Våra arbetsområden

Arbetsområde 1 – Förvaltning och organisation

Mikael Ejdebäck är biträdande professor på Institutionen för biovetenskap och har arbetat på Högskolan i Skövde sedan 1999. Han är även vicerektor för internationalisering och har det övergripande ansvaret för Högskolans arbete inom delen INGENIUM förvaltning och organisation.

På Högskolan är du ansvarig för arbetsområde 1, vad innebär det?
– Som vicerektor har jag varit med i skrivandet av ansökningarna och i arbetsområdet representerar jag Högskolan i INGENIUMs styrgrupp och leder och koordinerar vårt lokala INGENIUM-arbete.

Vad vill ni uppnå med arbetet inom förvaltning och organisation?
– Genom vårt arbetsområde vill vi skapa goda förutsättningar och strukturer för genomförandet av projekten – både internt på Högskolan och mellan de tio partnerlärosätena. Jag tror generellt att erfarenhetsutbytet som görs mellan lärosätena kommer vara kvalitetsdrivande för både Högskolan som organisation och vår utbildning och forskning men också bidra till en ökad internationalisering.

Hur arbetar ni inom arbetsområdet och hur är det att arbeta med representanter från andra europeiska lärosäten?
– Det koordinerande lärosätet i spanska Oviedo har ett litet kansli som stöder arbetet och här på Högskolan har jag ett tiotal erfarna medarbetare med uppgifter som ligger nära deras ordinarie arbetsuppgifter och ansvarsområden. En utmaning är att vi inom vissa områden har väldigt olika nationella regler, vilka kan vara svåra att tackla. Vi befinner oss dock fortfarande i Europa med ett europeiskt ramverk och med flera Europauniversitet som ligger före oss i arbetet och dessa kan vi inspireras och lära oss av. Vi ingår också i det svenska Europauniversitetsnätverket. En fördel är att vi i INGENIUM är mindre och ofta mer flexibla lärosäten samt att vi börjat lära känna varandra väldigt bra och att alla har en hög ambition med projektet. I tidigare internationella projekt jag deltagit i har det inte alltid funnits lika goda förutsättningar.

Arbetsområde 2 – Building a Cohesive Cooperation Framework

Annie Jonsson är professor och arbetar med utbildning och forskning inom området biovetenskap. Sedan 2020 har hon uppdraget som prodekan med ansvar för kvalitet i utbildning och forskning. Annie Jonsson började arbeta på Högskolan 2000.

På Högskolan är du ansvarig för arbetsområde 2, vad innebär det?
– Vi ska identifiera hinder och upprätta grundläggande processer och strukturer som ska underlätta för gemensamma utbildningar och examina mellan våra lärosäten. Hinder kan finnas i lagar och regler, i administrativa processer eller vilken kompetens som finns, framförallt i språk. En viktig del i arbetet är att utveckla någon form av gemensamt kvalitetssäkringssystem och införa en gemensam kvalitetssäkringskultur i alliansens strukturer och aktiviteter.

Vad betyder det för Högskolan och hur tror du arbetet kommer att märkas här?
– Målet är att öka samverkan mellan lärosätena och möjligheten att ge gemensamma utbildningar. Eftersom arbetet är av mer grundläggande karaktär så kommer det inte att synas så mycket på lärosätet med olika aktiviteter. Förhoppningsvis, i framtiden, kommer vi hålla gemensamma utbildningar tillsammans med lärosäten inom INGENIUM och ha fler utbytesmöjligheter för studenterna. Som effekt får vi en ökad internationalisering och interkulturella utbyten både för studenter och lärare på vårt campus och inom våra utbildningar.

Hur arbetar ni inom arbetsområdet och hur är det att arbeta med representanter från andra europeiska lärosäten?
– I vårt arbetspaket håller vi kontinuerliga digitala möten. Vi har även två arbetsgrupper, en som fokuserar på kvalitetspolicy och en som fokuserar på student- och utbildningsadministration. Det finns mycket tydliga mål om att leverera en gemensam kvalitetspolicy och att undanröja olika hinder för gemensamma utbildningar och examina. Utmaningen är att vi är tio länder med lite olika nationella lagar och regler och vi är tio olika lärosäten med olika organisationer och processer kring kvalitetssäkring och utbildningsadministration. Det roliga är att få lära känna andra länders utbildningskulturer och personer med liknande arbetsuppgifter som jag själv har. Det finns mycket att inspireras och lära sig av.

