Du verkar inte använda Javascript vilket gör att vissa funktioner på webbplatsen inte kommer fungera.

Prediktorer för mental hälsa hos ungdomar

Familjecentrerad hälsa FamCeH

Digital HEAlth Research (DHEAR)

Prediktorer för mental hälsa hos ungdomar

Familjecentrerad hälsa FamCeH

Digital HEAlth Research (DHEAR)

Fakta

Om projektet

Kontakt

Finansiering och samverkan

Kort om projektet

Projektnamn

Prediktorer för mental hälsa hos ungdomar

Projekttid

Januari 2017 – Oktober 2022

Finansiering och samverkan

Högskolan i Skövde, Åbo Universitet, Jönköping University

De senaste åren har antalet personer med mental ohälsa ökat bland befolkningen, speciellt bland ungdomar. Mental ohälsa kan yttra sig som huvudvärk, oro, sömnstörningar och svårigheter med inlärning. Strategier för att hantera mental ohälsa kan vara självskadebeteende, ätstörningar, missbruk eller självmord. I projektet undersöks resursfaktorer som påverkar möjligheter att bibehålla mental hälsa bland barn och ungdomar.

I Sverige har antalet personer med mental ohälsa fördubblats sedan mitten av 80-talet. Symtom som kan kopplas ihop med mental ohälsa är sömnsvårigheter, nedstämdhet, ångest, irritation, oro, huvudvärk, yrsel, magont, ryggont eller koncentrationssvårigheter. Mental hälsa hos ungdomar är ett prioriterat område enligt WHO, som påbjuder att vi ska arbeta för en hållbar utveckling där mental hälsa blir en viktig komponent.

Folkhälsomyndigheten genomför undersökningen Skolbarns hälsovanor var fjärde år. Den senaste mätningen gjordes 2018, där resultatet visar att det framför allt är faktorer inom skola och lärande som hänger samman med ökad mental ohälsa bland ungdomar. Det är också övergripande samhällsfaktorer som påverkar ungdomars hälsa. Inom skolan finns en koppling till sämre skolprestationer och ökad stress, speciellt bland tjejer. Vad gäller övergripande samhällsfaktorer identifieras bland annat en osäker arbetsmarknad med höga utbildningskrav, ökad individualisering, men också en ökad öppenhet inför mental ohälsa i media och i det digitaliserade samhället i stort.

Detta har varit ett doktorandprojekt som drevs av huvudhandledare Sakari Suominen och Kristina Carlén. I projektet undersöktes olika resursfaktorer som påverkar möjligheter att bibehålla mental hälsa bland ungdomar. För att undersöka detta användes ett datamaterial som är insamlat i Åbo och Björneborg i Finland, där 1287 familjer ingår. Insamling har skett från 10:e graviditetsveckan fram till att barnen fyllt 18 år. Föräldrar, hälso- och sjukvårdspersonal, lärare och ungdomarna själva, från 15 års ålder, har besvarat olika frågeformulär som berör beteende samt fysisk, psykisk och social utveckling.

Med de frågeställningar som finns i projektet hoppas vi kunna bidra med kunskap kring olika faktorer som hänger samman med möjligheter att bibehålla mental hälsa. Detta projekt kommer att leda till att synliggöra olika faktorer som är betydelsefulla att arbeta hälsofrämjande med exempelvis inom skolan.

Den fjärde delstudien bygger på data från skolor i sydvästra Sverige via projektet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) där ungdomar 12-17 år följs under en längre tid gällande psykosocial utveckling till vuxna.