Läraktivitetskorten speglar det dagliga VFU-arbetet och utgår från kursmålen.
Här finns underlag för aktiviteter, förberedelser, genomförande och reflektioner inom kursen Nära vård i det digitala samhället (OM333G), med följande indelning:
Personcentrerad vård och samverkan i team
Bedömning och symtomskattningsinstrument
Läkemedelshantering
Undersökning och behandling
Grundläggande vårdande handlingar
Vårdtekniska moment
Informatik
Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
Matris för läraktivitetskort termin 2 (docx)
Omvårdnadsprocessen
Läraktivitet
Genomföra omvårdnadsprocessen tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Hur bedömer du/ni personens hälsotillstånd, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och vilka omvårdnadsdiagnoser identifierar och fastställer du/ni?
Hur planerar du/ni omvårdnaden utifrån fastställda mål?
Hur genomför du/ni fastställda omvårdnadsåtgärder?
Hur genomför du/ni fastställda åtgärder ordinerade av annan profession?
Hur och när utvärderar du/ni personens hälsotillstånd mot uppsatta mål?
Hur dokumentera du/ni samtliga steg i omvårdnadsprocessen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga att genomföra omvårdnadsprocessen?
Hur tillämpade du/ni bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i utförandet av omvårdnadsprocessen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i utförandet av omvårdnadsprocessen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i utförandet av omvårdnadsprocessen?
Vad kan konsekvenserna för personen bli om omvårdnadsprocessen inte efterföljs?
Vilka lagar är vägledande vid omvårdnadsprocessen?
Hur dokumenterade du/ni omvårdnadsprocessen i enlighet med fastställda kvalitetsregister och journalsystem så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att omvårdnadsprocessen kan bidra till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att omvårdnadsprocessen kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Personcentrerat samtal med en patient
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelse, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
Hur samtalar du/ni till personen, det vill säga hur och vilka frågor ställs, är frågan öppen eller sluten?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni ert samtal?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
Hur mycket talade du/ni i samtalet?
Hur var ert kroppsspråk i samtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Personcentrerat samtal med närstående
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal tillsammans med närstående till en patient
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen, det vill säga relationen mellan personen och den närstående?
Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelse, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
Hur samtalar du/ni till personen, det vill sägahur ställs frågan/frågorna?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal tillsammans med närstående till en patient?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården, dvs. hur tas den närståendes erfarenheter, åsikter och önskemål emot i vård- och omsorgsarbetet?
Vilka lagar är vägledande i kontakten med närstående till en person?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Personcentrerat inskrivningssamtal
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat inskrivningssamtal tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert inskrivningssamtal?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat inskrivningssamtal?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i inskrivningssamtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Vilka lagar är vägledande i ett personcentrerat inskrivningssamtal?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Samtala med en patient kring ofrivillig ensamhet
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring ofrivillig ensamhet.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras ofrivillig ensamhet?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen är ofrivilligt ensam?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och/eller identifierad ofrivillig ensamhet?
Reflektion
Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera ofrivillig ensamhet?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring ofrivilligt ensam?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad ofrivillig ensamhet inte prioriteras?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring ofrivillig ensamhet i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Samtala med en patient kring diskriminering
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring diskriminering.
Förberedelser
Diskrimineringslagen 2008:567 (riksdagen.se)
De sju diskrimineringsgrunderna (do.se)
Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka är de sju diskrimineringsgrunderna?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen kan vara utsatt för diskriminering?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad diskriminering?
Reflektion
Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera diskriminering?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring diskriminering?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad diskriminering inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för diskrimineringsgrunderna?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring diskriminering i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad diskriminering kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Samtala med en patient utifrån Hbtqi-perspektiv
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse utifrån Hbtqi-perspektiv.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad innebär ett normkritiskt perspektiv?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma att personen identifierar sig som Hbtqi?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till och ställa frågor till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad Hbtqi?
