Läraktivitetskort – termin 4 psykiatri

1. Personcentrerad vård och samverkan i team

Läraktivitet

Genomföra omvårdnadsprocessen tillsammans med en patient.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Hur bedömer du/ni personens hälsotillstånd, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och vilka omvårdnadsdiagnoser identifierar och fastställer du/ni?
Hur planerar du/ni omvårdnaden utifrån fastställda mål?
Hur genomför du/ni fastställda omvårdnadsåtgärder?
Hur genomför du/ni fastställda åtgärder ordinerade av annan profession?
Hur och när utvärderar du/ni personens hälsotillstånd mot uppsatta mål?
Hur dokumentera du/ni samtliga steg i omvårdnadsprocessen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga att genomföra omvårdnadsprocessen?
Hur tillämpade du/ni bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i utförandet av omvårdnadsprocessen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i utförandet av omvårdnadsprocessen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i utförandet av omvårdnadsprocessen?
Vad kan konsekvenserna för personen bli om omvårdnadsprocessen inte efterföljs?
Vilka lagar är vägledande vid omvårdnadsprocessen?
Hur dokumenterade du/ni omvårdnadsprocessen i enlighet med fastställda kvalitetsregister och journalsystem så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att omvårdnadsprocessen kan bidra till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att omvårdnadsprocessen kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelse, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
Hur samtalar du/ni till personen, det vill säga hur och vilka frågor ställs, är frågan öppen eller sluten?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni ert samtal?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
Hur mycket talade du/ni i samtalet?
Hur var ert kroppsspråk i samtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal tillsammans med närstående till en patient

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen, det vill säga relationen mellan personen och den närstående?
Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelse, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
Hur samtalar du/ni till personen, det vill sägahur ställs frågan/frågorna?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal tillsammans med närstående till en patient?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården, dvs. hur tas den närståendes erfarenheter, åsikter och önskemål emot i vård- och omsorgsarbetet?
Vilka lagar är vägledande i kontakten med närstående till en person?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ser barnets utvecklings nivå ut?
Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelsen, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
Hur samtalar du/ni till personen, det vill säga hur och vilka frågor ställs, är frågan öppen eller sluten?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni ert samtal?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
Hur mycket talade du/ni i samtalet?
Hur var ert kroppsspråk i samtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelsen, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
Hur samtalar du/ni till personen, det vill säga hur och vilka frågor ställs, är frågan öppen eller sluten?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni ert samtal?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
Hur mycket talade du/ni i samtalet?
Hur var ert kroppsspråk i samtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring ofrivillig ensamhet.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras ofrivillig ensamhet?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen är ofrivilligt ensam?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och/eller identifierad ofrivillig ensamhet?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera ofrivillig ensamhet?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring ofrivilligt ensam?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad ofrivillig ensamhet inte prioriteras?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring ofrivillig ensamhet i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att
patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring psykisk ohälsa.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras psykisk hälsa och psykisk ohälsa?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen lider av psykisk ohälsa?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad psykisk ohälsa?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera psykisk ohälsa?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring psykisk ohälsa?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om uppmärksammad och identifierad psykisk ohälsa inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för psykisk ohälsa?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring psykisk ohälsa i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad psykisk ohälsa kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring missbruk och beroende.

Förberedelser

Behandling och stödinsatser vid missbruk och beroende (kunskapsguiden.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras missbruk och beroende?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen lider av missbruk och beroende?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad missbruk och beroende?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera missbruk och beroende?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring missbruk och beroende?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om uppmärksammad och identifierad missbruk och beroende inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för missbruk och beroende?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring missbruk och beroende i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad missbruk och beroende kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring livsstilsfaktorer.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras livsstilsfaktorer?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen kan behöva råd i hur livsstilsfaktorer kan påverka hälsan?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammade och identifierade livsstilsfaktorer?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera livsstilsfaktorer?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i att uppmärksamma att personen kan behöva råd i hur livsstilsfaktorer kan påverka hälsan?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om uppmärksammade och identifierade livsstilsfaktorer inte prioriteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammade och identifierade livsstilsfaktorer kan bidra till att stärka den enskilda personen delaktighet i vården?
Vilka lagar är vägledande för livsstilsfaktorer?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterar du/ni personcentrerat samtal om livsstilsfaktorer i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring diskriminering.

