Här finns underlag för aktiviteter, förberedelser, genomförande och reflektioner inom kursen I patientens värld – evidensbaserad vård II (OM335G), med följande indelning:
- Personcentrerad vård och samverkan i team
- Bedömning och symtomskattningsinstrument
- Läkemedelshantering
- Undersökning och behandling
- Grundläggande vårdande handlingar
- Vårdtekniska moment
- Informatik
- Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
- Evidensbaserad vård
Matris för läraktivitetskort termin 3 (docx)
1. Personcentrerad vård och samverkan i team
-
Läraktivitet
Genomföra omvårdnadsprocessen tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Patientjournalens innehåll och funktion – Vårdhandboken
- Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Hur bedömer du/ni personens hälsotillstånd, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur och vilka omvårdnadsdiagnoser identifierar och fastställer du/ni?
- Hur planerar du/ni omvårdnaden utifrån fastställda mål?
- Hur genomför du/ni fastställda omvårdnadsåtgärder?
- Hur genomför du/ni fastställda åtgärder ordinerade av annan profession?
- Hur och när utvärderar du/ni personens hälsotillstånd mot uppsatta mål?
- Hur dokumentera du/ni samtliga steg i omvårdnadsprocessen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga att genomföra omvårdnadsprocessen?
- Hur tillämpade du/ni bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i utförandet av omvårdnadsprocessen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i utförandet av omvårdnadsprocessen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i utförandet av omvårdnadsprocessen?
- Vad kan konsekvenserna för personen bli om omvårdnadsprocessen inte efterföljs?
- Vilka lagar är vägledande vid omvårdnadsprocessen?
- Hur dokumenterade du/ni omvårdnadsprocessen i enlighet med fastställda kvalitetsregister och journalsystem så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att omvårdnadsprocessen kan bidra till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att omvårdnadsprocessen kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse.
Förberedelser
- Praktiska råd – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
- Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
- Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
- Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelse, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
- Hur samtalar du/ni till personen, det vill säga hur och vilka frågor ställs, är frågan öppen eller sluten?
- Hur dokumenterar och rapporterar du/ni ert samtal?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
- Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
- Hur mycket talade du/ni i samtalet?
- Hur var ert kroppsspråk i samtalet?
- Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
- Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
- Hur dokumenterar du/ni ert samtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal tillsammans med närstående till en patient
Förberedelser
- Praktiska råd – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen, det vill säga relationen mellan personen och den närstående?
- Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
- Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
- Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelse, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
- Hur samtalar du/ni till personen, det vill sägahur ställs frågan/frågorna?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal tillsammans med närstående till en patient?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
- Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
- Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården, dvs. hur tas den närståendes erfarenheter, åsikter och önskemål emot i vård- och omsorgsarbetet?
- Vilka lagar är vägledande i kontakten med närstående till en person?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse.
Förberedelser
- Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
- Barnkonventionen (unicef.se)
- Att samtala med barn (pdf, socialstyrelsen.se)
- Att samtala med barn (powerpoint-presentation, socialstyrelsen.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ser barnets utvecklings nivå ut?
- Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
- Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
- Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelsen, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
- Hur samtalar du/ni till personen, det vill säga hur och vilka frågor ställs, är frågan öppen eller sluten?
- Hur dokumenterar och rapporterar du/ni ert samtal?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
- Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
- Hur mycket talade du/ni i samtalet?
- Hur var ert kroppsspråk i samtalet?
- Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
- Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
- Hur dokumenterar du/ni ert samtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse.
Förberedelser
- Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
- Barnkonventionen (unicef.se)
- Att samtala med barn (pdf, socialstyrelsen.se)
- Inledning av samtal (kunskapsguiden.se)
- Att samtala med barn (powerpoint-presentation, socialstyrelsen.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur informerar du/ni personen om att ni önskar samtala med hen?
- Hur lyssnar du/ni till personens berättelse, det vill säga hur länge är du närvarande i berättelsen?
- Hur är ert kroppsspråk när du/ni lyssnar till personens berättelsen, det vill säga närvarande, öppet, varmt, stängt eller avvisande?
- Hur samtalar du/ni till personen, det vill säga hur och vilka frågor ställs, är frågan öppen eller sluten?
- Hur dokumenterar och rapporterar du/ni ert samtal?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet?
- Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
- Hur mycket talade du/ni i samtalet?
- Hur var ert kroppsspråk i samtalet?
- Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
- Hur tror du/ni personen upplevde det att bli lyssnad till?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
- Hur dokumenterar du/ni ert samtal i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett samtal tillsammans med en patient och/eller en vårdpersonal med hjälp av SBAR-kommunikationsmodell (Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation).
Förberedelser
- Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Analys, Rekommendation och Risker – SBAR (vardhandboken.se)
- SBAR (lof.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur och när använder ni er utav SBAR-kommunikationsmodell?
- Hur genomför du/ni samtalet enligt SBAR-kommunikationsmodell?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert samtal?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett samtal tillsammans med en patient och/eller en vårdpersonal med hjälp av SBAR-kommunikationsmodell?
- Vilka hinder och möjligheter upplevde du i SBAR-kommunikationsmodell?
- Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
- Hur mycket talade du/ni i samtalet?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultatet om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
- Hur upplever du/ni att SBAR-kommunikationsmodell kan bidra till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att SBAR-kommunikationsmodell kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Hur dokumenterade du/ni i SBAR-kommunikationsmodell så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett samtal tillsammans med en patient och/eller en vårdpersonal med hjälp av CRM-kommunikationsmodell (Crew Resource Management).