Reflektion
Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma Hbtqi?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring Hbtqi?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad Hbtqi inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för diskrimineringsgrunderna?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring Hbtqi i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad Hbtqi kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Samtala kring palliativ vård
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal tillsammans med personal och eventuell patient genom att lyssna till en patientberättelse kring palliativ vård.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras palliativ vård?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen kan vara i behov av palliativ vård?
Hur används symtomskattningsinstrument?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet, det vill säga hur lyssnar ni till patientens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad palliativ vård?
Reflektion
Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera palliativ vård?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i att uppmärksamma att personen kan vara i behov av palliativ vård?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om identifierad palliativ vård inte prioriteras?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personens närstående bli om identifierad palliativ vård inte prioriteras?
Hur upplever du/ni att identifierad palliativ vård kan bidra till att stärka den enskilda personen delaktighet i vården?
Vilka lagar är vägledande vid palliativ vård?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring palliativ vård i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Samordnad individuell plan (SIP)
Läraktivitet
Genomföra en personcentrerad samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
Hur genomförs en samordnad individuell plan?
Hur är du/ni följsamma i samtalet till personens berättelse vid den samordnad individuella planen?
Hur dokumenterar du/ni resultaten från den samordnade individuella planen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en samordnad individuell plan?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i den samordnade individuella planen?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Vilka lagar är vägledande i den samordnade individuella planen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Teamsamverkande rondsamtal med läkare
Läraktivitet
Genomföra ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare av en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad behöver du/ni förbereda er med för information inför ert teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare för att en god och säker vård ska möjliggöras?
Hur är du/ni följsamma i samtalet till det teamsamverkande rondsamtalet?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån det teamsamverkande rondsamtalet?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i det teamsamverkande rondsamtalet tillsammans med läkare?
Vad kan konsekvenserna bli för patienten om du/ni inte delger er information i samtalet?
Vilka lagar är vägledande i ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka patientens delaktighet, egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterade du/ni samtalet i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Bedömning enligt ABCDE
Läraktivitet
Genomföra en bedömning enligt ABCDE tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och när bedömer du/ni en person utifrån ABCDE?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
Hur genomför du/ni bedömningen enligt ABCDE?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er ABCDE-bedömning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
Vad innebär resultatet ni erhöll från er bedömning enligt ABCDE?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras? ilka lagar är vägledande i genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning enligt ABCDE kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Symtomskattningsinstrument
Läraktivitet
Genomföra en symtomskattning tillsammans med en patient med hjälp av ett symtomskattningsinstrument, exempelvis VAS, MNA, ROAG, NIHSS, HADS etc.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilket symtomskattningsinstrument är lämpligt utifrån personens hälsotillstånd?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av ert valda symtomskattningsinstrument?
Hur ska valda symtomskattningsinstrument användas i genomförande av symtomskattningen?
Hur dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert valda symtomskattningsinstrument?
Reflektion
Hur bedömer du att din egen förmåga i genomförandet av en symtomskattning tillsammans med en patient med hjälp av ett symtomskattningsinstrument var?
Vad innebär resultatet ni erhöll från ert symtomskattningsinstrument för personen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och/eller åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment
Strukturerad helhetsbedömning Head-to-Toe
Läraktivitet
Genomföra en bedömning enligt Head-to-Toe tillsammans med en patient
Förberedelser
Kursmaterial Head-To-Toe, Forsberg, A. (2024). Gör om, gör rätt i vården: att utveckla en personcentrerad och värdeskapande vård. Natur & Kultur
Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en bedömning enligt Head-to-Toe?
Bedöm person utifrån Head-to-Toe?
Hur arbetsleder du/ni ert resultat ifrån er Head-to-Toe?
Vad dokumenterar du/ni ifrån Head-to-Toe?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en bedömning enligt Head-to-Toe?
Hur arbetsleder och fördelar du/ni resultaten ifrån er Head-to-Toe?
