Sökträffar

    Sökträffar

    Visa alla resultat för ""
    Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

    Söktips

    • Kontrollera att orden är rättstavade
    • Försök med andra sökord eller synonymer
    • Smalna av din sökning för att få fler träffar

    Hur kan vi hjälpa dig?

    Ny student

    Kontakta oss

    Hitta medarbetare

    Sökträffar

      Sökträffar

      Visa alla resultat för ""
      Hittar inga resultat eller sökförslag för "."

      Söktips

      • Kontrollera att orden är rättstavade
      • Försök med andra sökord eller synonymer
      • Smalna av din sökning för att få fler träffar

      Hur kan vi hjälpa dig?

      Ny student

      Kontakta oss

      Hitta medarbetare

      Högskolan i Skövde, länk till startsida

      Tomas Jonsson

      Professor i biovetenskap
      Institutionen för biovetenskap
      Rum G2241
      Lärare inom ekologi, evolution och organismbiologi på kandidatprogrammet "Ekologi och hållbar utveckling". Forskningsledare för gruppen Ekologisk Modellering inom forskningsmiljön Systembiologi. Ledamot i rådet för docentprövning.

      Mina huvudsakliga arbetsuppgifter omfattar undervisning inom ekologi, evolution och organismbiologi på kandidatprogrammet Ekologi och hållbar utveckling samt forskning inom teoretisk ekologi. Det senare innebär ofta användande av matematiska modeller för att studera ekologiska system. 

      Kurser

      • Ekologi, kretslopp och landskapsprocesser (BV313G)
      • Evolution (BV314G)
      • Biologiska livsformer & Organismvärlden (BV101G/BV106G)

      Forskning

      Min forskning bedrivs inom forskningsgruppen Ekologisk modellering inom forskningsmiljön Systembiologi. Jag har ett brett forskningsintresse inom populations- och samhällsekologi men med det gemensamma målet att öka kunskapen om:

      • hur arter interagerar med varandra och sin miljö,
      • konsekvenserna, på flera nivåer, av sådana interaktioner, och
      • hur störningar, huvudsakligen mänskligt orsakade såsom habitat fragmentering och klimatförändringar, påverkar arter och de ekosystem de lever i.

      Populärvetenskaplig beskrivning av min forskning i samband med professorsinstallation 2021:

      Forskning

      Min forskning

      En födoväv beskriver vem som äter vem i ett ekosystem och utgörs av många sammankopplade födokedjor. Min doktorsexamen fokuserade på mönster i och konsekvenser av fördelningen av kroppsstorlekar i sådana vävar, till exempel hur mycket ökar kroppsstorleken med varje nivå i näringskedjor i olika ekosystem och har detta någon betydelse för systemets känslighet för störningar.

      Ända sedan dess har ett återkommande tema i min forskning varit, och utgörs fortfarande, av olika aspekter av födovävar. Här använder jag ofta teoretiska tillvägagångssätt, såsom matematisk modellering, för att studera konsekvenser av predator-bytesinteraktioner (så kallade trofiska interaktioner) på populationer samt ekosystems struktur och funktion.

      Under den senaste tioårsperioden har mycket av min forskning sorteras under fyra olika (men besläktade) teman (se nedan för detaljer):

      • Utveckling av den metaboliska teorin för ekologi för att förutsäga ekologiska fenomen på olika nivåer
      • Kombinering av geografiska informationssystems (GIS) med en ekologisk modell för att skatta förhållandena för biologisk diversitet på landskapsnivå
      • Förbättrad förståelse av ekosystemfunktioner med hjälp av födovävsekologi (i nära samarbete med SLU-Uppsala)
      • Födovävar som ett verktyg för förbättrad förståelse av fiskbestånd i Sveriges stora sjöar (i samarbete med SLU och länsstyrelser)

      Teoretiska angreppssätt, som matematisk modellering, utgör en viktig del i dessa projekt. Teoretisk forskning bör dock inte leva ett liv för sig själv, utan det måste finnas ett samspel mellan teori och empiriska observationer i fält. Den forskning jag bedriver uppfyller detta krav genom en blandning av teoretiska och experimentella tekniker såväl som analys av data från observationer i fält.

      Akademiska examina och nivåer

      Professor in Ecology, University of Skövde, 2019
      Associate Professor of Theoretical ecology, University of Skövde, 2007
      PhD, Linköping University, 1998.
      BSc, Linköping University, 1990.

      Researcher identity
      ORCID: 0000-0002-5234-9576
      Researcher ID: G-1787-2013

      Akademiska positioner

      • 2019 – : Professor i Biovetenskap med inriktning mot Teoretisk Ekologi vid avdelningen för Biologi och bioinformatik, Institutionen för Biovetenskap, Högskolan i Skövde.
      • 2017 – 2019: Universitetslektor i Teoretisk ekologi vid avdelningen för Biologi och bioinformatik, Institutionen för Biovetenskap, Högskolan i Skövde.
      • 2012 – 2016: Forskare i Teoretisk populationsekologi vid institutionen för Ekologi, SLU - Uppsala.
      • 2001 – 2012: Universitetslektor i Teoretisk ekologi vid avdelningen för Ekologi, Institutionen för Biovetenskap, Högskolan i Skövde.
      • 1999 – 2000: Postdoktor vid Rockefeller University, New York, NY, USA.
      • 1998: vik. Universitetslektor vid Avdelningen för Biologi, Linköpings universitet.
      • 1992 – 1998: Doktorand vid Avdelningen för Biologi, Linköpings universitet.
      • 1990 – 1992: vik. Högskoleadjunkt vid Avdelningen för Biologi, Linköpings universitet.

