Kristina Carlén

Min bakgrund är inom infektionssjukvård där jag arbetat som sjuksköterska många år. Jag har alltid haft ett intresse för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det praktiska sjuksköterskearbetet har handlat om att förebygga, förhindra och skydda för olika tillstånd, allt ifrån gravida kvinnor till äldre personer med olika infektioner. Jag är utbildad skolsköterska och även distriktssköterska och har en filosofie magister i omvårdnad.
Jag arbetar på Högskolan i Skövde som lärare inom folkhälsovetenskap på kurser för sjuksköterskor, skolsköterskor, hälsocoacher och folkhälsovetare. Folkhälsovetenskap är ett område som berör människor under hela livet, alltifrån gravida mödrar, föräldrar, barn, ungdomar, medelålders till äldre personer. Det finns olika arenor att arbeta utifrån, där skolan är en viktig arena för tidiga insatser som kan påverka barn och ungdomar genom hela livet. Existentiell hälsa är ett område som intresserar mig då det påverkar hälsa på ett grundläggande sätt tillsammans med en fysisk, psykisk och social dimension.
Jag är doktorand på halvfart och mitt forskningsprojekt handlar om att undersöka prediktorer för mental hälsa hos ungdomar i ett datamaterial som är insamlat i Finland.
Det finns andra intressanta forskningsprojekt som berör folkhälsovetenskap där jag också deltar, exempelvis Hälsoträffen, som berör människans förmåga att finna en varaktig livsstilsförändring i samband med övervikt.
Jag har fått förmånen att bli programansvarig för magisterprogrammet Folkhälsovetenskap: Smittskydd och Vårdhygien, 60hp, som startades VT 2017.
Utbildning
Programansvarig
Forskning
2022
Digital Health
2022. Artikel, forskningsöversikt.
https://doi.org/10.1177/20552076221090335
2022. Doktorsavhandling.
BMC Pediatrics
2022. Artikel.
https://doi.org/10.1186/s12887-022-03248-8
Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health
2022. Artikel.
https://doi.org/10.1186/s13034-022-00473-y
2021
Health Expectations
2021. Artikel.
https://doi.org/10.1111/hex.13290
BMC Public Health
2021. Artikel.
https://doi.org/10.1186/s12889-021-11018-x
2020
Journal of Affective Disorders
2020. Artikel.
https://doi.org/10.1016/j.jad.2020.04.023
2015
Public Health
2015. Artikel. https://doi.org/10.1016/j.puhe.2015.01.023
2008
Vård i Norden
2008. Artikel.
Avslutade projekt
Prediktorer för mental hälsa hos ungdomar
De senaste åren har antalet personer med mental ohälsa ökat bland befolkningen, speciellt bland ungdomar. Mental ohälsa kan yttra sig som huvudvärk, oro, sömnstörningar och svårigheter med inlärning. Strategier för att hantera mental ohälsa kan vara självskadebeteende, ätstörningar, missbruk eller självmord. I projektet undersöks resursfaktorer som påverkar möjligheter att bibehålla mental hälsa bland barn och ungdomar.
Januari 2017 - Juni 2021 DHEAR