Vad innebär resultatet ni erhöll från er bedömning enligt Head-to-Toe?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av en bedömning enligt Head-to-Toe?
Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning enligt head-to-Toe kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
BViS-beslutsstöd
Läraktivitet
Genomföra en bedömning enligt BViS-beslutstöd tillsammans med en patient
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och när bedömer ni en patient med BViS-beslutstöd?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en bedömning med BViS-beslutstöd?
Hur genomför du/ni bedömningen enligt BViS-beslutstöd?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er BViS-beslutstöd?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en bedömning enligt BViS-beslutstöd?
Vad innebär resultatet ni erhöll från er bedömning enligt BViS-beslutstöd för personen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning enligt BViS-beslutstöd kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Läkemedelshantering tillsammans med en patient
Läraktivitet
Läkemedelshantering tillsammans med en patient, så som tablett, kapsel, inhalation, injektion, infusion och transfusion.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av läkemedelsordinationen?
Hur genomför du/ni administrationen av läkemedelsordinationen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en läkemedelsordination?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en läkemedelsordination?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av läkemedelsordinationen?
Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Undersökning tillsammans med en patient
Läraktivitet
Delta i en undersökning tillsammans med en patient, exempelvis röntgenundersökning, ultraljudsundersökning, EKG, EEG, ECT etc.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Är undersökningen relevant i relation till personens hälsotillstånd?
Hur informeras personen om undersökningen?
Hur ska personen förberedas inför undersökningen?
Hur genomförs undersökningen?
Hur dokumenteras resultaten ifrån undersökningen?
Reflektion
Hur bedömer du att din egen förmåga i deltagandet utav undersökningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i undersökningen som personen deltog i?
Vad innebär resultatet som erhölls av undersökningen för personen?
Hur upplever du/ni att information inför undersökningen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet i undersökningen?
Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av undersökningen?
Hur tillämpades basala hygienrutiner i utförandet av undersökningen?
Hur dokumenteras undersökningen i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Omhändertagande av avliden person
Läraktivitet
Genomföra omhändertagande av en avliden patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är den avlidne personen?
Hur ser den avlidne personens livssituation ut, det vill säga har hen närstående, hur beaktas hens sociala, kulturella och religiösa aspekter?
Vad för material behöver du/ni i genomförandet av omhändertagandet av den avlidne personen?
Vad och hur dokumenterar du/ni omhändertagandet av den avlidne personen?
Utav vem och hur informeras närstående till den avlidne personen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av omhändertagandet av den avlidne personen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet vid omhändertagandet av den avlidne personen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till den avlidnes närstående?
Vilka lagar är vägledande i omhändertagandet av den avlidne personen?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet vid omhändertagandet av den avlidne personen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet vid omhändertagandet av den avlidne personen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Hudbedömning
Läraktivitet
Genomföra en hudbedömning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ser personens hud ut?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför hudbedömningen?
Hur genomför du/ni hudbedömningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er hudbedömning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av hudbedömningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av hudbedömningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av hudbedömningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför hudbedömningen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av hudbedömning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av hudbedömning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av hudbedömningen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Basala hygienrutiner
Läraktivitet
Genomföra basala hygienrutiner så att patientsäkerhet garanteras.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Hur och när ska basala hygienrutiner utföras så att patientsäkerhet garanteras?
Hur är du/ni följsamma till att genomföra basala hygienrutiner?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av basala hygienrutiner?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplever du/ni i genomförandet av basala hygienrutiner?
Hur är du/ni följsamma till att basala hygienrutiner genomförs så att patientsäkerhet garanteras?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför basala hygienrutiner?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av basala hygienrutiner?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Steril rutin
Läraktivitet
Genomföra steril rutin så att patientsäkerhet garanteras
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Hur och när ska steril rutin utföras så att patientsäkerhet garanteras?
Hur är du/ni följsamma till att genomföra steril rutin?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av steril rutin?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplever du/ni i genomförandet av steril rutin?
