Ulf Wilhelmsson
Institutionen för informationsteknologi
Hua Bai försvarar sin doktorsavhandling ”Visuals Make Connections: A Framework for Effective Visual Communication in Cross-Cultural Serious Games”.

Disputationen hålls i sal G110 på Högskolan i Skövde, och streamas digitalt.
Att designa visuella element i serious games för flera kulturella kontexter innebär betydande utmaningar, eftersom bildspråk som är bekant för en målgrupp kan missförstås eller bära andra betydelser i en annan. Denna avhandling utgår från perspektivet att visuella element i serious games inte enbart är dekorativa, utan fungerar som länkar mellan spelets innehåll och spelarnas kulturella och perceptuella kontexter. Avhandlingen argumenterar för att visuella element måste vara både tydliga och tilltalande i olika kulturella och ämnesspecifika sammanhang, och undersöker därför hur varierande nivåer av visuell fidelitet påverkar spelares visuella igenkänning och visuella preferenser i tvärkulturella serious game-kontexter. En flermetod (mixed method)-ansats tillämpades, där litteraturstudie, fältarbete och flera fallstudier kombinerades, med både kvalitativa och kvantitativa data insamlade i Nepal och Sverige. För att möjliggöra den empiriska undersökningen designades och utvecklades ett serious game med titeln Happy Heart, som fungerade både som ett utbildningsspel och som ett forskningsinstrument. Detta möjliggjorde en systematisk utvärdering av visuell fidelitet i kulturellt skilda kontexter. På båda platserna implementerades lokaliserade versioner av Happy Heart, vilka speltestades med lokala deltagare.
Resultaten visar att högre nivåer av visuell fidelitet generellt stödjer förbättrad igenkänning, ökad preferens och större förtrogenhet med serious games i båda kulturella kontexterna. Däremot ledde högre visuell fidelitet inte konsekvent till starkare emotionella responser. Deltagare i både Nepal och Sverige hade svårigheter att identifiera kulturellt specifika livsmedel, vilket belyser den visuella läskunnighetens (visual literacy) betydelse för hur visuella representationer tolkas. Vidare indikerar resultaten att ungdomars visuella igenkänning och preferenser i högre grad formas av exponering för globala medier – såsom datorspel, animation och sociala plattformar – än av vardagliga erfarenheter. En tydlig preferens för 3D-grafik och globalt igenkännbara spelestetiker observerades, vilket speglar en ökande förtrogenhet med gemensamma visuella designkonventioner över kulturella gränser. Baserat på dessa resultat föreslår avhandlingen ett Visual Alignment Framework för att stödja kulturellt inkluderande design av serious games. Ramverket erbjuder strukturerad vägledning för val av representativa objekt och fastställande av lämpliga nivåer av visuell fidelitet vid design för diversifierade målgrupper, med syfte att minska risken för visuell misskommunikation i tvärkulturella sammanhang. Forskningen bidrar både empiriskt och konceptuellt till området serious games genom att tillhandahålla tvärkulturella belägg samt en teoretisk grund för visuell anpassning av spelgrafik. Genom att syntetisera insikter från fallstudierna i Nepal och Sverige fördjupar avhandlingen förståelsen för hur visuell kommunikation strategiskt kan anpassas till spelares kulturella och perceptuella kontexter för att stödja mer effektiv (vad gäller visuell igenkänning och visuell preferens) och inkluderande design av serious games. För framtida forskning rekommenderas att vidareutvärdera ramverket i ytterligare kulturella miljöer och för andra spelgenrer.