Förberedelser
- Crew Resource Management (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur och när använder ni er utav CRM-kommunikationsmodell?
- Hur genomför du/ni samtalet enligt CRM-kommunikationsmodell?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert samtal?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett samtal tillsammans med en patient och/eller en vårdpersonal med hjälp av CRM-kommunikationsmodell?
- Vilka hinder och möjligheter upplevde du i CRM-kommunikationsmodell?
- Hur mycket lyssnade du/ni i samtalet?
- Hur mycket talade du/ni i samtalet?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultatet om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
- Hur upplever du/ni att CRM-kommunikationsmodell kan bidra till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att CRM-kommunikationsmodell kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Hur dokumenterade du/ni i CRM-kommunikationsmodell så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat inskrivningssamtal tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
- Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert inskrivningssamtal?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat inskrivningssamtal?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i inskrivningssamtalet?
- Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
- Vilka lagar är vägledande i ett personcentrerat inskrivningssamtal?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat utskrivningssamtal tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
- Hur är du/ni följsamma i samtalet till personens berättelse?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert utskrivningssamtal?
Reflektion
Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett personcentrerat inskrivningssamtal?
- Hur ser du på din egen förmåga i utförandet av ett personcentrerat utskrivningssamtal?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i utskrivningssamtalet?
- Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
- Vilka lagar är vägledande i ett personcentrerat utskrivningssamtal?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring psykisk ohälsa.
Förberedelser
- Vad är psykisk hälsa? – Din psykiska hälsa (dinpsykiskahalsa.se)
- Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur definieras psykisk hälsa och psykisk ohälsa?
- Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen lider av psykisk ohälsa?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
- Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
- Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad psykisk ohälsa?
Reflektion
- Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera psykisk ohälsa?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring psykisk ohälsa?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om uppmärksammad och identifierad psykisk ohälsa inte prioriteras?
- Vilka lagar är vägledande för psykisk ohälsa?
- Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
- Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring psykisk ohälsa i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad psykisk ohälsa kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring diskriminering.
Förberedelser
Diskrimineringslagen 2008:567 (riksdagen.se)
De sju diskrimineringsgrunderna (do.se)
Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vilka är de sju diskrimineringsgrunderna?
- Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen kan vara utsatt för diskriminering?
- Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till personens berättelse?
- Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad diskriminering?
Reflektion
- Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera diskriminering?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring diskriminering?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad diskriminering inte prioriteras?
- Vilka lagar är vägledande för diskrimineringsgrunderna?
- Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring diskriminering i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad diskriminering kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse utifrån Hbtqi-perspektiv.
Förberedelser
- Bemötande i vård och omsorg, HBTQI-perspektiv – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Hbtqi (rfsl.se)
- Vad är normkritik? (rfslutbildning.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad innebär ett normkritiskt perspektiv?
- Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma att personen identifierar sig som Hbtqi?
- Hur genomför du/ni ett personcentrerat samtal genom att lyssna till och ställa frågor till personens berättelse?
- Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad Hbtqi?
Reflektion
- Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma Hbtqi?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring Hbtqi?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om uppmärksammad och identifierad Hbtqi inte prioriteras?
- Vilka lagar är vägledande för diskrimineringsgrunderna?
- Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring Hbtqi i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att uppmärksammad och identifierad Hbtqi kan bidra till att stärka den enskilda personen och närståendes delaktighet i vården?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal tillsammans med personal och eventuell patient genom att lyssna till en patientberättelse kring palliativ vård.
Förberedelser
- Förhållningssätt och handledning – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- *Palliativ vård – vad är det? (nrpv.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur definieras palliativ vård?
- Hur är du/ni följsamma till att uppmärksamma och identifiera att personen kan vara i behov av palliativ vård?
- Hur används symtomskattningsinstrument?
- Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet, det vill säga hur lyssnar ni till patientens berättelse?
- Hur dokumenterar och rapporterar du/ni uppmärksammad och identifierad palliativ vård?
Reflektion
- Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i att uppmärksamma och identifiera palliativ vård?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i att uppmärksamma att personen kan vara i behov av palliativ vård?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen bli om identifierad palliativ vård inte prioriteras?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personens närstående bli om identifierad palliativ vård inte prioriteras?
- Hur upplever du/ni att identifierad palliativ vård kan bidra till att stärka den enskilda personen delaktighet i vården?
- Vilka lagar är vägledande vid palliativ vård?
- Hur kan teamsamverkan bidra till att stärka en god och säker vård för patienten?
- Hur dokumenterar du/ni ert samtal kring palliativ vård i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en personcentrerad samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad behöver du/ni för information av personen för att en god och säker vård ska möjliggöras?
- Vad behöver du/ni för teamsamverkan för att personen ska möjliggöras att ges en god och säker vård?
- Hur genomförs en samordnad individuell plan?
- Hur är du/ni följsamma i samtalet till personens berättelse vid den samordnad individuella planen?
- Hur dokumenterar du/ni resultaten från den samordnade individuella planen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en samordnad individuell plan?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i den samordnade individuella planen?
- Hur var du/ni följsamma till personens berättelse?
- Vilka lagar är vägledande i den samordnade individuella planen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka personens egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare av en patient.
Förberedelser
- Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad behöver du/ni förbereda er med för information inför ert teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare för att en god och säker vård ska möjliggöras?
- Hur är du/ni följsamma i samtalet till det teamsamverkande rondsamtalet?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån det teamsamverkande rondsamtalet?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i det teamsamverkande rondsamtalet tillsammans med läkare?