Arbetsområde 3 – Digital infrastruktur

Johani Karonen är systemadministratör och har arbetat på Högskolan sedan 2010. Han arbetar med stöd för Högskolans användning av informations- och kommunikationsteknik, IKT. Johani ägnar också en stor del åt projekt- och nätverksarbete för att göra Högskolans röst hörd nationellt när det gäller digitalt stöd för lärande.

Du är ansvarig för arbetsområde 3 – digital infrastruktur på Högskolan, vad innebär det?
– Delprojektet syftar till att förse projektet med de digitala tjänster som behövs för att kunna samverka:

• webbplats ingenium-university.eu
• delningsplats för projektarbeten
• mejltjänst
• e-mötestjänst
• digital helpdesk
• idéer finns även för en gemensam lärplattform

Vad vill ni uppnå med arbetet inom arbetsområdet?
– Om arbetsområde 3 har användbara tjänster och även lyckas göra dem tillgängliga genom förenklad inloggning och kontohantering, så underlättas digitalt samarbete som samtidigt är säkert. Att ordna single-sign-on (SSO) för projektets digitala tjänster möjliggör för medarbetare och studenter att enklare samarbeta digitalt och tillsammans skapa material på en gemensam lagringsplats.

Vad finns för utmaningar och möjligheter?
– En utmaning är att få igång känslan av att jobba tillsammans i en nätverksorganisation. Det märks att det är en annan syn på ledarskap i en del andra länder och ganska hierarkisk styrning.

Arbetsområde 4 - INGENIUM European Campus

Kassie Sundin är chef för Avdelningen för utbildnings- och studentstöd och har arbetat på Högskolan sedan 1997.

På Högskolan är du ansvarig för arbetsområde 4, vad innebär det?
– Målet är att INGENIUM ska kännas som ett enda stort campus där mobilitet för studenter och personal ska ske sömlöst.

Vad betyder det för Högskolan och hur tror du arbetet kommer att märkas här?
– Vi vill huvudsakligen etablera ett INGENIUM European Campus. I det ingår att utveckla gemensamma europeiska studieprogram och främja innovativa undervisningsmetoder, tvärvetenskap och gemensam forskning. Vi arbetar med utbytes- och nätverksmöjligheter för alla universitetsmedlemmar. Det som har märkts mest än så länge är de Junior Summer och Winter School som ger Högskolans kandidatstudenter möjlighet att åka utomlands och träffa medstudenter inom INGENIUM. Det här passar särskilt studentgrupper som inte har möjlighet att åka på utbyte under en hel termin.

Hur arbetar ni inom arbetsområdet? 
– Mycket arbete har skett för att skapa förståelse för hur varje land ser på joint och dubbel/multiple examen och vilka lagar och processer som styr detta. Arbetsområdet arbetar på att knyta samman intressenter från olika partners för att skapa nya gemensamma program. Förutom arbetet med att planera för Junior Summer och Winter School pågår arbete med att ta fram gemensamma rutiner för hur varje lärosäte ska förbereda studenter som ska åka iväg samt att klargöra mentorsrollen.

Ge exempel på några utmaningar och möjligheter?
– Den största utmaningen är att förstå varandras system och att vi kan kalla samma sak för olika namn, exempelvis beror det på lärosätet om "course" och "module" är samma sak. Efter hand om vi får en gemensam vokabulär så kan vi börja diskutera hur vi ska samarbeta. Det finns obegränsade möjligheter. Det är vår bara vår fantasi och resurser som sätter begränsningar.

Arbetsområde 5 – Innovativ undervisning och livslångt lärande

Peter Fogel är IT-pedagog och har jobbat på Högskolan sedan 2020. Som IT-pedagog stöttar han lärare i användningen av digitala undervisningsverktyg som Canvas, Zoom och Play.

På Högskolan är du ansvarig för arbetsområde 5, vad innebär det?
– Vi ska stödja pedagogisk utveckling och innovera kring undervisning beträffande pedagogik, metoder, verktyg och liknande. Mitt uppdrag är att samordna dessa frågor och processer inom Högskolan och vidare med liknande processer inom INGENIUM.

