulera författarskap eller förringa andra forskares roll i eller bidrag till publikationer (se även ICMJE:s så kallade Vancouver Guidelines (icmje.org) om författarskap).
• Återpublicera stora delar av tidigare publikationer, inklusive översättningar, utan att hänvisa till eller citera originalet (självplagiat).
• Citera selektivt för att framhäva egna resultat eller för att vara redaktörer, granskare eller kolleger till lags.
• Undanhålla forskningsresultat.
• Låta bidragsgivare/sponsorer äventyra forskningsprocessens eller forskningsrapporteringens oberoende så att bias (partiskhet) introduceras eller sprids.
• I onödan öka omfattningen av undersökningens bibliografi.
• Anklaga andra forskare för oredlighet eller andra överträdelser på ett illvilligt och oberättigat sätt.
• Ge en missvisande bild av forskningsinsatser.
• Överdriva betydelsen och den praktiska tillämpbarheten av forskningsresultat.
• Försena eller på otillbörligt sätt försvåra arbetet för andra forskare.
• Missbruka en överordnad ställning för att uppmuntra till brott mot forskningens integritet.
• Ignorera andras påstådda brott mot forskningsintegriteten eller dölja institutioners olämpliga åtgärder beträffande oredlighet eller andra överträdelser.
• Inrätta eller stödja tidskrifter som undergräver kontrollen av forskningens kvalitet, så kallade rovtidskrifter (predatory journals).

För hanteringen av misstänkta avvikelser från god forskningssed vid Högskolan i Skövde, se våra riktlinjer för hantering av misstanke om oredlighet i forskning och andra avvikelser från god forskningssed (pdf).