- Vad kan konsekvenserna bli för patienten om du/ni inte delger er information i samtalet?
- Vilka lagar är vägledande i ett teamsamverkande rondsamtal tillsammans med läkare?
- Hur upplever du/ni att samtalet kan ha bidragit till att stärka patientens delaktighet, egenvård och inflytande i vården?
- Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
- Hur dokumenterade du/ni samtalet i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
2. Bedömning och symtomskattningsinstrument
-
Läraktivitet
Genomföra en bedömning enligt ABCDE tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Bedömning enligt ABCDE (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur och när bedömer du/ni en person utifrån ABCDE?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
- Hur genomför du/ni bedömningen enligt ABCDE?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er ABCDE-bedömning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en bedömning enligt ABCDE?
- Vad innebär resultatet ni erhöll från er bedömning enligt ABCDE?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
ilka lagar är vägledande i genomförandet av en bedömning enligt ABCDE? - Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning enligt ABCDE kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en symtomskattning tillsammans med en patient med hjälp av ett symtomskattningsinstrument, exempelvis VAS, MNA, ROAG, NIHSS, HADS etc.
Förberedelser
- Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vilket symtomskattningsinstrument är lämpligt utifrån personens hälsotillstånd?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av ert valda symtomskattningsinstrument?
- Hur ska valda symtomskattningsinstrument användas i genomförande av symtomskattningen?
- Hur dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert valda symtomskattningsinstrument?
Reflektion
- Hur bedömer du att din egen förmåga i genomförandet av en symtomskattning tillsammans med en patient med hjälp av ett symtomskattningsinstrument var?
- Vad innebär resultatet ni erhöll från ert symtomskattningsinstrument för personen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultat om de inte följs upp och/eller åtgärdas?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment
-
Läraktivitet
Genomföra en bedömning enligt NEWS-bedömningsskala tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Bedömning enligt NEWS (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur och när bedömer ni en patient med NEWS bedömningsskala?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en bedömning enligt NEWS bedömningsskala?
- Hur genomför du/ni bedömningen enligt NEWS bedömningsskala?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er NEWS-bedömning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en bedömning enligt NEWS bedömningsskala?
- Vad innebär resultatet ni erhöll från er bedömning enligt NEWS bedömningsskala för personen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen av ert erhållna resultatet om de inte följs upp och eller/åtgärdas?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av en bedömning enligt NEWS bedömningsskala kan bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
3. Läkemedelshantering
-
Läraktivitet
Läkemedelshantering tillsammans med en patient, så som tablett, kapsel, inhalation, injektion, infusion och transfusion.
Förberedelser
- Läkemedelshantering – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- FASS Vårdpersonal (fass.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av läkemedelsordinationen?
- Hur genomför du/ni administrationen av läkemedelsordinationen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en läkemedelsordination?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en läkemedelsordination?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av läkemedelsordinationen?
- Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet till egenvård?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Cytostatika läkemedelshantering tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av läkemedelsordinationen?
- Hur genomför du/ni administrationen av läkemedelsordinationen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en läkemedelsordination?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en läkemedelsordination?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av läkemedelsordinationen?
- Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet till egenvård?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra transfusion av blodkomponenter tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Transfusion av blodkomponenter (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ska en transfusion av blodkomponenter förberedas, iordningställas och administreras?
- Behövs medicintekniskutrustning?
- Vad kan en transfusion av blodkomponenter ge för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av transfusionen av blodkomponenter?
- Hur genomför du/ni transfusionen av blodkomponenter?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av transfusionen av blodkomponenter?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av transfusionen av blodkomponenter?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av transfusionen av blodkomponenter?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av transfusionen av blodkomponenter?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför transfusionen av blodkomponenter patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en transfusion av blodkomponenter?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av transfusionen av blodkomponenter?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en inhalationsbehandling tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Inhalationsbehandling (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ska en inhalationsbehandling och läkemedelsordinationen iordningställas och administreras?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Behövs medicintekniskutrustning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en inhalationsbehandling?
- Hur genomför du/ni inhalationsbehandling?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av inhalationsbehandling?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av inhalationsbehandling?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av inhalationsbehandling?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför inhalationsbehandling patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en inhalationsbehandling?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av inhalationsbehandling?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en oxygenbehandling tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Oxygenbehandling (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ska en oxygenbehandling iordningställas och administreras?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en oxygenbehandling?
- Hur genomför du/ni oxygenbehandlingen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av oxygenbehandling?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av oxygenbehandling?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av oxygenbehandling?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför oxygenbehandling patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en oxygenbehandling?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av oxygenbehandling?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en subkutan injektion tillsammans med en patient
Förberedelser
- Subkutan, sc (vardhandboken.se)
- FASS Vårdpersonal (fass.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en subkutan injektion?
- Hur genomför du/ni en subkutan injektion?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en subkutan injektion?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en subkutan injektion?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den subkutana injektionen patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och subkutan injektion?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en subkutan injektion?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en intravenös injektion och/eller infusion tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en intravenös injektion och/eller infusion?
- Hur genomför du/ni en injektion och/eller infusion?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en intravenös injektion och/eller infusion?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en intravenös injektion och/eller infusion?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den intravenösa injektion och/eller infusionen patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och intravenös injektion och/eller infusion?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av intravenös injektion och/eller infusion?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en intramuskulär injektion tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Intramuskulär, im (vardhandboken.se)
- FASS Vårdpersonal (fass.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en intravenös injektion och/eller infusion?