Förberedelser

Diskrimineringslagen 2008:567 (riksdagen.se)

De sju diskrimineringsgrunderna (do.se)

Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka är de sju diskrimineringsgrunderna?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen kan vara utsatt för diskriminering?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad diskriminering?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera diskriminering?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring diskriminering?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad diskriminering inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för diskrimineringsgrunderna?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring diskriminering i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad diskriminering kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse utifrån Hbtqi-perspektiv.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad innebär ett normkritiskt perspektiv?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma att personen identifierar sig som Hbtqi?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till och ställa frågor till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad Hbtqi?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma Hbtqi?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring Hbtqi?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad Hbtqi inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för diskrimineringsgrunderna?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring Hbtqi i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad Hbtqi kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse utifrån Hbtqi-perspektiv.

Förberedelser

Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv (vardhandboken.se)
Transkulturellt centrum
Leininger's Theory of Culture Care Diversity and Universality: An Overview With a Historical Retrospective and a View Toward the Future
Kurslitteratur: Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (2023) kap. 13.

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad innebär att vårda utifrån ett transkulturella perspektivet?
Vad innebär kulturell kompetens?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera personen utifrån ett transkulturellt perspektiv?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till och ställa frågor till personens berättelse och/eller dess närstående?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni det transkulturella perspektivet?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera det transkulturella perspektivet?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring det transkulturella perspektivet?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om det uppmärksammade och identifierade transkulturella perspektivet inte prioriteras?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring det transkulturella perspektivet i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att det uppmärksammade och identifierade transkulturella perspektivet kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring sexuell hälsa.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras sexuell hälsa?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera personens sexuella hälsa?
Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad sexuell hälsa?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera sexuell hälsa?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring sexuell hälsa?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om det uppmärksammad och identifierad sexuell hälsa inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande vid samtal kring sexuell hälsa?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring det sexuell hälsa i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad sexuell hälsa kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Delta i ett personcentrerat samtal tillsammans med personal och eventuellt patient genom att lyssna till en patientberättelse kring våld i nära relation.

Förberedelser

Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras våld i nära relation?
Hur används symtomskattningsinstrument?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet, det vill säga hur lyssnar ni till patientens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni samtalet?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera våld i nära relation?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring våld i nära relation?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om identifierat våld i nära relation inte prioriteras?
Hur upplever du/ni att identifierat våld i nära relation kan bidra till att stärka den enskilda personen och eventuella barns delaktighet i vården?
Vilka lagar är vägledande för våld i nära relation?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring våld i nära relation i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Delta i ett personcentrerat samtal tillsammans med personal genom att lyssna till en berättelse kring hot och våld inom vården.

Förberedelser

Hot och våld inom vården (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras hot och våld inom vården?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av situationen?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni situationen?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera hot och våld inom vården?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i att samtala kring hot och våld inom vården?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om identifierat hot och våld inom vården inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för hot och våld inom vården?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker arbetsmiljö?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Delta i ett personcentrerat samtal tillsammans med personal genom att lyssna till en berättelse kring hot och våld inom psykiatrisk vård.