Hur är du/ni följsamma till att steril rutin genomförs så att patientsäkerhet garanteras?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför steril rutin?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av steril rutin?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Personliga hygienrutiner
Läraktivitet
Genomföra personliga hygienrutiner tillsammans med en patient, exempelvis dusch, övre och nedre toalett, på- och avklädning.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av personliga hygienrutiner?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Vad för hjälpmedel/förbrukningsmaterial behöver du/ni för att stödja/hjälpa personen med personliga hygienrutiner?
Hur dokumenterar du/ni personliga hygienrutiner?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av personliga hygienrutiner?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför de personliga hygienrutinerna?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av de personliga hygienrutinerna kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Förflyttning
Läraktivitet
Genomföra en förflyttning tillsammans med en patient, exempelvis från liggande position till sittande position, förflyttning i och ur säng, i och ur rullstol, med hjälp av lift, med hjälp av glidbräda, etc.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför förflyttningen?
Vad för hjälpmedel behöver du/ni för att genomföra förflyttningen?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av förflyttningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni förflyttningen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i utförandet av förflyttning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i utförandet av förflyttningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i utförandet av förflyttningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför förflyttningen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i utförandet av förflyttningen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i utförandet av förflyttningen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att utförandet av förflyttningen kan ha bidragit till att stärka personens egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Lägesändringar och positionering
Läraktivitet
Genomföra lägesändringar och positionering tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför lägesändringar och positioneringar?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
Vad för hjälpmedel behöver du/ni för att utföra lägesändringar och positioneringar?
Hur och vad dokumenterar du/ni lägesändringar och positioneringar?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför lägesändringar och positioneringar i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Munvård
Läraktivitet
Genomföra munvård tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka hjälpmedel/ förbrukningsmaterial behöver du/ni för att stödja/hjälpa personen med munvård?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför munvård?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av munvård?
Hur och vad dokumenterar du/ni vid munvård?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av munvård?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av munvård?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av munvården?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför munvård i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av munvården?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av munvården?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av munvården kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Nutrition – kost och måltid
Läraktivitet
Genomföra en kostbedömning och en måltid tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav vid en nutritionsbedömning?
Vilken typ av kost behöver personen?
Vilka hjälpmedel behöver du/ni för att stödja och/eller hjälpa personen vid måltid?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en kostbedömning och en måltid?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av en kostbedömning och måltid?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från kostbedömning och måltiden?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en kostbedömning och en måltid?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av kostbedömning och en måltid?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av kostbedömning och måltiden?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en kostbedömning och måltiden i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av måltiden?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av måltiden?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av kostbedömning och måltiden kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Benlindning
Läraktivitet
Genomföra en benlindning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ser personens ben ut, det vill säga varför ska personens ben lindas?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Vilka hjälpmedel och omläggningsmaterial behöver du/ni för att genomföra benlindningen?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför benlindningen?
Hur genomför du/ni benlindningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån benlindningen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av benlindning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av benlindning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av benlindning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför benlindning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av benlindning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av benlindning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att utförandet av benlindning kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Vitalparameter blodtrycksmätning
Läraktivitet
Genomföra en blodtrycksmätning tillsammans med patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för ett normalt blodtrycksvärde?
Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av en blodtrycksmätning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en blodtrycksmätning?
Hur genomför du/ni blodtrycksmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en blodtrycksmätning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför blodtrycksmätningen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Vitalparameter andningsfrekvensmätning
Läraktivitet
Genomföra en andningsfrekvensmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal andningsfrekvens?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en andningsfrekvensmätning?
Hur genomför du/ni andningsfrekvensmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en andningsfrekvensmätning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför andningsfrekvensmätning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Vitalparameter temperaturmätning
Läraktivitet
Genomföra en temperaturmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal kroppstemperatur?
Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av temperaturmätning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en temperaturmätning?