- Hur genomför du/ni en intramuskulär injektion?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en intramuskulär injektion?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en intramuskulär injektion?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den intramuskulär injektion patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och intramuskulär injektion?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av intramuskulär injektion?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Delta i delegering vid läkemedelshantering tillsammans med personal och/eller patient.
Förberedelser
- Om delegering läkemedel (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Är delegering av läkemedelshantering relevant i relation till personens hälsotillstånd?
- Hur informeras personen om delegering vid läkemedelshantering?
- Hur ska personen förberedas inför delegering vid läkemedelshantering?
- Hur genomförs delegering vid läkemedelshantering?
- Hur dokumenteras resultaten ifrån delegering vid läkemedelshantering?
Reflektion
- Hur bedömer du att din egen förmåga i deltagandet utav delegering vid läkemedelshantering?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i delegering vid läkemedelshantering som personen deltog i?
- Vad innebär resultatet som erhölls av delegering vid läkemedelshantering för personen?
- Hur upplever du/ni att information inför delegering vid läkemedelshantering kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet i undersökningen?
- Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
- Vilka lagar är vägledande i genomförandet av delegering vid läkemedelshantering?
- Hur dokumenteras delegering vid läkemedelshantering i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
4. Undersökning och behandling
-
Läraktivitet
Delta i en undersökning tillsammans med en patient, exempelvis röntgenundersökning, ultraljudsundersökning, EKG, EEG, ECT etc.
Förberedelser
- Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Är undersökningen relevant i relation till personens hälsotillstånd?
- Hur informeras personen om undersökningen?
- Hur ska personen förberedas inför undersökningen?
- Hur genomförs undersökningen?
- Hur dokumenteras resultaten ifrån undersökningen?
Reflektion
- Hur bedömer du att din egen förmåga i deltagandet utav undersökningen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i undersökningen som personen deltog i?
- Vad innebär resultatet som erhölls av undersökningen för personen?
- Hur upplever du/ni att information inför undersökningen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet i undersökningen?
- Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
- Vilka lagar är vägledande i genomförandet av undersökningen?
- Hur tillämpades basala hygienrutiner i utförandet av undersökningen?
- Hur dokumenteras undersökningen i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra omhändertagande av en avliden patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är den avlidne personen?
- Hur ser den avlidne personens livssituation ut, det vill säga har hen närstående, hur beaktas hens sociala, kulturella och religiösa aspekter?
- Vad för material behöver du/ni i genomförandet av omhändertagandet av den avlidne personen?
- Vad och hur dokumenterar du/ni omhändertagandet av den avlidne personen?
- Utav vem och hur informeras närstående till den avlidne personen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av omhändertagandet av den avlidne personen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet vid omhändertagandet av den avlidne personen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till den avlidnes närstående?
- Vilka lagar är vägledande i omhändertagandet av den avlidne personen?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet vid omhändertagandet av den avlidne personen?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet vid omhändertagandet av den avlidne personen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Delta i preoperativ vård tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Preoperativ vård (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Är operationen relevant i relation till personens hälsotillstånd?
- Vilket symtomskattningsinstrument är lämpligt utifrån personens hälsotillstånd?
- Hur informeras personen inför operationen?
- Hur ska personen förberedas inför operationen?
- Hur genomförs operationen?
- Hur dokumenteras resultaten ifrån operationen?
Reflektion
- Hur bedömer du att din egen förmåga i deltagandet vid preoperativ vård?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförande av preoperativ vård?
- Vad innebär resultatet som erhölls av operationen för personen?
- Hur upplever du/ni att information inför operationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet?
- Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
- Vilka lagar är vägledande i genomförandet av preoperativ vård?
- Hur tillämpades basala hygienrutiner i utförandet av den preoperativa vården?
- Hur dokumenteras undersökningen i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Delta i postoperativ vård tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Om postoperativ vård (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Är operationen relevant i relation till personens hälsotillstånd?
- Vilket symtomskattningsinstrument är lämpligt utifrån personens hälsotillstånd?
- Hur informeras personen om genomförd operation?
- Hur omhändertas personen efter genomförd operation?
- Hur dokumenteras resultaten ifrån operationen?
Reflektion
- Hur bedömer du din egen förmåga i deltagandet vid postoperativ vård?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförande av postoperativ vård?
- Vad innebär resultatet som erhölls av operationen för personen?
- Hur upplever du/ni att information efter operationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet?
- Hur upplever du/ni att teamsamverkan kan ha bidragit till att stärka en god och säker vård för patienten?
- Vilka lagar är vägledande i genomförandet av postoperativ vård?
- Hur tillämpades basala hygienrutiner i utförandet av den postoperativa vården?
- Hur dokumenteras undersökningen i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en sårbehandling tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Sårbehandling – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ser personens hud och sår ut?
- Vad har personen för sår?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför sårbehandlingen?
- Hur genomför du/ni sårbehandlingen, det vill säga vad behöver du/ni för omläggningsmaterial?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån sårbehandlingen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av sårbehandlingen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av sårbehandlingen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av sårbehandlingen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför sårbehandlingen i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av sårbehandlingen?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av sårbehandlingen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av sårbehandlingen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en hudbedömning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Hudbedömning – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ser personens hud ut?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför hudbedömningen?