Förberedelser

Hot och våld inom vården (vardhandboken.se)
Hot och våld i psykiatrisk vård (pdf, vgregion.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras hot och våld inom psykiatrisk vård?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av situationen?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni situationen?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera hot och våld inom psykiatrisk vård?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i att samtala kring hot och våld inom psykiatrisk vård?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om identifierat hot och våld inom psykiatrisk vård inte prioriteras?
Vilka lagar är vägledande för hot och våld inom psykiatrisk vård?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker arbetsmiljö?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal tillsammans med personal och eventuell patient genom att lyssna till en patientberättelse kring palliativ vård.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur definieras palliativ vård?
Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen kan vara i behov av palliativ vård?
Hur används symtomskattningsinstrument?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet, det vill säga hur lyssnar ni till patientens berättelse?
Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad palliativ vård?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera palliativ vård?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i att uppmärksamma att personen kan vara i behov av palliativ vård?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om identifierad palliativ vård inte prioriteras?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personens närstående bli om identifierad palliativ vård inte prioriteras?
Hur upplever du/ni att identifierad palliativ vård kan bidra till att stärka den enskilda personen delaktighet i vården?
Vilka lagar är vägledande vid palliativ vård?
Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring palliativ vård i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en personcentrerad samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med en patient.

Förberedelser

Samordnad individuell plan (SIP) – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
Hur genomförs en samordnad individuell plan?
Hur är du/ni följsamma i samtalet till personens berättelse vid den samordnad individuella planen?
Hur dokumenterar du/ni resultaten från den samordnade individuella planen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en samordnad individuell plan?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i den samordnade individuella planen?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Vilka lagar är vägledande i den samordnade individuella planen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat inskrivningssamtal tillsammans med en patient.

Förberedelser

Patientjournalens innehåll och funktion – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert inskrivningssamtal?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat inskrivningssamtal?

Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i inskrivningssamtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Vilka lagar är vägledande i ett personcentrerat inskrivningssamtal?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat utskrivningssamtal tillsammans med en patient.

Förberedelser

Patientjournalens innehåll och funktion – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
Hur är du/ni följsamma i samtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert utskrivningssamtal?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat inskrivningssamtal?

Hur ser du på din egen förmåga i utförandet av ett personcentrerat utskrivningssamtal?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i utskrivningssamtalet?
Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
Vilka lagar är vägledande i ett personcentrerat utskrivningssamtal?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment

Läraktivitet

Genomföra ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare av en patient.

Förberedelser

Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad behöver du/ni förbereda er med för information inför ert teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare för att en god och säker vård ska möjliggöras?
Hur är du/ni följsamma i samtalet till det teamsamverkande rondsamtalet?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån det teamsamverkande rondsamtalet?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i det teamsamverkande rondsamtalet tillsammans med läkare?
Vad kan konsekvenserna bli för patienten om du/ni inte delger er information i samtalet?
Vilka lagar är vägledande i ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare?
Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka patientens delaktighet, egenvård och inflytande i vården?
Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
Hur dokumenterade du/ni samtalet i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

2. Bedömning och symtomskattningsinstrument

Läraktivitet

Genomföra en symtomskattning tillsammans med en patient med hjälp av ett symtomskattningsinstrument, exempelvis VAS, MNA, ROAG, NIHSS, HADS etc.

Förberedelser

Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilket symtomskattningsinstrument är lämpligt utifrån personens hälsotillstånd?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av ert valda symtomskattningsinstrument?
Hur ska valda symtomskattningsinstrument användas i genomförande av symtomskattningen?
Hur dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert valda symtomskattningsinstrument?

Reflektion

Hur bedömer du att din egen förmåga i genomförandet av en symtomskattning tillsammans med en patient med hjälp av ett symtomskattningsinstrument var?
Vad innebär resultatet ni erhöll från ert symtomskattningsinstrument för personen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och/eller åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment

Läraktivitet

Genomföra en bedömning enligt ABCDE tillsammans med en patient.

Förberedelser

Bedömning enligt ABCDE (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och när bedömer du/ni en person utifrån ABCDE?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
Hur genomför du/ni bedömningen enligt ABCDE?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er ABCDE-bedömning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
Vad innebär resultatet ni erhöll från er bedömning enligt ABCDE?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
ilka lagar är vägledande i genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning enligt ABCDE kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en bedömning enligt NEWS-bedömningsskala tillsammans med en patient.

