Joeri van Laere
Institutionen för informationsteknologi
Joeri van Laere
Professor i informationsteknologi
Räddningstjänstens beredskap ska löpande upprätthållas genom utbildning, fortbildning och examination. Träning sker idag primärt genom instruktörsledda praktiska moment på övningsfält. Räddningstjänsterna kan med virtuell simulering träna en större variation och komplexitet av händelser, samtidigt som personal kan delta från hemorten utan att behöva resa. Om fler kompetensutvecklar sig på ett mer flexibelt sätt, det vill säga med virtuell simulering, kan mängdträning realiseras genom att träna oftare i kortare pass. Forskningsprojektet fokuserar på hur instruktörer ska agera för att använda virtuell simulering framgångsrikt.
Utbildning och kompetensutveckling av räddningstjänstpersonal är primärt ett kommunalt ansvar. Grundutbildning anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på riksnivå.
Den mer komplexa fortbildningen sker främst på lokal nivå, bland annat på Skövdes lokala övningsfält Hasslum. Den kommunala räddningstjänsten möter alltmer komplexa olyckor i det moderna samhället. För högkvalitativ fortbildning krävs en större diversitet av samt mer komplexa scenarier, samtidigt som verktygen och scenarierna ska vara lätthanterliga för instruktörerna.
Designa om utbildningen
Dagens traditionella kaderövningar på övningsfält är mycket resurskrävande att organisera. Följaktligen är det svårt att på lokal nivå, regelbundet genomföra stora och komplexa övningsmoment.
Verktyg för virtuell simulering, med särskild fokus på utbildning av räddningstjänst, har funnits på marknaden sedan 2005. Att införskaffa dessa mjukvaror är inte innovationen. Den egentliga innovationen är att designa om utbildningen i grunden: hur kan fastställda utbildningsmål realiseras med virtuell simulering på ett helt annat sätt än i traditionell övning på övningsfält?
Samspelet avgör utgången
Det krävs ny kompetens hos instruktörer och en ny utbildningskultur. Ett simuleringsverktyg är en verktygslåda med många redskap, men erbjuder ingen färdig paketlösning i sig. Olika scenarier ska skapas och en stegvis progression ska byggas upp av allt mer komplexa situationer som kursdeltagaren ska lösa.
Att genomföra ett scenario är ett samspel mellan speltekniker, en eller två motspelare, bedömare och den övade.
Instruktörerna (speltekniker, motspel, bedömare) är en orkester, de ska vara duktiga på sitt eget instrument, men ännu mer på samspel och på att följa dansaren (den övade) som bestämmer speltakten. Det virtuella simuleringsverktyget är scenen, men det är samspelet mellan den övade och instruktörerna som gör att utbildningen blir lyckad eller inte.
Räddningstjänsterna i Skaraborg vill bli först i Sverige med att på kommunal nivå erbjuda virtuell simulering för utbildning och kvalitetssäkring av räddningstjänstpersonal.
En illustration med fem siluetter. Samspelet mellan instruktörerna och utövarens anpassning är det som avgör utbildningens kvalitet.