- Hur genomför du/ni hudbedömningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån er hudbedömning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av hudbedömningen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av hudbedömningen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av hudbedömningen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför hudbedömningen i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av hudbedömning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av hudbedömning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av hudbedömningen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
5. Grundläggande vårdande handlingar
-
Läraktivitet
Genomföra basala hygienrutiner så att patientsäkerhet garanteras.
Förberedelser
- Basala hygienrutiner – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Virusorsakad gastroenterit, inklusive vinterkräksjuka (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Hur och när ska basala hygienrutiner utföras så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur är du/ni följsamma till att genomföra basala hygienrutiner?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av basala hygienrutiner?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplever du/ni i genomförandet av basala hygienrutiner?
- Hur är du/ni följsamma till att basala hygienrutiner genomförs så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför basala hygienrutiner?
- Vilka lagar är vägledande i genomförandet av basala hygienrutiner?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra steril rutin så att patientsäkerhet garanteras
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Hur och när ska steril rutin utföras så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur är du/ni följsamma till att genomföra steril rutin?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av steril rutin?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplever du/ni i genomförandet av steril rutin?
- Hur är du/ni följsamma till att steril rutin genomförs så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför steril rutin?
- Vilka lagar är vägledande i genomförandet av steril rutin?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra personliga hygienrutiner tillsammans med en patient, exempelvis dusch, övre och nedre toalett, på- och avklädning.
Förberedelser
- Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av personliga hygienrutiner?
- Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
- Vad för hjälpmedel/förbrukningsmaterial behöver du/ni för att stödja/hjälpa personen med personliga hygienrutiner?
- Hur dokumenterar du/ni personliga hygienrutiner?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av personliga hygienrutiner?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför de personliga hygienrutinerna?
- Vilka lagar är vägledande i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av de personliga hygienrutinerna?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av de personliga hygienrutinerna kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet till egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en förflyttning tillsammans med en patient, exempelvis från liggandeposition till sittandeposition, förflyttning i och ur säng, i och ur rullstol, med hjälp av lift, med hjälp av glidbräda, etc.
Förberedelser
- Förflyttningskunskap – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför förflyttningen?
- Vad för hjälpmedel behöver du/ni för att genomföra förflyttningen?
- Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av förflyttningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni förflyttningen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i utförandet av förflyttning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i utförandet av förflyttningen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i utförandet av förflyttningen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför förflyttningen i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i utförandet av förflyttningen?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i utförandet av förflyttningen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att utförandet av förflyttningen kan ha bidragit till att stärka personens egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra lägesändringar och positionering tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför lägesändringar och positioneringar?
- Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
- Vad för hjälpmedel behöver du/ni för att utföra lägesändringar och positioneringar?
- Hur och vad dokumenterar du/ni lägesändringar och positioneringar?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av lägesändringar och
positioneringar? - Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför lägesändringar och positioneringar i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av lägesändringar och positioneringar?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra munvård tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Daglig munvård – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vilka hjälpmedel/ förbrukningsmaterial behöver du/ni för att stödja/hjälpa personen med munvård?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför munvård?
- Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av munvård?
- Hur och vad dokumenterar du/ni vid munvård?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av munvård?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av munvård?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av munvården?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte utför munvård i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av munvården?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av munvården?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av munvården kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en nutritionsbedömning och en måltid tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav vid en nutritionsbedömning?
- Vilka hjälpmedel behöver du/ni för att stödja och/eller hjälpa personen vid måltid?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en nutritionsbedömning och en måltiden?
- Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av en nutritionsbedömning och måltid?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från nutritionsbedömning och måltiden?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en nutritionsbedömning och en måltid?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av nutritionsbedömning och en måltid?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av nutritionsbedömning och måltiden?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en nutritionsbedömning och måltiden i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av måltiden?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av måltiden?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av nutritionsbedömning och måltiden kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en benlindning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ser personens ben ut, det vill säga varför ska personens ben lindas?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
- Vilka hjälpmedel och omläggningsmaterial behöver du/ni för att genomföra benlindningen?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför benlindningen?
- Hur genomför du/ni benlindningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån benlindningen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av benlindning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av benlindning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av benlindning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför benlindning i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av benlindning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av benlindning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att utförandet av benlindning kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en enteral nutritionsbedömning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Nutrition, enteral (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav vid en nutritionsbedömning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en enteral nutritionsbedömning?
- Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av en enteral nutritionsbedömning?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en enteral nutritionsbedömning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en enteral nutritionsbedömning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av enteral nutritionsbedömning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av enteral nutritionsbedömning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en enteral nutritionsbedömning i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av den enterala nutritionen?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av den enterala nutritionen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av enteral nutritionsbedömning kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en parenteral nutritionsbedömning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Nutrition, parenteral (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav vid en parenteral nutritionsbedömning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en parenteral nutritionsbedömning?
- Hur är du/ni följsamma till personens hälsotillstånd i genomförandet av en parenteral nutritionsbedömning?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en parenteral nutritionsbedömning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en parenteral nutritionsbedömning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av parenteral nutritionsbedömning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av parenteral nutritionsbedömning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en parenteral nutritionsbedömning i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av den parenterala nutritionen?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av den parenterala nutritionen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av parenteral nutritionsbedömning kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
6. Vårdtekniska moment
-
Läraktivitet
Genomföra en blodtrycksmätning tillsammans med patient.
Förberedelser
- Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad är referensvärden för ett normalt blodtrycksvärde?
- Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av en blodtrycksmätning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en blodtrycksmätning?