Förberedelser

Bedömning enligt NEWS (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och när bedömer ni en patient med NEWS bedömningsskala?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en bedömning enligt NEWS bedömningsskala?
Hur genomför du/ni bedömningen enligt NEWS bedömningsskala?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er NEWS-bedömning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en bedömning enligt NEWS bedömningsskala?
Vad innebär resultatet ni erhöll från er bedömning enligt NEWS bedömningsskala för personen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultatet om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning enligt NEWS bedömningsskala kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en psykiskt status-bedömning vid psykisk ohälsa tillsammans med en patient.

Förberedelser

Bedömning vid psykisk ohälsa (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och när bedömer du/ni en person med psykiskt status?
Hur genomför du/ni ett psykiskt status?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er psykisk status bedömning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av psykiskt status-bedömning vid psykisk ohälsa?
Vad innebär resultatet ni erhöll från er psykisk status bedömning vid psykisk ohälsa?
Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultatet om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av en psykisk status bedömning vid psykisk ohälsa?
Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning vid psykisk ohälsa kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment

3. Läkemedelshantering

Läraktivitet

Läkemedelshantering tillsammans med en patient, så som tablett, kapsel, inhalation, injektion, infusion och transfusion.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av läkemedelsordinationen?
Hur genomför du/ni administrationen av läkemedelsordinationen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en läkemedelsordination?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en läkemedelsordination?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av läkemedelsordinationen?
Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en subkutan injektion tillsammans med en patient

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en subkutan injektion?
Hur genomför du/ni en subkutan injektion?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en subkutan injektion?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en subkutan injektion?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den subkutana injektionen patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och subkutan injektion?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en subkutan injektion?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en intravenös injektion och/eller infusion tillsammans med en patient.

Förberedelser

Injektion, infusion och transfusion (vardhandboken.se)
FASS Vårdpersonal (fass.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en intravenös injektion och/eller infusion?
Hur genomför du/ni en injektion och/eller infusion?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en intravenös injektion och/eller infusion?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en intravenös injektion och/eller infusion?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den intravenösa injektion och/eller infusionen patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och intravenös injektion och/eller infusion?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av intravenös injektion och/eller infusion?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en intramuskulär injektion tillsammans med en patient.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en intravenös injektion och/eller infusion?
Hur genomför du/ni en intramuskulär injektion?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en intramuskulär injektion?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en intramuskulär injektion?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den intramuskulär injektion patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och intramuskulär injektion?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av intramuskulär injektion?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Delta i delegering vid läkemedelshantering tillsammans med personal och/eller patient.

Förberedelser

Om delegering läkemedel (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Är delegering av läkemedelshantering relevant i relation till personens hälsotillstånd?
Hur informeras personen om delegering vid läkemedelshantering?
Hur ska personen förberedas inför delegering vid läkemedelshantering?
Hur genomförs delegering vid läkemedelshantering?
Hur dokumenteras resultaten ifrån delegering vid läkemedelshantering?

Reflektion

Hur bedömer du att din egen förmåga i deltagandet utav delegering vid läkemedelshantering?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i delegering vid läkemedelshantering som personen deltog i?
Vad innebär resultatet som erhölls av delegering vid läkemedelshantering för personen?
Hur upplever du/ni att information inför delegering vid läkemedelshantering kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet i undersökningen?
Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av delegering vid läkemedelshantering?
Hur dokumenteras delegering vid läkemedelshantering i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

4. Undersökning och behandling

Läraktivitet

Delta i en undersökning tillsammans med en patient, exempelvis röntgenundersökning, ultraljudsundersökning, EKG, EEG, ECT etc.

