Egenmonitorering i omställningen till Nära vård: möjligheter, utmaningar och risker

När patienter själva följer sina hälsovärden som blodtryck, vikt eller mående, kallas det egenmonitorering. Det lyfts fram som en viktig del av omställningen till en mer nära, sammanhållen och personcentrerad vård men vi vet ännu lite om hur det fungerar i praktiken. Det här projektet vill förändra det genom att samla in erfarenheter från patienter, närstående, vårdpersonal och chefer. Målet är att ta fram rekommendationer som gör egenmonitorering till ett tryggt, användbart och värdeskapande stöd i utvecklingen av framtidens Nära vård.

"Genom att ta fram rekommendationer som bygger på insamlade erfarenheter ska projektet stödja verksamheter i att införa egenmonitorering i linje med Nära vård. Målet är att bredda tillgången till tekniken samtidigt som risker för både patienter och personal minimeras."

Hanife Rexhepi, biträdande professor i informationsteknologi

Sverige ställer om till Nära vård – en förändring som innebär ett mer personcentrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande arbetssätt. Egenmonitorering är en central komponent i denna omställning och innebär att patienter själva mäter och registrerar hälsovärden som blodtryck och vikt, men även subjektiva självskattningar såsom mående-dagböcker och smärtskattningar.

Data blir tillgänglig för både patienten och vårdgivaren som kan följa om värdena avviker från det normala.

Vad är effekterna av egenmonitorering?

Utvecklingen går snabbt, men trots det växande intresset och den tekniska mognaden vet vi fortfarande för lite om effekterna av egenmonitorering i praktiken: för patienterna, för närstående, för vårdpersonalen och för vårdens kvalitet. Detta projekt vill bidra till att fylla denna kunskapslucka.

Genom att samla in empiriska data från dem som använder och arbetar med egenmonitorering i vardagen – patienter, närstående, vårdpersonal och chefer – skapar vi en fördjupad förståelse av de möjligheter, utmaningar och risker som följer med implementeringen och användningen av egenmonitorering i vården.

Ska ta fram nya rekommendationer

Med denna samlade kunskap utvecklar projektet evidensbaserade rekommendationer som ska hjälpa verksamheter att införa egenmonitorering på ett sätt som stärker – inte försvårar – omställningen till Nära vård.

Rekommendationerna kommer också att belysa hur egenmonitorering bäst kan integreras i vårdens arbetssätt och bli en naturlig del av personalens vardag.

En annan central del är att lyfta patienternas och närståendes perspektiv. Projektet undersöker hur egenmonitorering kan skapa trygghet, stärka egenvård och öka delaktigheten i beslut om den egna hälsan – samtidigt som risker för ojämlikhet, tekniska hinder eller minskad personlig kontakt med vårdpersonal aktivt ska motverkas.

Rekommendationerna handlar därför inte bara om hur tekniken upplevs, utan också om vilket stöd och vilka strukturer som behövs för att fler patienter ska kunna erbjudas egenmonitorering på ett tryggt och värdeskapande sätt.

Ska bidra till omställningen till Nära vård

Projektets övergripande mål är tydligt: egenmonitorering ska bidra till – inte försvåra – omställningen till Nära vård, och därigenom göra vården mer tillgänglig, sammanhållen och anpassad till människors vardagliga behov.

Medverkande forskare från andra lärosäten

• Peter Lundgren, Centrum för Digital Hälsa, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 
• Jonas Moll, Örebro Universitet