- Hur genomför du/ni blodtrycksmätningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en blodtrycksmätning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av blodtrycksmätningen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av blodtrycksmätningen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av blodtrycksmätningen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför blodtrycksmätningen i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av blodtrycksmätningen?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av blodtrycksmätningen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en andningsfrekvensmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad är referensvärden för en normal andningsfrekvens?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en andningsfrekvensmätning?
- Hur genomför du/ni andningsfrekvensmätningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en andningsfrekvensmätning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför andningsfrekvensmätning i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av andningsfrekvensmätning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en temperaturmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Temperaturmätning – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad är referensvärden för en normal kroppstemperatur?
- Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av temperaturmätning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en temperaturmätning?
- Hur genomför du/ni andningsfrekvensmätningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en andningsfrekvensmätning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av temperaturmätningen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av temperaturmätningen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av temperaturmätningen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför temperaturmätningen i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av temperaturmätningen?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av temperaturmätningen?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en pulspalpationsmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad är referensvärden för en normal kroppspuls?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en pulspalpationsmätning?
- Hur genomför du/ni pulspalpationsmätningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en pulspalpationsmätning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av pulspalpationsmätning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av pulspalpationsmätning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av pulspalpationsmätning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför pulspalpationsmätning i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av pulspalpationsmätning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av pulspalpationsmätning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en saturationsmätning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad är referensvärden för en normal saturation?
- Vad behöver du/ni för medicinteknisk utrustning vid genomförandet av saturationsmätning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en saturationsmätning?
- Hur genomför du/ni saturationsmätningen?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultatet från en saturationsmätning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av saturationsmätningen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av saturationsmätningen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av saturationsmätningen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför saturationsmätning i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av saturationsmätning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av saturationsmätning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en venprovtagning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en venprovtagning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en venprovtagning?
- Hur genomför du/ni en venprovtagning?
- Hur och när märks provrör och hur transporteras de till laboratoriet?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en venprovtagning?
- Vem signerar analyserade venprovtagning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en venprovtagning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en venprovtagning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en venprovtagning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en venprovtagning patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en venprovtagning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en venprovtagning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en kapillärprovtagning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Översikt – Vårdhandboken (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en kapillärprovtagning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en kapillärprovtagning?
- Hur genomför du/ni en kapillärprovtagning?
- Hur och när märks provrör och hur transporteras de till laboratoriet?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en kapillärprovtagning?
- Vem signerar kapillärprover?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en kapillärprovtagning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en kapillärprovtagning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en kapillärprovtagning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en kapillärprovtagning patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en kapillärprovtagning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en kapillärprovtagning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra inläggning och avlägsnade av en perifer venkater tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Inläggning och avlägsnande (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att genomföra en inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Hur genomför du/ni inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en inläggning och avlägsnade av en perifer venkater patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en inläggning och avlägsnade av en perifer venkater?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en subkutan injektion tillsammans med en patient
Förberedelser
- Subkutan, sc (vardhandboken.se)
- FASS Vårdpersonal (fass.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ska läkemedelsordinationen iordningställs och administreras?
- Är läkemedelsordinationen relevant i relation till personens aktuella status?
- Vad kan läkemedelsordinationen ha för biverkan?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet en subkutan injektion?
- Hur genomför du/ni en subkutan injektion?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av läkemedelsordinationen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en subkutan injektion?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en subkutan injektion?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid administrering av läkemedelsordinationen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför läkemedelsordinationen och den subkutana injektionen patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid administrering av en läkemedelsordination och subkutan injektion?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en subkutan injektion?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att samtalet kring läkemedelsordinationen kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en suturtagning tillsammans med en patient
Förberedelser
- Suturer och suturtagning (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material/utrustning behöver du/ni för att genomföra en suturtagning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en suturtagning?
- Hur genomför du/ni en suturtagning?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från en suturtagning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en suturtagningen?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en suturtagningen?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en suturtagningen?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en suturtagning patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en suturtagning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en suturtagning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra handhavande av ett thoraxdränage tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Thorexdränage (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ser personens thoraxdränage ut?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför handhavandet av thoraxdränaget?
- Hur genomför du/ni handhavandet av thoraxdränaget?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert handhavandet av thoraxdränaget?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av handhavandet av thoraxdränaget?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av handhavandet av thoraxdränaget?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av handhavandet av thoraxdränaget?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför handhavandet av thoraxdränaget i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av handhavandet av thoraxdränaget?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av handhavandet av thoraxdränaget?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av handhavandet av thoraxdränaget kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra handhavande av en PICC-line tillsammans med en patient.
Förberedelser
- PICC-line (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att genomföra handhavande av en PICC-line?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför utförandet av handhavandet av en PICC-line?
- Hur genomför du/ni handhavandet av en PICC-line?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av en PICC-line?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av handhavandet av en PICC-line?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av handhavandet av en PICC-line?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av handhavandet av en PICC-line?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför handhavandet av en PICC-line patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av handhavandet av en PICC-line?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi vid genomförandet av handhavandet en PICC-line?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av handhavandet av en PICC-line?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra handhavande av en subkutan venport Port-a-Cath tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Subkutan venport (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att utföra handhavande av en subkutan venport Port-a-Cath?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför utförandet av handhavande av en subkutan venport Port-a-Cath?