Förberedelser

Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Är undersökningen relevant i relation till personens hälsotillstånd?
Hur informeras personen om undersökningen?
Hur ska personen förberedas inför undersökningen?
Hur genomförs undersökningen?
Hur dokumenteras resultaten ifrån undersökningen?

Reflektion

Hur bedömer du att din egen förmåga i deltagandet utav undersökningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i undersökningen som personen deltog i?
Vad innebär resultatet som erhölls av undersökningen för personen?
Hur upplever du/ni att information inför undersökningen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet i undersökningen?
Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av undersökningen?
Hur tillämpades basala hygienrutiner i utförandet av undersökningen?
Hur dokumenteras undersökningen i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en sårbehandling tillsammans med en patient.

Förberedelser

Sårbehandling – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ser personens hud och sår ut?
Vad har personen för sår?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför sårbehandlingen?
Hur genomför du/ni sårbehandlingen, det vill säga vad behöver du/ni för omläggningsmaterial?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån sårbehandlingen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av sårbehandlingen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av sårbehandlingen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av sårbehandlingen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför sårbehandlingen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av sårbehandlingen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av sårbehandlingen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av sårbehandlingen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en hudbedömning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Hudbedömning – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur ser personens hud ut?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför hudbedömningen?
Hur genomför du/ni hudbedömningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er hudbedömning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av hudbedömningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av hudbedömningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av hudbedömningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför hudbedömningen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av hudbedömning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av hudbedömning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av hudbedömningen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

5. Grundläggande vårdande handlingar

Läraktivitet

Genomföra basala hygienrutiner så att patientsäkerhet garanteras.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Hur och när ska basala hygienrutiner utföras så att patientsäkerhet garanteras?
Hur är du/ni följsamma till att genomföra basala hygienrutiner?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av basala hygienrutiner?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplever du/ni i genomförandet av basala hygienrutiner?
Hur är du/ni följsamma till att basala hygienrutiner genomförs så att patientsäkerhet garanteras?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför basala hygienrutiner?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av basala hygienrutiner?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra personliga hygienrutiner tillsammans med en patient, exempelvis dusch, övre och nedre toalett, på- och avklädning.

Förberedelser

Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av personliga hygienrutiner?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Vad för hjälpmedel/förbrukningsmaterial behöver du/ni för att stödja/hjälpa personen med personliga hygienrutiner?
Hur dokumenterar du/ni personliga hygienrutiner?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av personliga hygienrutiner?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför de personliga hygienrutinerna?
Vilka lagar är vägledande i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av de personliga hygienrutinerna kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra munvård tillsammans med en patient.

Förberedelser

Daglig munvård – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka hjälpmedel/ förbrukningsmaterial behöver du/ni för att stödja/hjälpa personen med munvård?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför munvård?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av munvård?
Hur och vad dokumenterar du/ni vid munvård?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av munvård?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av munvård?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av munvården?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför munvård i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av munvården?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av munvården?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av munvården kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en nutritionsbedömning och en måltid tillsammans med en patient.

Förberedelser

Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav vid en nutritionsbedömning?
Vilka hjälpmedel behöver du/ni för att stödja och/eller hjälpa personen vid måltid?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en nutritionsbedömning och en måltiden?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av en nutritionsbedömning och måltid?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från nutritionsbedömning och måltiden?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en nutritionsbedömning och en måltid?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av nutritionsbedömning och en måltid?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av nutritionsbedömning och måltiden?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en nutritionsbedömning och måltiden i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av måltiden?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av måltiden?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av nutritionsbedömning och måltiden kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en enteral nutritionsbedömning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Nutrition, enteral (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav vid en nutritionsbedömning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en enteral nutritionsbedömning?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av en enteral nutritionsbedömning?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en enteral nutritionsbedömning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en enteral nutritionsbedömning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av enteral nutritionsbedömning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av enteral nutritionsbedömning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en enteral nutritionsbedömning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av den enterala nutritionen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av den enterala nutritionen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av enteral nutritionsbedömning kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en parenteral nutritionsbedömning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Nutrition, parenteral (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav vid en parenteral nutritionsbedömning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en parenteral nutritionsbedömning?
Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av en parenteral nutritionsbedömning?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en parenteral nutritionsbedömning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en parenteral nutritionsbedömning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av parenteral nutritionsbedömning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av parenteral nutritionsbedömning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en parenteral nutritionsbedömning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av den parenterala nutritionen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av den parenterala nutritionen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att genomförandet av parenteral nutritionsbedömning kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