Hur genomför du/ni andningsfrekvensmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en andningsfrekvensmätning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av temperaturmätningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av temperaturmätningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av temperaturmätningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför temperaturmätningen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av temperaturmätningen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av temperaturmätningen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Vitalparameter pulspalpation
Läraktivitet
Genomföra en pulspalpationsmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal kroppspuls?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en pulspalpationsmätning?
Hur genomför du/ni pulspalpationsmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en pulspalpationsmätning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför pulspalpationsmätning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Vitalparameter saturationsmätning
Läraktivitet
Genomföra en saturationsmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal saturation?
Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av saturationsmätning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en saturationsmätning?
Hur genomför du/ni saturationsmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en saturationsmätning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av saturationsmätningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av saturationsmätningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av saturationsmätningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför saturationsmätning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av saturationsmätning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av saturationsmätning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Venprovtagning
Läraktivitet
Genomföra en venprovtagning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en venprovtagning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en venprovtagning?
Hur genomför du/ni en venprovtagning?
Hur och när märks provrör och hur transporteras de till laboratoriet?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en venprovtagning?
Vem signerar analyserade venprovtagning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en venprovtagning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en venprovtagning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en venprovtagning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en venprovtagning patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en venprovtagning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en venprovtagning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Kapillärprovtagning
Läraktivitet
Genomföra en kapillärprovtagning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en kapillärprovtagning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en kapillärprovtagning?
Hur genomför du/ni en kapillärprovtagning?
Hur och när märks provrör och hur transporteras de till laboratoriet?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en kapillärprovtagning?
Vem signerar kapillärprover?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en kapillärprovtagning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en kapillärprovtagning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en kapillärprovtagning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en kapillärprovtagning patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en kapillärprovtagning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en kapillärprovtagning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Subkutan injektion
Läraktivitet
Genomföra en subkutan injektion tillsammans med en patient
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en subkutan injektion?
Hur genomför du/ni en subkutan injektion?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en subkutan injektion?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en subkutan injektion?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den subkutana injektionen patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och subkutan injektion?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en subkutan injektion?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Suturtagning
Läraktivitet
Genomföra en suturtagning tillsammans med en patient
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en suturtagning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en suturtagning?
Hur genomför du/ni en suturtagning?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en suturtagning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en suturtagningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en suturtagningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en suturtagningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en suturtagning patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en suturtagning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en suturtagning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Digital välfärdsteknik
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring välfärdsteknik och delta i handhavande av patientens välfärdsteknik och/eller delta med en person som är extra insatt i digital välfärdsteknik, såsom digitalsamordnare, digitalfixare etc.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och vilka digitala välfärdstekniker använder personen sig utav?
Hur upplever personen den digitala välfärdsteknik som hen använder?
Hur genomför du/ni handhavandet av personens digitala välfärdsteknik?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av personens digitala välfärdsteknik?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av digital välfärdsteknik?
Vilka etiska hinder och möjligheter finns i handhavandet av digital välfärdsteknik?
Hur kan digital välfärdsteknik bidra till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Vilka lagar är vägledande vid användning av digital välfärdsteknik?
Hur dokumenterar du/ni digital välfärdsteknik i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment
E-hälsa
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring e-hälsa och delta i handhavande av patientens e-hälsa
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur använder sig personen utav e-hälsa?
Hur upplever personen den e-hälsa som hen använder?
Hur genomför du/ni handhavandet av personens e-hälsa?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av personens e-hälsa?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av e-hälsa?
Vilka etiska hinder och möjligheter finns i handhavandet av e-hälsa?
Hur kan e-hälsa bidra till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Vilka lagar är vägledande vid användning av e-hälsa?
Hur dokumenterar du/ni e-hälsa i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Telefon- och distansrådgivning
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat telefon- och distansrådgivningssamtal tillsammans med en patient
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för utrustning behöver du/ni för att utföra telefon- och distansrådgivnings samtal?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från telefon- och distansrådgivningen?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
Vilka lagar är vägledande vid användning av telefon- och distansrådgivning?