- Hur genomför du/ni handhavandet av en subkutan venport Port-a-Cath?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavande av en subkutan venport Port-a-Cath?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av handhavandet av en subkutan venport Port-a-Cath?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av handhavandet av en subkutan venport Port-a-Cath?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av handhavandet av en subkutan venport Port-a-Chat?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför handhavandet av en subkutan venport Port-a-Cath patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av handhavandet av en subkutan venport Port-a-Cath?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi vid genomförandet av handhavandet en subkutan venport Port-a-Cath?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av handhavandet av en subkutan venport Port-a-Cath?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra handhavande av en subkutan venport Port-a-Cath tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Provtagning för blododling (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att utföra en blododlings provtagning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en blododlings provtagning?
- Hur genomför du/ni blododlings provtagningen?
- Hur och när märks blododlingsflaskor och hur transporteras de till laboratoriet?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en blododlings provtagningen?
- Vem signerar analyserade blododlingsprov?
- Vem informerar personen om resultaten från analyserade blododlingsprov?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en blododlings provtagning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en blododlings provtagning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en blododlings provtagning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en blododlings provtagning patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av en blododlings provtagning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en blododlings provtagning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra handhavande av en subkutan venport Port-a-Cath tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Stomi (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur ser personens stomi ut?
- Vilka symtomskattningsinstrument kan du/ni använda er utav?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför handhavandet av stomin?
- Hur genomför du/ni handhavandet av stomin?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten ifrån ert handhavandet av stomin?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av handhavandet av stomin?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av handhavandet av stomin?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av handhavandet av stomin?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför handhavandet av stomin i enlighet med patientsäkerhet?
- Hur tillämpade du/ni ergonomi i genomförandet av handhavandet av stomin?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av handhavandet av stomin?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att genomförandet av handhavandet av stomin kan ha bidragit till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra handhavande av en subkutan venport Port-a-Cath tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Sondinläggning (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att genomföra en sondinläggning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför genomförandet av en sondinläggning?
- Hur genomför du/ni en sondinläggning?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en sondinläggning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av en sondinläggning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av en sondinläggning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av en sondinläggning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en sondinläggning patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av sondinläggning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en sondinläggning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra inläggning och avlägsnade av en urinkateter tillsammans med en patient.
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att genomföra en urinkateterisering?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför urinkateterisering?
- Hur genomför du/ni en inläggning eller avlägsnade av en urinkateter?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en urinkateterisering?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av inläggning eller avlägsnade av urinkateter?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av urinkateterisering?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av urinkateterisering?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en urinkateterisering patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av urinkateterisering?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en urinkateterisering?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra en blåstappning tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Om blåstappning (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att genomföra en blåstappning?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en blåstappning?
- Hur genomför du/ni en inläggning eller avlägsnade av en blåstappning?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en blåstappning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av blåstappning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av blåstappning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av blåstappning?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en blåstappning patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av blåstappning?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i genomförandet av en blåstappning?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra sugning av luftvägar tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Sugning av luftvägar (vardhandboken.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för material behöver du/ni för att genomföra en sugning av luftvägar?
- Hur informerar och förbereder du/ni personen inför en sugning av luftvägar?
- Hur genomför du/ni en sugning av luftvägar?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av en sugning av luftvägar?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av sugning av luftvägar?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av sugning av luftvägar?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd vid genomförandet av sugning av luftvägar?
- Vad kan konsekvenserna bli för personen om du/ni inte genomför en sugning av luftvägar patientsäkert?
- Vilka lagar är vägledande vid genomförandet av sugning av luftvägar?
- Hur tillämpade du/ni basala hygienrutiner i utförandet av sugning av luftvägar?
- Hur dokumenterade du/ni i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
7. Informatik
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring välfärdsteknik och delta i handhavande av patientens välfärdsteknik och/eller delta med en person som är extra insatt i digital välfärdsteknik, såsom digitalsamordnare, digitalfixare etc.
Förberedelser
- Välfärdsteknik (socialstyrelsen.se)
- Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
- The Act texts (artificialintelligenceact.eu)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur och vilka digitala välfärdstekniker använder personen sig utav?
- Hur upplever personen den digitala välfärdsteknik som hen använder?
- Hur genomför du/ni handhavandet av personens digitala välfärdsteknik?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av personens digitala välfärdsteknik?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av digital välfärdsteknik?
- Vilka etiska hinder och möjligheter finns i handhavandet av digital välfärdsteknik?
- Hur kan digital välfärdsteknik bidra till att stärka personens delaktighet till egenvård?
- Vilka lagar är vägledande vid användning av digital välfärdsteknik?
- Hur dokumenterar du/ni digital välfärdsteknik i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat samtal genom att lyssna till en patientberättelse kring e-hälsa och delta i handhavande av patientens e-hälsa
Förberedelser
- Om begreppet e-hälsa (ehalsomyndigheten.se)
- Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska (pdf, swenurse.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Hur använder sig personen utav e-hälsa?
- Hur upplever personen den e-hälsa som hen använder?
- Hur genomför du/ni handhavandet av personens e-hälsa?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten av handhavandet av personens e-hälsa?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i handhavandet av e-hälsa?
- Vilka etiska hinder och möjligheter finns i handhavandet av e-hälsa?
- Hur kan e-hälsa bidra till att stärka personens delaktighet till egenvård?
- Vilka lagar är vägledande vid användning av e-hälsa?
- Hur dokumenterar du/ni e-hälsa i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat telefon- och distansrådgivningssamtal tillsammans med en patient
Förberedelser
- Personcentrerad hälso- och sjukvårdsrådgivning via telefon och andra digitala kontakter (vardhandboken)
- Samtalsprocessen – en metod för rådgivningssamtalet (vardhandboken)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för utrustning behöver du/ni för att utföra telefon- och distansrådgivnings samtal?
- Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från telefon- och distansrådgivningen?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av telefon- och distansrådgivning?
- Vilka lagar är vägledande vid användning av telefon- och distansrådgivning?
- Hur dokumenterar du/ni telefon- och distansrådgivning i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att telefon- och distansrådgivning kan bidra till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Hur upplever du/ni att telefon- och distansrådgivning kan bidra till att stärka en god och säker vård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Genomföra ett personcentrerat digitalt distansrådgivningssamtal tillsammans med en patient.
Förberedelser
- Det digitala distansmötet (vardhandboken)
- Samtalsprocessen – en metod för rådgivningssamtalet (vardhandboken)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Vem är personen?
- Hur ser personens hälsotillstånd ut, det vill säga subjektiva upplevelser och objektiva data?
- Vad för utrustning behöver du/ni för att utföra digitalt distansrådgivningssamtal?
- Hur är du/ni följsamma i genomförandet av samtalet till personens berättelse?
- Hur och vad dokumenterar du/ni resultaten från digitalt distansrådgivning?
Reflektion
- Hur ser du på din egen förmåga i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
- Hur var du/ni följsamma (stödjande/hjälpsamma) till personens hälsotillstånd i genomförandet av digitalt distansrådgivning?
- Vilka lagar är vägledande vid användning av digitalt distansrådgivning?
- Hur dokumenterar du/ni digitalt distansrådgivning i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Hur upplever du/ni att digitalt distansrådgivning kan bidra till att stärka personens delaktighet och egenvård?
- Hur upplever du/ni att digitalt distansrådgivning kan bidra till att stärka en god och säker vård?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
8. Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
-
Läraktivitet
Delta i förbättringskunskapsarbete tillsammans med handledare
Förberedelser
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Hur är vårdorganisationer och deras olika system utformade?
- Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet?
- Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå?
- Hur rapporteras avvikelser och hur används avvikelser som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
- Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i förbättringskunskapsarbete?
- Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt, det vill säga arbetstider, teamsammansättning, samarbete med andra, ledning och styrning?
Reflektion
- Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i förbättringskunskapsarbete?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i förbättringskunskapsarbetet?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om förbättringskunskapsarbete inte prioriteras?
- Hur kan förbättringskunskapsarbete bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
- Hur kan förbättringskunskapsarbete bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
- Vilka lagar är vägledande för förbättringskunskapsarbete?
- Hur dokumenterar du/ni förbättringskunskapsarbete i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
-
Läraktivitet
Delta i kvalitetsregister registrering eller samtala kring kvalitetsregister tillsammans med handledare
Förberedelser
- Nationella och regionala kvalitetsregister (socialstyrelsen.se)
- Nationella kvalitetsregister (1177.se)
- Kvalitetsregister (kunskapsstyrningvard.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Hur är kvalitetsregister och deras olika system utformade?
- Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet genom kvalitetsregister?
- Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå genom kvalitetsregister?
- Hur rapporteras och används registrerad registerdata som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
- Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i registrerad kvalitetsregisterdata?
- Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja arbetssätt kring kvalitetsregister?
Reflektion
- Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i kvalitetsregisterarbete?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i kvalitetsregisterarbetet?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om kvalitetsregisterarbete inte prioriteras?
- Hur kan kvalitetsregisterarbete bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
- Hur kan kvalitetsregisterarbetet bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
- Vilka lagar är vägledande för kvalitetsregisterarbete?
- Hur dokumenterar du/ni kvalitetsregisterarbete i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?
9. Evidensbaserad vård
-
Läraktivitet
Delta i samtal kring klimatsmart hälso- och sjukvård tillsammans med handledare.
Förberedelser
- Klimatsmart hälso- och sjukvård (swenurse.se)
- Kurslitteratur
Genomförande
Diskutera och reflektera med varandra (peer-learning) med stöd av nedanstående frågor:
- Hur är klimatsmart hälso- och sjukvård utformad, finns det olika system utformade?
- Hur mäts och utvärderas vårdens kvalitet genom klimatsmart hälso- och sjukvård?
- Hur identifieras risker både för den enskilda personen och på verksamhetsnivå klimatsmart hälso- och sjukvård?
- Hur rapporteras och används klimatsmart hälso- och sjukvård som underlag för fortsatt förbättringskunskapsarbete?
- Hur ges den enskilda personen och närstående möjlighet till att vara delaktiga i klimatsmart hälso- och sjukvård?
- Hur kan arbetet i verksamheten organiseras för att bättre stödja arbetssätt kring klimatsmart hälso- och sjukvård?
Reflektion
- Hur tillämpas bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet i klimatsmart hälso- och sjukvård?
- Vilka etiska hinder och möjligheter upplevde du/ni i samtalet kring klimatsmart hälso- och sjukvård?
- Vad kan konsekvenserna för den enskilda personen och närstående bli om klimatsmart hälso- och sjukvård inte prioriteras?
- Hur kan klimatsmart hälso- och sjukvård bidra till att stärka en god och säker vård i vårdens övergångar för patienter och dess närstående?
- Hur kan klimatsmart hälso- och sjukvård bidra till att bättre stödja ett personcentrerat arbetssätt?
- Vilka lagar är vägledande för klimatsmart hälso- och sjukvård?
- Hur dokumenterar du/ni klimatsmart hälso- och sjukvård i enlighet med fastställda strukturer, termer och begrepp så att patientsäkerhet garanteras?
- Vad tar du med dig och vad behöver du lära dig mer om från detta lärmoment?