6. Vårdtekniska moment

Läraktivitet

Genomföra en blodtrycksmätning tillsammans med patient.

Förberedelser

Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för ett normalt blodtrycksvärde?
Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av en blodtrycksmätning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en blodtrycksmätning?
Hur genomför du/ni blodtrycksmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en blodtrycksmätning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför blodtrycksmätningen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av blodtrycksmätningen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en andningsfrekvensmätning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Vårdhandboken (vardhandboken.se)

Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal andningsfrekvens?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en andningsfrekvensmätning?
Hur genomför du/ni andningsfrekvensmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en andningsfrekvensmätning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför andningsfrekvensmätning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en temperaturmätning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Temperaturmätning – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal kroppstemperatur?
Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av temperaturmätning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en temperaturmätning?
Hur genomför du/ni andningsfrekvensmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en andningsfrekvensmätning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av temperaturmätningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av temperaturmätningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av temperaturmätningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför temperaturmätningen i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av temperaturmätningen?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av temperaturmätningen?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en pulspalpationsmätning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Pulspalpation, pulsmätning – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal kroppspuls?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en pulspalpationsmätning?
Hur genomför du/ni pulspalpationsmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en pulspalpationsmätning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför pulspalpationsmätning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av pulspalpationsmätning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en saturationsmätning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad är referensvärden för en normal saturation?
Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av saturationsmätning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en saturationsmätning?
Hur genomför du/ni saturationsmätningen?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en saturationsmätning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av saturationsmätningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av saturationsmätningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av saturationsmätningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför saturationsmätning i enlighet med patientsäkerhet?
Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av saturationsmätning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av saturationsmätning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en venprovtagning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en venprovtagning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en venprovtagning?
Hur genomför du/ni en venprovtagning?
Hur och när märks provrör och hur transporteras de till laboratoriet?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en venprovtagning?
Vem signerar analyserade venprovtagning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en venprovtagning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en venprovtagning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en venprovtagning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en venprovtagning patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en venprovtagning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en venprovtagning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en kapillärprovtagning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en kapillärprovtagning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en kapillärprovtagning?
Hur genomför du/ni en kapillärprovtagning?
Hur och när märks provrör och hur transporteras de till laboratoriet?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en kapillärprovtagning?
Vem signerar kapillärprover?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en kapillärprovtagning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en kapillärprovtagning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en kapillärprovtagning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en kapillärprovtagning patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en kapillärprovtagning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en kapillärprovtagning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en suturtagning tillsammans med en patient

Förberedelser

Suturer och suturtagning (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en suturtagning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en suturtagning?
Hur genomför du/ni en suturtagning?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en suturtagning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en suturtagningen?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en suturtagningen?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en suturtagningen?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en suturtagning patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en suturtagning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en suturtagning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra en blåstappning tillsammans med en patient.

Förberedelser

Om blåstappning (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material behöver du/ni för att genomföra en blåstappning?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en blåstappning?
Hur genomför du/ni en inläggning eller avlägsnade av en blåstappning?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en blåstappning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av blåstappning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av blåstappning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av blåstappning?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en blåstappning patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av blåstappning?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en blåstappning?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra sugning av luftvägar tillsammans med en patient.