Vad betyder det för Högskolan och hur tror du arbetet kommer att märkas här?
– Det handlar om pedagogisk utveckling med målet att stödja flexibilitet och jämlikhet för personal och studenter inom EU. Breddad rekrytering, ökad genomströmning är mål likväl som ökad flexibilitet för studenter. Det ingår också att undersöka hur flexibiliteten av undervisande personal kan öka med hjälp av digitala verktyg. I paketet ingår en Innovation Committee med fokus på att lokalt fånga upp goda pedagogiska idéer och lösningar för att sedan sprida inom INGENIUM. Detta görs bland annat genom återkommande Staff Academy där lärare träffas och har workshops. Anna-Lena Göthberg, högskolepedagogisk utvecklare, leder arbetet på Högskolan för Innovation Committee.

Utmaningar och möjligheter?
– Utmaning hittills har varit språk och den vanliga begränsningen av interaktion vid online-möten, men framöver kommer nog huvudsaklig utmaning vara att få tid för samtliga i WP5 att presentera, tänka och resonera kring pedagogiska aktiviteter.

Arbetsområde 6 – Forskning

Birgitta Lindström är biträdande professor i informationsteknologi och har jobbat på Högskolan sedan 2000. Idag leder hon forskningsgruppen för distribuerade realtidssystem på Institutionen för informationsteknologi. Birgitta är studierektor för utbildning på forskarnivå inom informationsteknologi och hennes forskningsområde är främst programvarutestning.

Du är ansvarig för arbetsområde 6 på Högskolan, vad innebär det?
– Det syftar till att stimulera internationella samarbeten kring forskarutbildning och forskning inom INGENIUM. Det handlar också om att implementera en praxis vad gäller handledning, mentorskap och träning. Exempelvis ska ett ramverk för gemensamma kurser och utbildningar på forskarnivå tas fram. Ett mål är att möjliggöra en examen från flera lärosäten. Ett annat exempel är Senior Summer School som ska arrangeras två gånger per år och där doktorander från de tio lärosätena träffas och tränas. Vi kommer dessutom att utlysa stödfinansiering för mobilitet och för etablering av nya gemensamma forskningsgrupper.

Vad betyder det för Högskolan och hur tror du arbetet kommer att märkas här?
– Syftet är som sagt att stimulera internationella samarbeten kring forskarutbildning och forskning mellan de lärosäten som ingår i INGENIUM. Det här innebär flera fördelar för Högskolan. Våra doktorander får tillgång till ett större internationellt nätverk och fler resurser i form av exempelvis större kursutbud, träning, karriärvägledning och mobilitetsstöd. Forskare som är intresserade av att etablera nya forskningssamarbeten får stöd att göra så.

Utmaningar och möjligheter?
– Den största utmaningen ligger troligen i att vi har tio olika nationella regelverk att förhålla oss till när vi vill skapa gemensamma utbildningar. En gemensam examen kan till exempel vara svår att genomföra på forskarnivå med vårt svenska regelverk. Saker som ett gemensamt kursutbud eller gemensam handledning är betydligt enklare.

Arbetsområde 8 – Entreprenörskap

Kajsa Q Phalén arbetar som verksamhetsledare på Stiftelsen Drivhuset, som delvis är finansierat av Högskolan. Drivhuset tränar, coachar, utbildar och inspirerar studenterna att vilja skapa förändring genom förståelse för entreprenörskap, innovation och hållbar utveckling. Kajsa Q Phalén har arbetat på Drivhuset sedan 2018.

Du är ansvarig för arbetsområde 8, vad innebär det?
– Jag är ansvarig för området som innebär främjandet av förståelse för entreprenörskap hos studenter, lärare, forskare och andra inom akademin.

Vad betyder det för Högskolan och Drivhuset?
– Många tror att entreprenörskap främst handlar om att förverkliga affärsidéer och starta nya, växande bolag, men det kan vara så mycket mer. Entreprenörskap handlar om att hitta nya hållbara lösningar för att skapa värde för andra och för världen. När förändringar sker snabbt, när det inte längre funkar att ”göra som vi alltid har gjort” och när både människor och verksamheter ser hinder och problem för en positiv hållbar utveckling, är entreprenörskap en viktig nyckel. Att kunna skapa hållbara värden för andra, oavsett sitt sammanhang, är nödvändigt för att vi ska kunna utvecklas och lösa utmaningar oberoende om de uppstår i vår egen vardag, på vår arbetsplats eller i samhället i stort. Därför är det viktigt att vi stort och brett, litet och smått engagerar oss i de förändringar som krävs för att bygga ett bättre samhälle och idag behövs vi alla oavsett var vi kommer ifrån, var vi verkar eller vem du än är för entreprenörskap är en angelägenhet för alla. 

