Rapporten innehåller nyckeltal för forskningen, en beskrivande del av forskningen i form av en självvärdering, samt en utvärderande del. Utvärderingen har gjorts av fem internationella expertpaneler. Experterna har haft nyckeltal, självvärdering och dialoger med forskarna som grund för sin bedömning. Självvärderingen och utvärderingarna är gjorda på Högskolans fem forskningsspecialiseringar:
- Framtidens företagande
- Hälsa och välbefinnande
- Forskningscentrum för Informationsteknologi
- Forskningscentrum för Systembiologi
- Forskningscentrum för Virtuella system
Forskningscentrumen har blivit formellt inrättade av Högskolans styrelse och är de specialiseringar som funnits längst. Forskningscentrumen för Informationsteknologi och Systembiologi inrättades 2006, medan Forskningscentrum för virtuella system inrättades 2007.
Bedömning av forskningens kvalitet
Experterna har bedömt:
- forskningens kvalitet (övergripande)
- produktivitet
- forskningsmiljö och infrastruktur
- akademiska nätverk och samarbeten
- samproduktion och extern samverkan (utanför akademin)
- forskningens påverkan på samhället
- den strategiska utvecklingsplanen.
Bedömningen har gjorts efter skalan: otillfredsställande, bra, mycket bra och excellent. Betygen är experternas bedömning av forskningen utifrån internationell standard (betygskriterier finns i rapportens appendix 2). Betyget excellent betyder således att forskningen, eller den aspekt av forskningen som bedömts, är internationellt ledande eller framstående.
Excellent nivå på vissa punkter
Forskningscentrum för Informationsteknologi och Forskningscentrum för Systembiologi har fått betyget excellent på 3 av 7 punkter och mycket bra på ytterligare 3 punkter. Särskilt framstående är deltagande i akademiska nätverk, samproduktion, forskningens kvalitet och forskningens påverkan på samhället.
För samtliga forskningsspecialiseringar så är betygen för forskningens kvalitet och produktion höga (med enstaka undantag). De största skillnaderna mellan specialiseringarna finns i bedömningarna av akademiska nätverk, samproduktion, och forskningens påverkan på samhället, där de högsta betygen ligger inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Lägst betyg blev de för de strategiska utvecklingsplanerna. Rapporten visar att en högskola med nationellt sett små resurser (rapporten sida 7 och 8) kan utveckla internationellt excellenta forskningsmiljöer. I det här fallet har satsningarna drivits målmedvetet under 7-8 år.
Forskningen förtjänar mer stöd
Experterna skriver att forskningen håller sådan kvalitet att den förtjänar mer stöd av offentliga medel. Forskningsmiljöerna har också sådana kvaliteter att forskarutbildningsrättigheterna bör kunna utökas och infatta mer än dagens inom informationsteknologi.
Diversiteten i forskningsfinansieringen bör öka anser experterna, och nämner bland annat finansiering från EU. Att söka medel från EU är dock krävande så man föreslår att Högskolan utvecklar ett administrativt stöd för detta syfte. Vidare föreslår experterna att den riktade grundforskningen ska öka för att balansera den framstående tillämpade forskningen och göra den mer långsiktigt hållbar.