Förberedelser

Sugning av luftvägar (vardhandboken.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för material behöver du/ni för att genomföra en sugning av luftvägar?
Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en sugning av luftvägar?
Hur genomför du/ni en sugning av luftvägar?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en sugning av luftvägar?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av sugning av luftvägar?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av sugning av luftvägar?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av sugning av luftvägar?
Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en sugning av luftvägar patientsäkert?
Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av sugning av luftvägar?
Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i utförandet av sugning av luftvägar?
Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

7. Informatik

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring välfärdsteknik och delta i handhavande av patientens välfärdsteknik.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och vilka välfärdstekniker använder personen sig utav?
Hur upplever personen den välfärdsteknik som hen använder?
Hur genomför du/ni handhavandet av personens välfärdsteknik?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av personens välfärdsteknik?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av välfärdsteknik?
Vilka etiska hinder och möjligheter finns i handhavandet av välfärdsteknik?
Hur kan välfärdsteknik bidra till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Vilka lagar är vägledande vid användning av välfärdsteknik?
Hur dokumenterar du/ni välfärdsteknik i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring välfärdsteknik och delta i handhavande av patientens välfärdsteknik och/eller delta med en person som är extra insatt i digital välfärdsteknik, såsom digitalsamordnare, digitalfixare etc.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur och vilka digitala välfärdstekniker använder personen sig utav?
Hur upplever personen den digitala välfärdsteknik som hen använder?
Hur genomför du/ni handhavandet av personens digitala välfärdsteknik?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av personens digitala välfärdsteknik?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av digital välfärdsteknik?
Vilka etiska hinder och möjligheter finns i handhavandet av digital välfärdsteknik?
Hur kan digital välfärdsteknik bidra till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Vilka lagar är vägledande vid användning av digital välfärdsteknik?
Hur dokumenterar du/ni digital välfärdsteknik i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring e-hälsa och delta i handhavande av patientens e-hälsa

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Hur använder sig personen utav e-hälsa?
Hur upplever personen den e-hälsa som hen använder?
Hur genomför du/ni handhavandet av personens e-hälsa?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av personens e-hälsa?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av e-hälsa?
Vilka etiska hinder och möjligheter finns i handhavandet av e-hälsa?
Hur kan e-hälsa bidra till att stärka personens delaktighet till egenvård?
Vilka lagar är vägledande vid användning av e-hälsa?
Hur dokumenterar du/ni e-hälsa i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat telefon- och distansrådgivningssamtal tillsammans med en patient

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för utrustning behöver du/ni för att utföra telefon- och distansrådgivnings samtal?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från telefon- och distansrådgivningen?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
Vilka lagar är vägledande vid användning av telefon- och distansrådgivning?
Hur dokumenterar du/ni telefon- och distansrådgivning i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att telefon- och distansrådgivning kan bidra till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Hur upplever du/ni att telefon- och distansrådgivning kan bidra till att stärka en god och säker vård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat digitalt distansrådgivningssamtal tillsammans med en patient.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för utrustning behöver du/ni för att utföra digitalt distansrådgivningssamtal?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från digitalt distansrådgivning?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
Vilka lagar är vägledande vid användning av digitalt distansrådgivning?
Hur dokumenterar du/ni digitalt distansrådgivning i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att digitalt distansrådgivning kan bidra till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Hur upplever du/ni att digitalt distansrådgivning kan bidra till att stärka en god och säker vård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

8. Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling

Läraktivitet

Delta i förbättringskunskapsarbete tillsammans med handledare

Förberedelser

Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Hur är vårdorganisationer och deras olika system utformade?
Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet?
Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå?
Hur rapporteras avvikelser och hur används avvikelser som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i förbättringskunskapsarbete?
Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt, det vill säga arbetstider, teamsammansättning, samarbete med andra, ledning och styrning?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i förbättringskunskapsarbete?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i förbättringskunskapsarbetet?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om förbättringskunskapsarbete inte prioriteras?
Hur kan förbättringskunskapsarbete bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
Hur kan förbättringskunskapsarbete bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
Vilka lagar är vägledande för förbättringskunskapsarbete?
Hur dokumenterar du/ni förbättringskunskapsarbete i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Delta i avvikelse och riskhantering tillsammans med handledare.