Hur kommer ni lägga upp arbetet?
– Vi kommer genomföra inspirationsaktiviteter och på olika sätt kompetenshöjande aktiviteter i olika former för att inkludera alla och öka tillgängligheten. Att träna individer inom akademin som på olika sätt jobbar eller kommer att jobba med utvecklingsfrågor blir huvuduppgiften i det här arbetspaketet.

Arbetsområde 9 – högre utbildning

Elizabeth Persson, är biträdande chef för avdelningen Utbildnings- och studentstöd. Hon har arbetat på Högskolan sedan 2000.

På Högskolan är du ansvarig för arbetsområde 9, vad innebär det?
– Med detta arbetspaket vill alliansen stärka den sociala dimensionen av högre utbildning, förbättra den breddade rekryteringen och genomförandet av utbildning för underrepresenterade grupper, samt främja socialt engagemang. Det ska också bidra till mer öppna, interkulturella och inkluderande lärosäten. Vi ska arbeta för att skapa hälsosammare miljöer på våra campus.

Vad betyder det för Högskolan och hur tror du arbetet kommer att märkas här?
– Arbetspaketet ska ta fram ramverk för lika villkorsfrågor och främja tillgången till högre utbildning, konsolidera kopplingar och samarbeten med andra nivåer av utbildningssystemet, bidra till flerspråkighet, kulturell integration och interkulturell medvetenhet.

Hur arbetar ni inom arbetsområdet och hur är det att arbeta med representanter från andra europeiska lärosäten?
– Arbetet är uppdelat i en överordnad grupp och fyra undergrupper som fokuserar på inkludering, multilingualism, breddad rekrytering samt hälsa- och välbefinnande. Vi är fyra från Högskolan i gruppen: jag, Karin Jonegård (internationell koordinator), Ines Niksic (adjunkt i svenska) och Johanna Svärd (kommunikatör). De olika grupperna träffas med olika frekvens och formar sin egen handlingsplan utifrån de mål som är satta för respektive område. 

Ge exempel på några utmaningar och möjligheter?
– Det finns igenkänning, men det skiljer sig också i hur och vad vi arbetar med – våra lokala och nationella regelverk, olika förutsättningar avseende resurser, kompetenser, kulturella och språkliga utmaningar också. Det också fantastisk kompetens samlad i alliansen som är en oerhörd tillgång. Jag hoppas att Högskolan kan bidra med våra styrkeområden och också kunna lära och utveckla vår miljö genom alla aktiviteter inom projektet.

Arbetsområde 10 – kommunikation

Sofia Grändinger arbetar sedan 2019 som kommunikatör på Avdelningen för marknadsföring och kommunikation på Högskolan.

På Högskolan är du ansvarig för arbetsområde 10, vad innebär det?
– Ttillsammans med representanter från de andra lärosätena arbetar jag med att stötta övriga arbetspaket inom INGENIUM med kommunikation och olika marknadsföringsinsatser.

Vad betyder det för Högskolan och hur tror du arbetet kommer att märkas här?
– Det är viktigt att vi berättar för både studenter, personal och det omgivande samhället om det här unika samarbetet där Högskolan i Skövde ingår. Samarbetet inom alliansen sker inom många olika områden och stärker Högskolans position internationellt.

Hur arbetar ni inom arbetsområdet och hur är det att arbeta med representanter från andra europeiska lärosäten?
– Vi har till exempel bidragit till utformningen av den gemensamma webbplatsen INGENIUM, vi har byggt våra egna webbsidor på his.se om INGENIUM och deltagit i arbetet med att utforma en gemensam strategi för ”Communication och Dissemination”. Tillsammans med personal från de andra lärosätena tar vi fram informations- och marknadsföringsmaterial och bidrar aktivt med inlägg både på den gemensamma webbplatsen som på sociala medier. Det handlar också om kommunikation kring INGENIUM Junior och Senior Summer School samt Winter School där studenter, doktorander, forskare och personal får möjlighet att träffas för såväl undervisning, aktiviteter som möten. Det finns hur stora möjligheter som helst med det här gränsöverskridande samarbetet, men även utmaningar som olika språk, organisationskulturer och arbetssätt.