      Färdiga doktorander

      • Kate Wootton (“Love (eating) thy neighbour?”), Disputation vid SLU - Uppsala: 2020 (Biträdande handledare)
      • Eve Roubinet (“Food webs in agroecosystems - implications for biological control of insect pests”), Disputation vid SLU - Uppsala: 2016 (Biträdande handledare)
      • Sofia Berg ("Community robustness analysis: theoretical approaches to identifying keystone structures in ecological communities"), Disputation vid Linköpings universitet: 2013 (Huvudhandledare)
      • Malin Setzer ("The decline of great Arctic charr in Lake Vättern – empirical and theoretical analyses of suggested causes"), Disputation vid Linköpings universitet: 2012 (Huvudhandledare)
      • Patrik Karlsson ("Food webs, models and species extinctions in a stochastic environment"). Disputation vid Lunds universitet: 2007 (Huvudhandledare)

      2023

      Kate L. Wootton, Alva Curtsdotter, Riccardo Bommarco, Tomas Roslin, Tomas Jonsson

      Ecology

      2023. Artikel. https://doi.org/10.1002/ecy.4101 Open Access

      Kate L. Wootton, Alva Curtsdotter, Tomas Roslin, Riccardo Bommarco, Tomas Jonsson

      Functional Ecology

      2023. Artikel. https://doi.org/10.1111/1365-2435.13954 Open Access

      2022

      Kate L. Wootton, Alva Curtsdotter, Tomas Jonsson, H. T. Banks, Riccardo Bommarco, Tomas Roslin, Amanda N. Laubmeier

      2021

      2020

      Alfred Sandström, Johnny Norrgård, Thomas Axenrot, Malin Setzer, Tomas Jonsson

      Collaborative Research in Fisheries

      2020. Kapitel i bok. https://doi.org/10.1007/978-3-030-26784-1_4

      2019

      Alva Curtsdotter, H. Thomas Banks, John E. Banks, Mattias Jonsson, Tomas Jonsson, Amanda N. Laubmeier, Michael Traugott, Riccardo Bommarco

      Journal of Animal Ecology

      2019. Artikel. https://doi.org/10.1111/1365-2656.12892

      Torbjörn Säterberg, Tomas Jonsson, Jon Yearsley, Sofia Berg, Bo Ebenman

      Scientific Reports

      2019. Artikel. https://doi.org/10.1038/s41598-019-47541-6 Open Access

      Pågående projekt

      Utveckling av den metaboliska teorin för ekologi

      Ekologi som vetenskap har saknat en generell vetenskaplig teori som gör förutsägelser om ekologiska fenomen på olika nivåer, men nu finns en kandidat till en sådan teori. Denna kallas för den Metaboliska Teorin för Ekologi (MTE) och utgår från att energianvändning (metabolism) är en central process för alla organismer som delvis kan förutsägas utifrån organismens storlek och sedan användas för att göra förutsägelser av ekologiska processer på populations- och samhällsnivå. I vissa kretsar finns dock skepsis mot MTE som en generell teori, och det empiriska stödet hittills är blandat. I detta projekt ska olika förutsägelser från MTE undersökas för att testa teorin och om den eventuellt behöver modifieras för att bli ”bättre”.

      Januari 2019 - December 2024 Systembiologi

      Avslutade projekt

      Biologiskt mångfaldsindex för mätning, övervakning och skötsel på landskapsnivå

      Sverige och de allra flesta andra länderna i världen har enats om att bevara biologisk mångfald, det vill säga variationen av arter och naturmiljöer. Vi behöver biologisk mångfald som är grunden till ekosystemtjänster. Några exempel på ekosystemtjänster är kolinbindning som bromsar global uppvärmning, vattenrening som ger oss rent dricksvatten och pollinering som ger oss goda skördar.

      April 2019 - December 2021 Systembiologi

      Utvärdering av Hornborgasjöns restaurering

      Hornborgasjön har, liksom många andra sjöar och våtmarker, i ett par hundra år tagits i anspråk för utökning av jord- och skogsbruksmark. Vid Hornborgasjön genomfördes fem vattennivåsänkningar och fram till 1930-talet var sjön nästan helt torrlagd. Sjön växte igen med strandskog, buskar, starr och vass. Efter ett regeringsbeslut påbörjades under den senare delen av 1980-talet en restaurering för att återskapa fågelsjön. Vass frästes bort, och skogs- och buskmark avverkades. En höjning av vattenståndet påbörjades 1992 och avslutades 1995.

      Oktober 2013 - September 2016 Systembiologi

      Storrödingen i Vättern

      I detta forskningsprojekt studeras olika föreslagna orsaker till minskningen av Vätternrödingen genom en kombination av fältexperiment, analys av historiska data och modellanalyser. Den erhållna kunskapen kan ge insikter i hur förvaltningen av Vätterns unika storröding eventuellt behöver förändras för att underlätta en återhämtning av beståndet.

      Maj 2008 - April 2015 Systembiologi
      Publicerad: 2020-01-09
      Senast ändrad: 2020-01-09
      Sidansvarig: webmaster@his.se