Maria Algerin
Lektor i biovetenskap
Projektet tar fram ett verktyg som hjälper lantbrukare att avgöra när bomullsmögel riskerar att angripa höstraps. Genom att mäta svampsporer och följa väder och fältförhållanden kan projektet upptäcka risker i tid och ge ett tydligt stöd för beslut om behandling.
"Projektet kan bidra till minskad användning av fungicider, vilket minskar miljöpåverkan och risken för resthalter i livsmedel, samtidigt som det stärker en hållbar och ekonomiskt livskraftig livsmedelsproduktion."
Maria Algerin, lektor i biovetenskap
Raps är en värdefull gröda som används till livsmedel, djurfoder och inom industrin. Höstrapsodlingen i Sverige har ökat under de senaste femton åren i takt med förbättrad lönsamhet. Samtidigt innebär växtsjukdomar en betydande risk för skördeförluster.
En av de mest allvarliga sjukdomarna är bomullsmögel, som orsakas av svampen Sclerotinia sclerotiorum. För att minska risken för angrepp behandlas grödan ofta med fungicider.
Vissa år blir dock angreppen svaga, vilket gör behandlingen onödig – med ökade kostnader för odlaren och negativ påverkan på miljön som följd.
Bomullsmögel och behovet av bättre beslutsunderlag
Målet med projektet är att utveckla ett träffsäkert beslutsstöd som hjälper lantbrukare att avgöra när en förebyggande behandling är både nödvändig och ekonomiskt motiverad.
Projektet kombinerar modern DNA-teknik med fältförsök och klimatdata. Luftprover samlas in med sporfälla i höstrapsfält och DNA extraheras och analyseras för att mäta mängden svamp DNA i luften.
Samtidigt tas bladprover från fält i Halland, Västra Götaland och Mellansverige. Med hjälp av qPCR kan svampens DNA upptäckas och kvantifieras redan i tidig blomning – innan synliga symtom uppträder.
Koppling mellan väder, smitta och faktiska angrepp
I fälten registreras även markfuktighet, marktemperatur, nederbörd och luftfuktighet, och före skörd bedöms den faktiska sjukdomsnivån. Genom att koppla samman förekomst av svampsporer, väderförhållanden, odlingshistorik och uppmätta angrepp kan tydliga och tillförlitliga riskindikatorer identifieras.
Dessa indikatorer kombineras med ekonomiska faktorer som rapspris, behandlingskostnad och förväntad skördeförlust för att beräkna den ekonomiska skadetröskeln.
Mer träffsäkra och hållbara behandlingar
Resultatet blir ett praktiskt beslutsunderlag som ger Sveriges höstrapsodlare bättre möjligheter att fatta välgrundade, fältanpassade beslut – för ökad lönsamhet och minskad användning av fungicider.