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Hur är vårdorganisationer och deras olika system utformade?
Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet?
Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå?
Hur rapporteras avvikelser och hur används avvikelser som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i förbättringskunskapsarbete?
Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt, det vill säga arbetstider, teamsammansättning, samarbete med andra, ledning och styrning?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i avvikelse och riskhantering?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i avvikelse och riskhantering?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om avvikelse och riskhantering inte prioriteras?
Hur kan avvikelse och riskhanteringsarbete bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
Hur kan avvikelse och riskhanteringsarbete bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
Vilka lagar är vägledande för avvikelse och riskhanteringsarbete?
Hur dokumenterar du/ni avvikelse och riskhanteringsarbete i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Delta i kvalitetsregister registrering eller samtala kring kvalitetsregister tillsammans med handledare

Förberedelser

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Hur är kvalitetsregister och deras olika system utformade?
Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet genom kvalitetsregister?
Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå genom kvalitetsregister?
Hur rapporteras och används registrerad registerdata som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i registrerad kvalitetsregisterdata?
Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja arbetssätt kring kvalitetsregister?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i kvalitetsregisterarbete?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i kvalitetsregisterarbetet?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om kvalitetsregisterarbete inte prioriteras?
Hur kan kvalitetsregisterarbete bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
Hur kan kvalitetsregisterarbetet bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
Vilka lagar är vägledande för kvalitetsregisterarbete?
Hur dokumenterar du/ni kvalitetsregisterarbete i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Läraktivitet

Genomföra ett personcentrerat egenvårdssamtal tillsammans med en patient.

Förberedelser

Kunskapsstöd för egenvård – enligt egenvårdslagen (socialstyrelsen.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Vem är personen?
Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
Vad för utrustning behöver du/ni för att utföra ett egenvårdssamtal?
Hur är du/ni följsamma i genomförandet av egenvårdssamtalet till personens berättelse?
Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från egenvårdssamtalet?

Reflektion

Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av egenvårdssamtal?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av egenvårdssamtalet?
Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av egenvårdssamtalet?
Vilka lagar är vägledande vid egenvårdssamtal?
Hur dokumenterar du/ni egenvårdssamtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Hur upplever du/ni att egenvårdssamtal kan bidra till att stärka personens delaktighet och egenvård?
Hur upplever du/ni att egenvårdssamtal kan bidra till att stärka en god och säker vård?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

9. Evidensbaserad vård

Läraktivitet

Delta i samtal kring klimatsmart hälso- och sjukvård tillsammans med handledare.

Förberedelser

Klimatsmart hälso- och sjukvård (swenurse.se)
Kurslitteratur

Genomförande

Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:

Hur är klimatsmart hälso- och sjukvård utformad, finns det olika system utformade?
Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet genom klimatsmart hälso- och sjukvård?
Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå klimatsmart hälso- och sjukvård?
Hur rapporteras och används klimatsmart hälso- och sjukvård som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i klimatsmart hälso- och sjukvård?
Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja arbetssätt kring klimatsmart hälso- och sjukvård?

Reflektion

Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i klimatsmart hälso- och sjukvård?
Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring klimatsmart hälso- och sjukvård?
Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om klimatsmart hälso- och sjukvård inte prioriteras?
Hur kan klimatsmart hälso- och sjukvård bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
Hur kan klimatsmart hälso- och sjukvård bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
Vilka lagar är vägledande för klimatsmart hälso- och sjukvård?
Hur dokumenterar du/ni klimatsmart hälso- och sjukvård i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?

Sökträffar

Söktips

Genvägar

Hur kan vi hjälpa dig?

Läraktivitetskort – termin 4 psykiatri

1. Personcentrerad vård och samverkan i team

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser

Genomförande

Reflektion

Läraktivitet

Förberedelser