Hur dokumenterar du/ni telefon- och distansrådgivning i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att telefon- och distansrådgivning kan bidra till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Hur upplever du/ni att telefon- och distansrådgivning kan bidra till att stärka en god och säker vård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Digital distansrådgivning
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat digitalt distansrådgivningssamtal tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för utrustning behöver du/ni för att utföra digitalt distansrådgivningssamtal?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från digitalt distansrådgivning?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
Vilka lagar är vägledande vid användning av digitalt distansrådgivning?
Hur dokumenterar du/ni digitalt distansrådgivning i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att digitalt distansrådgivning kan bidra till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Hur upplever du/ni att digitalt distansrådgivning kan bidra till att stärka en god och säker vård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Intervjuguide om digitalisering
Läraktivitet
Genomföra ett enklare intervjusamtal tillsammans med en person som har erfarenheter av att vara patient i den digitaliserade hälso- och sjukvården. (peer-learning)
Förberedelser
Genomförande
Intervjua personen med stöd av nedanstående frågor:
Hur är din erfarenhet av att vara patient i den digitaliserade hälso- och sjukvården?
Vilka fördelar ser du med att använda digital teknik inom hälso- och sjukvården?
Vilka hinder ser du med att använda digital teknik inom hälso- och sjukvården?
Hur gavs du möjlighet till att vara delaktig i den digitala teknik som hälso- och sjukvården använder?
Hur kan arbetet i hälso- och sjukvårdens verksamheter genomföras för att stödja en god och säker digital nära vård?
Reflektion
Hur upplever du att intervjun kan ha bidragit till att stärka personens möjlighet till egenvård och inflytande i vården?
Hur kan digitalisering inom hälso- och sjukvården bidra till att stärka en god och säker nära vård?
Hur kan digitalisering inom hälso- och sjukvården bidra till att stärka övergångar för patienter och dess närstående?
Hur kan digitalisering inom hälso- och sjukvården bidra till att stödja ett personcentrerat förhållningsätt för dig som blivande sjuksköterska?
Hur ser du på din egen förmåga i att ge god och säker vård inom den digitaliserade hälso- och sjukvården?
Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av digitala hjälpmedel inom hälso- och sjukvården?
Vilka lagar är vägledande för nära vård i det digitala samhället?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Förbättringskunskap
Läraktivitet
Delta i förbättringskunskapsarbete tillsammans med handledare
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Hur är vårdorganisationer och deras olika system utformade?
Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet?
Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå?
Hur rapporteras avvikelser och hur används avvikelser som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i förbättringskunskapsarbete?
Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt, det vill säga arbetstider, teamsammansättning, samarbete med andra, ledning och styrning?
Reflektion
Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i förbättringskunskapsarbete?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i förbättringskunskapsarbetet?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om förbättringskunskapsarbete inte prioriteras?
Hur kan förbättringskunskapsarbete bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
Hur kan förbättringskunskapsarbete bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
Vilka lagar är vägledande för förbättringskunskapsarbete?
Hur dokumenterar du/ni förbättringskunskapsarbete i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
Kvalitetsregister
Läraktivitet
Delta i kvalitetsregister registrering eller samtala kring kvalitetsregister tillsammans med handledare
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
Hur är kvalitetsregister och deras olika system utformade?
Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet genom kvalitetsregister?
Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå genom kvalitetsregister?
Hur rapporteras och används registrerad registerdata som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i registrerad kvalitetsregisterdata?
Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja arbetssätt kring kvalitetsregister?
Reflektion
Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i kvalitetsregisterarbete?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i kvalitetsregisterarbetet?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om kvalitetsregisterarbete inte prioriteras?
Hur kan kvalitetsregisterarbete bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
Hur kan kvalitetsregisterarbetet bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
Vilka lagar är vägledande för kvalitetsregisterarbete?
Hur dokumenterar du/ni kvalitetsregisterarbete i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?